Sverige bestÄr av ungefÀr 23 miljoner hektar av produktiv skogsmark. Detta innebÀr att drygt 50 % av landarealen utgörs av skogsmark. Den produktiva skogsmarken Àr uppdelad mellan olika Àgarkategorier, dÀr fysisk person (enskilda Àgare) Àger 50 % och juridisk person, sÄsom staten, aktiebolag, ekonomiska föreningar och dylikt, Àger övriga 50 % av skogsmarken. Denna fördelning av skogsmarken mellan olika Àgarkategorier tros inverka pÄ den skogliga fastighetsmarknaden och en prisdifferens beroende pÄ om fastigheten sÀljs av juridisk eller fysisk person antas existera. Anledningen till differensen tros bero pÄ bland annat lagstiftning, skötsel och ekonomiska aspekter sÄsom utbud och efterfrÄgan pÄ marknaden. Studiens huvudsyfte var att analysera hur faktorn Àgarkategori, dÀr sÀljaren av skogsfastigheterna delades upp i juridisk person och fysisk person, pÄverkade skogsfastigheternas köpeskilling.

I den hÀr uppsatsen lyfts problematiken kring var om hur de tunga fordon och dess chaufförer ska parkera sina fordon i Göteborg. Bristen pÄ uppstÀllningsplats skapar problem kring hamnen och andra industriomrÄden nÀra hamnen dÄ chaufförerna vÀljer att parkera sina fordon utanför staketet till hamnens terminaler och andra ytor dÀr de kanske inte bör stÄ men dÀr de vet att det trots allt finns yta att parkera fordonet pÄ.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka behovet med uppstÀllningsplatser för tunga fordon i Göteborg utifrÄn olika aktörers perspektiv.1. Var nÄgonstans geografiskt sett anser de olika aktörerna att en uppstÀllningsplats mest lÀmpligen bör vara belÀgen?2. Hur ser de olika aktörerna pÄ behovet i tid? RegelmÀssig dygnsvila eller kortare tid?Jag har valt att anvÀnda mig utav samtalsintervjuer som metod, med fyra aktörer som vissa bestÄr av en del underaktörer som alla har en roll i planeringen för uppstÀllningsplatser.

1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som vÀrlden har skÄdat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot tutsier. Den hÀr studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 Är efter att folkmordet startade, under vÄren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav tvÄ exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. FrÄgestÀllningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrÄn intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrÄn intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur pÄverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien anvÀnds dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik.

Syftet med uppsatsen Àr att studera och jÀmföra hur jÀmstÀlldhet behandlas i trafikplaneringen i VÀstra Götaland pÄ olika planeringsnivÄer. Bakgrunden till valet av syfte Àr att jÀmstÀlldhet Àr ett Àmne som ofta glöms bort inom stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön finns möjlighet att pÄverka det dagliga livet för mÄnga mÀnniskor, bland annat genom att möjliggöra för jÀmstÀlldhet. JÀmstÀlldhetsarbete Àr ett demokratiskt arbete som stÀrker mÀnskliga vÀrden och jÀmlika förhÄllanden, vilket visar vikten av att arbeta för att uppnÄ ett samhÀlle dÀr mÀn och kvinnor har lika vÀrde. I trafikpolitiska mÄl Àr jÀmstÀlldhet ett omrÄde som har lyfts upp starkt under senare tid och intresset för jÀmstÀlldhet inom transportsektorn ökar. 2001 förstÀrktes jÀmstÀlldhetsperspektivet i de transportpolitiska mÄlen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur bloggens innehÄll reflekterar bloggarens syn pÄ vad som Àr privat och vad som Àr offentligt. Detta har skett genom att först urskilja följande Àmnen i bloggarna: vÀnner, jobb, sömn, mat, hÀlsa, nöje, familj, sex och pengar, och sedan undersöka vilka av dessa Àmnen som respektive bloggare anvÀnder sig av och vilka som utelÀmnas frÄn bloggen. De Àmnen som anvÀnds av bloggarens blir dÄ offentliga, medan de som utelÀmnas förblir privata. Funktionerna av sjÀlvutlÀmning ? sjÀlvförtydligande, social bekrÀftelse, social kontroll och relationell utveckling - har analyserats och slutligen har skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga bloggarna undersökts. Den teoretiska ramen bestÄr av kategorierna; privat och offentligt, medierad voyeurism, empowering exhibitionism samt ett renodlat likhetsperspektiv inom genusdiskurs.

