TRAFIKPLANERING & JÄMSTÄLLDHET. - PÅ VILKEN PLANERINGSNIVÅ BEHANDLAS JÄMSTÄLLDHET BÄST?
Fysisk planeringSpatial planning - social planningSpatial planning - regional planningSpatial planning - local planningJämställdhetTrafikplaneringFysisk planering
Syftet med uppsatsen är att studera och jämföra hur jämställdhet behandlas i
trafikplaneringen i Västra Götaland på olika planeringsnivåer. Bakgrunden till
valet av syfte är att jämställdhet är ett ämne som ofta glöms bort inom
stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön
finns möjlighet att påverka det dagliga livet för många människor, bland annat
genom att möjliggöra för jämställdhet. Jämställdhetsarbete är ett demokratiskt
arbete som stärker mänskliga värden och jämlika förhållanden, vilket visar
vikten av att arbeta för att uppnå ett samhälle där män och kvinnor har lika
värde.
I trafikpolitiska mål är jämställdhet ett område som har lyfts upp starkt under
senare tid och intresset för jämställdhet inom transportsektorn ökar. 2001
förstärktes jämställdhetsperspektivet i de transportpolitiska målen. Riksdagen
och regerings transportpolitiska mål är utgångspunkten i uppsatsen då regionala
och kommunala dokument granskas för att undersöka hur de behandlar de
transportpolitiska målen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dokumenten som
granskas är fyra regionala planer från Västra Götaland, nämligen,
Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020), Regional plan för
transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2010?2021, Vision Västra Götaland -
Det goda livet samt Västsvenska paketet. Studien granskar även Ales, Göteborgs,
Härrydas, Kungälvs, Lerums, Mölndals, Partilles samt Öckerös trafikplan,
översiktsplan och jämställdhetsmål.
Granskningen visar att jämställdhet, och framförallt jämställdhet inom
trafikplanering, inte är en fråga som prioriteras särskilt högt varken på
regional- eller kommunal nivå. På regional nivå behandlas dock
jämställdhetsfrågan kopplat till trafikplanering i större utsträckning än på
kommunal nivå. Ett flertal av dokumenten presenterar visioner som kan ses som
?vackra ord? då inga konkreta strategier för hur regionen eller kommunerna
skall arbeta med jämställdhetsfrågan presenteras.
En utav anledningarna till detta är antagligen att jämställdhet är ett mjukt,
abstrakt värde som är svårt att mäta. Jämställdhetsaspekten glöms därför lätt
bort och ingen reagerar om så sker. En annan anledning kan också vara att
jämställdhetsarbetet inom kommunerna förläggs till en allt för detaljerad
planeringsnivå, till exempel i detaljplaner. Strategier för hela kommunen, som
ofta trafikplanering är, behandlar då inte jämställdhet. En slutsats är även
att det saknas indikatorer, kompetens och verktyg för att mäta hur regionerna
och kommunerna behandlar målen i nuläget och för att veta hur arbetet med
jämställdhet kan ledas i rätt riktning