Buller från godståg
detaljerad kartläggning av buller från
godståg samt utvärdering av skärmar
Buller från järnvägen utgör ett stort problem för de närboende och Banverket satsar därför stora resurser på olika åtgärder för att minska störningen. Ökade krav på lönsamhet inom godstrafiken medför krav på högre hastigheter och höjt tillåtet axeltryck, vilket verkar negativt på omgivningen i form av ökat buller. Bullerproblem kan reduceras genom skärmar och vallar i olika utföranden, fönsterbyten på fastigheter och i svåra fall inlösen av fastigheten. För effektiv resursanvändning är det viktigt att veta vad man kan förvänta sig för effekt av exempelvis en skärm. Skärmeffekten beror bland annat på konstruktionsprincip, storlek, material och placering. Beräkningsmodellen (NMT) som används vid beräkning av skärmeffekt behöver kompletteras med mätdata för säkrare slutsatser. Examensarbetet avser en djupare analys av hur buller från godståg varierar och effekten av olika skärmlösningar. Analysen baseras på mätningar utförda längs en sträcka nära Boden, där det förekommer 3 olika skärmar varav två är av typen spårnära och en består av ett plank uppfört på vall. Syftet med undersökningen är att: (1) Analysera bulleralstringen hos förekommande godståg: (2) Utvärdera effekten av olika skärm konstruktioner: (3) Jämföra mätdata enligt norm, dBA med data enligt störningsindex baserat på psykoakustiska storheter: (4) Jämföra mätdata med beräknade ljudnivåer. Mätdata som används för analys baseras på en försöksplan, där godstågen indelades i 3 olika klasser beroende på urskiljbara egenskaper. Klasserna definieras som Ståltål, Kombitåg och Övriga godståg. Ståltågen trafikerar sträckan Luleå- Borlänge med stålämnen (slabs). Kombitågen består av lastbilssläp lastade på avsedda vagnar. Övriga godståg har blandad förekomst av täckta och öppna vagnar med olika antal axlar. Faktorer av intresse är Position, Last, Skärm och Axlar. Positionsfaktorn ingår för att ge svar på om ljudnivån är högre bak än fram i tåget. Lastfaktorn visar på lastens betydelse för bulleralstringen. Skärmfaktorn utröner effekten av de 3 befintliga skärmarna. Slutligen ingår Axelfaktorn i tågklassen Övrigt gods för att analysera effekten av antalet hjul. Resultatet av mätningarna visar att ståltågen i medeltal har 3-4 dBA högre ljudnivå än övriga tågklasser. I klassen Ståltåg dominerar bidraget från loket. Studeras enbart vagnarnas bidrag visar det sig att ljudnivån är i nivå med övriga klasser. Vagnarna avger mest buller när de är olastade. Positionen har bara inverkan vid lastat tåg och visar att ljudnivån är högre längst bak i tåget. I Kombiklassen har faktorerna Last och Position ingen inverkan på bulleralstringen. Skärmverkan är generellt högst för denna tågklass. Vilket tyder på att bullerkällan är lågt placerad. Inom tågklassen Övrigt gods är faktorerna Position, Skärm och samspelseffekten mellan Last och Axlar signifikant. Bakre delen av tåget avger ungefär 2 dBA högre ljudnivå än den främre delen. Skärmeffekten är minst påtaglig inom denna tågklass. Detta kan bero på att vagnarnas fasta påbyggnad stålar ljud, vilket kan ses som att totalljudet strålar ut från en högre position än för övriga tågklasser. Samspelet mellan Last och Axlar visar att mest buller genereras vid fallet med lastade 4- axliga vagnar, ca 3 dBA högre än utan last. Antalet axlar är utan betydelse för olastade vagnar. Med hänsyn till alla mätdata och den hastighetsvariation som förekom mellan positionerna är reduktionen för planket ca 10 dBA och för de spårnära skärmarna ca 6 dBA. Beräkning av bullerstörning enligt index visar att Ståltågen (utan last) är mest störande, ca 3.7 på störskalan (0 = inte alls störande 5.6 = extremt störande). Totalt sett medför en spårnära skärm att bullerstörningen minskar med 1 och att ett plank medför en minskning med 1.5. En jämförelse mellan beräknade och mätta värden visar att Den Nordiska Beräkningsmodellen överskattar effekten av plank och underskattar effekten av de spårnära skärmarna. Beräkningsmodellen enligt Fleischer & Scherr visar sig överskatta effekten av de spårnära skärmarna, men ger god uppskattning av plankets skärmeffekt.