Öresund utgör förbindelsen mellan Östersjön och Atlanten och Ă€r ett av vĂ€rldens mest trafikerade sund. NĂ€r utskeppningen av olja frĂ„n Baltikum och Ryssland kontinuerligt ökar, ökar Ă€ven risken för ett oljeutslĂ€pp pĂ„ havet. För att kunna hantera ett oljepĂ„slag arbetar kustkommunerna i SkĂ„ne NordvĂ€st med att utveckla gemensamma beredskaps-planer, vilket utgör en del av EU-projektet Baltic Master II. MĂ„let med denna rapport Ă€r att arbeta fram ett underlag som kan anvĂ€ndas för planering av framtida investeringar av oljeskyddsmaterial. Detta genom att göra en bedömning av bland annat vilken typ av material och hur mycket material som kan komma att behövas vid ett stort oljepĂ„slag i SkĂ„ne NordvĂ€st.

Denna hermeneutiska studie Àr utförd pÄ uppdrag av GÀvle Hamn. GÀvle kommun som Àgare av GÀvle Hamn via GÀvle Stadshus har som mÄlsÀttning att hamnen skall bli regionens logistiknav. De investeras i bÄde infrastruktur och maskinpark, för att kunna expandera och göra det möjligt för hamnen att bli den tillvÀxtmotor i regionen som Àgaren hoppas pÄ.Expansionen av GÀvle hamn och dess verksamhet skall pÄ sikt leda till att fler företag etablerar sig i GÀvle hamn och i dess nÀrliggande omrÄde. Det i sin tur kommer att medföra fler arbetstillfÀllen, kommuninvÄnare och företagsetableringar. GÀvle kommuns tillvÀxtprogram har som mÄlsÀttning att bli fem procent bÀttre Är 2007 i förhÄllande till Är 2004.Faktorer som internationalisering av ekonomin med ökad globalisering av marknader, snabb teknologisk utveckling, ökad miljöhÀnsyn och en stÀndig strÀvan efter hÄllbar utvecklig, medför att mÄnga företag möter en ökad konkurrens, samtidigt som privatiseringar, avregleringar och minskade resursramar stÀller hÄrdare ekonomiska krav pÄ offentliga verksamheter.

Clean Technology, CleanTech, Àr ursprungligen ett amerikanskt begrepp som relativt nyligen etablerades i Sverige. EU:s definition av CleanTech visar pÄ dess bredd: ?all teknik som Àr mindre skadlig för miljön Àn tillgÀngliga alternativ?. CleanTech-branschen har under den se-naste tiden fÄtt mycket uppmÀrksamhet och lyfts fram som en potentiell tillvÀxtindustri. Den avancerade tekniken som finns inom CleanTech leder ofta till en lÄng utvecklingsprocess som Àr kostsam och riskfylld för investerare, vilket lett till att CleanTech-företag har uttryckt svÄrigheter med att fÄ kapital till att utveckla sin affÀrsidé.

I Sverige Àr investeringar i fonder en vanlig förekommande sparform. En typ av fonder Àr SRI-fonder (Socially Responsible Investment-fonder), som strÀvar efter att göra hÄllbara placeringar förutom att prestera goda finansiella resultat. Denna rapport Àmnar besvara frÄgan gÀllande hur bra SRI-fonder i Sverige presterar rent ekonomiskt i jÀmförelse med konventionella fonder, samt vilka variabler fondernas prestation kan bero av. Att material inom omrÄdet samlas in och behandlas Àr viktigt dÄ SRI-fonders framtid skulle kunna leda till stora förÀndringar i bÄde privatpersoners och företags förhÄllningsÀtt till hÄllbarhet. För att analysera prestationen hos SRI-fonder och konventionella fonder data samlats in för 71 SRI-fonder och 71 konventionella fonder pÄ den svenska fondmarknaden för Äret 2012.

Banverket Norra Banregionen har pÄ senare tid uppmÀrksammat ett vÀxande problem med finjordsförorenad makadamballast, sÄ kallade finjordsflÀckar, utmed flertalet bandelar. FinjordsflÀckar i överballasten Àr ett problem eftersom de bland annat misstÀnks kunna orsaka oroliga spÄrlÀgen med kontinuerliga spÄrjusteringar, lokala fartnedsÀttningar och eventuella urspÄrningar som följd. Banverket befarar att problemen kommer att accelerera till följd av planerade ökningar av axellaster och höjda hastigheter. Det övergripande syftet med föreliggande examensarbete var att identifiera möjliga orsaker till uppkomst av finjordsflÀckar i jÀrnvÀgens överballast. I arbetet skulle Àven ett underlag tas fram med förslag till möjliga ÄtgÀrder att undvika problemen med finjordsflÀckar.

Buller frĂ„n jĂ€rnvĂ€gen utgör ett stort problem för de nĂ€rboende och Banverket satsar dĂ€rför stora resurser pĂ„ olika Ă„tgĂ€rder för att minska störningen. Ökade krav pĂ„ lönsamhet inom godstrafiken medför krav pĂ„ högre hastigheter och höjt tillĂ„tet axeltryck, vilket verkar negativt pĂ„ omgivningen i form av ökat buller. Bullerproblem kan reduceras genom skĂ€rmar och vallar i olika utföranden, fönsterbyten pĂ„ fastigheter och i svĂ„ra fall inlösen av fastigheten. För effektiv resursanvĂ€ndning Ă€r det viktigt att veta vad man kan förvĂ€nta sig för effekt av exempelvis en skĂ€rm. SkĂ€rmeffekten beror bland annat pĂ„ konstruktionsprincip, storlek, material och placering.

Syftet med denna studie har varit att utvÀrdera kommunernas arbete med SFI utbildningen, fÄ en förstÄelse för hur den upplevs av rektorer och elever, samt hur SFI: n pÄverkar en etablering i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Jag har Àven velat fÄ en förstÄelse för hur Arbetsförmedlingens arbete pÄverkar SFI utbildningen. Min studie Àr sociologisk och sociologi för mig Àr lÀran om det sociala i samhÀllet och dess individer. NÀr Sverige tar emot nyanlÀnda Àr tanken att de ska bli en del av vÄrt samhÀlle, de ska snarast möjligt starta en utbildning för att lÀra sig det svenska sprÄket, de ska lÀra sig hur vÄrt samhÀlle fungerar med dess normer och vÀrderingar och de ska genom att bidra till samhÀllet med sin kunskap och kompetens etableras pÄ arbetsmarknaden. SFI stÄr för svenska för invandrare och gÄr under skollagen.

BDX har en affÀrsidé avseende Ätervinning och upparbetning av avfall och restprodukter och har genom BDX Industri en 40 Ärig lÄng erfarenhet av Ätervinning och upparbetning av bi- och restprodukter frÄn SSAB:s stÄltillverkning i LuleÄ. Med denna kunskap vill BDX utveckla nya lösningar inom andra omrÄden i avfallsbranschen. Att hitta nya sÀtt att Ätervinna och upparbeta gummidÀck Àr en av dessa bÄde gÀllande material- sÄsom energiÄtervinning. MÄlet med detta projekt var att undersöka hur gummidÀck kan energiÄtervinnas genom förbrÀnning inom regionen och om det Àr ekonomiskt möjligt att med gummidÀck kunna optimera och förbÀttra nuvarande brÀnslemixar i avfallsbrÀnslepannor.Till att börja med undersöktes avfallsmarknaden och dess uppbyggnad, vilka regler som finns att förhÄlla sig till vid förbrÀnning av avfall och vilka egenskaper de aktuella brÀnslena har. En nulÀgesanalys av hur insamling och avsÀttning av gummidÀck ser ut togs fram, Àven hur de avfallsanlÀggningar som finns i Norr- och VÀsterbotten drivs och vilken syn de har pÄ dÀckförbrÀnning undersöktes genom intervjuer och studiebesök.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvÀrden. Detta vÀrdesamband kan nyttjas som finansieringskÀlla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvÀrdet inhÀmtas till det offentliga genom sÄ kallad vÀrdeÄterföring. Möjligheterna till vÀrdeÄterföring avgörs av faktorer sÄsom rÄdande markÀgoförhÄllanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad vÀrdeÄterföring i Sverige. Arbetet innehÄller en genomgÄng av relevanta institutionella förhÄllanden liksom tillgÀngliga vÀrdeÄterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltÄgsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur vÀrdeÄterföring kan tillÀmpas under rÄdande institutionella förhÄllanden.

Kramfors Àr en smÄstad i VÀsternorrlands lÀn dÀr det historiskt sett har funnits mÄnga bosatta dÄ regionen varit framstÄende inom sÄgverksindustrin. DÄ denna industri minskad under de senaste femtio Ären har Àven befolkningsmÀngden i kommunen och staden minskat drastiskt. Denna befolkningsminskning ökar ocksÄ genom att Äldersfördelningen i kommunen Àr förskjuten mot de Àldre generationen i kombination med att det föds för fÄ barn. För att förhindra den utarmning som i detta nu hÄller pÄ att ske i bÄde staden och kommunen som helhet mÄste nÄgonting göras. För att arbeta emot denna befolkningsminskning stÄr Kramfors kommun dÀrför bland annat inför ett framtagande av en handelspolicy och ett omfattande utvecklingsarbete i stadskÀrnan.Kramfors kommun vill dÀrför veta vilka faktorer de ska fokusera pÄ under det kommande utvecklingsarbetet för att agera mer kundorienterat och skapa ett större vÀrde för individen, vilket ocksÄ utgör studiens problemformulering.