Sökresultat:
337 Uppsatser om Den dolda Läroplanen - Sida 6 av 23
IT-outsourcing ? dolda kostnader
Many corporations turn to IT-outsourcing to focus more on their core competence or to cut the IT-budget. There is one caveat, the costs presented at a first glance does not always present the entire truth. Instead the costs run deeper and so-called hidden costs exist beyond the contractual cost. Reducing these hidden costs may very well be crucial to the entire IT-outsourcing endeavor. However many firms are not aware of these costs and as such they have a reduced chance of success.
Hörapparaten : Det dolda hjÀlpmedlet?
This essay is about the history of the hearing aid in Sweden, from 1930s until today. The hearing aid as an apparatus is described, and views by the users are presented. Articles and interviews have been used as source material to answer the main questions. In the essay, people who have written the articles, and the ten users being interviewed, describe how hearing aids are used in everyday life, and how users interact with people in general and how the hearing care system treats users. Another question regards how users perceive their own hearing aids from an aesthetic perspective.
Strukturerade produkter - Aktieindexobligationer : En studie om aktieindexobligationers bestÄndsdelar, avkastning och prissÀttning
Den höga turbulensen pÄ mÄnga av vÀrldens börser de senaste Ären har ökat efterfrÄgan pÄ kapitalsÀkrade placeringar som ger möjlighet till hög avkastning men innebÀr en begrÀnsad förlustrisk. En aktieindexobligation sÀgs vara kapitalsÀkrad dÄ den Àr konstruerad med hjÀlp av en köpoption och en nollkupongobligation. Mitt syfte med denna uppsats Àr reda ut begreppet strukturerad produkt av typ aktieindexobligation och med hjÀlp av Black & Scholes modell försöka prissÀtta optionen. Detta genom att estimera den implicita volatiliteten pÄ optionen vid olika typer av aktieindexobligationer och jÀmföra med den historiska volatiliteten. DÄ den implicita volatilitet Àr avsevÀrt högre Àn den historiska volatiliteten kan slutsatsen dras att emittenter inkluderar ?dolda? marginaler i produkterna i syfte att tjÀna mer pengar..
FörhÄllandet mellan vinstöverföringsreglerna och omstruktureringssreglerna
En underprisöverlÄtelse av en tillgÄng mellan tvÄ koncernbolag kan omfattas av tvÄolika lagstiftningar. Den ena lagstiftningen utgörs av reglerna om vinstöverföringar, innefattande reglerna om öppna koncernbidrag i 2 § 3 mom SIL och reglerna om dolda vinstöverföringar. Den andra lagstiftningen utgörs av uttagsbeskattningsreglerna i 22 § anv p 1 a KL och omstruktureringsreglerna i UPL. Eftersom dessa tvÄ lagstiftningar i vissa fall föreskriver olika rÀttsföljder föreligger det i dessa situationer en regelkonkurrens. Hur denna regelkonkurrens skall lösas Àr inte klart.
Sociala normer i f?rskolan
De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda
som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r
sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad
som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.
Andrafiering i lÀromedel : KartlÀggning av lÀromedel ur en postkolonial teori
Skolverket och styrdokumentens vÀrdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter lÀromedel det uttalade mÄlet? Syftet med studien Àr att undersöka förhÄllandet mellan Vi och De i lÀromedel och dÀrmed hur framstÀllandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. InnehÄllsanalysen utgÄr frÄn en kritisk textanalys i form av postkolonial teori dÀr sprÄkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartlÀggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i lÀromedel i historia framstÀlls.
Pojkar och flickor i skolan : En studie om elevers aktiviteter och beteenden i skolan ur ett genusperspektiv
Syftet med denna studie Àr att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och pÄ rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ?dold? lÀroplan och hÀrskarteknikerna sÄvÀl befÀsts och förstÀrks samt förÀndras och överskrids. Denna studie bygger pÄ observationer av och intervjuer med tio elever i Är tre. Resultatet visar pÄ att det förekommer bÄde aktiviteter och beteenden som Àr ett uttryck för en genusordning, ?dold? lÀroplan och hÀrskartekniker bÄde pÄ rasten och i klassrummet.
Synliggör din dolda kompetens! : NÄgra kommuners syn pÄ flyktingars kompetens bedömning
Kommunerna i Stockholms lÀns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nÄ en högre sjÀlvförsörjningsgrad och delaktighet i samhÀllet. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlÀnda flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbÀttra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har anvÀnts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartlÀggning informellt och med yrkesbedömning genom tre mÄnader praktik pÄ arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nÄ projektets ÀndamÄl.
Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan
I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier.
Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.
Sinnesmarknadsföring : Servicelandskapets konkurrensmedel inom modebranschen
Hur anvÀnder klÀdföretag sinnesmarknadsföring som konkurrens-medel i sitt servicelandskap? SyfteStudera mer ingÄende och skapa en förstÄelse för hur sinnesmark-nadsföring appliceras i servicelandskap hos detaljhandlare i mo-debranschen som ett konkurrensmedel samt hur de kan förmedla en konsumentupplevelse. MetodStudien bygger pÄ en kvalitativ metodik med deduktiv ansats samt ostrukturerade intervjuer och dolda observationer.SlutsatsSinnesmarknadsföring kan anvÀndas för att sÀrskilja sig gentemot konkurrenterna dÄ anvÀndningen av sinnena sker pÄ ett annorlunda och sÀrskiljande sÀtt. KlÀdbutikerna behöver ej aktivera alla sin-nena för att förmedla en upplevelse men att en anvÀndning av alla sinnena skapar en större konkurrensfördel. MÀnniskans fem sinnen synen, kÀnseln, hörseln, lukten och smaken kan anvÀndas och ak-tiveras pÄ fler olika sÀtt i ett servicelandskap för att förmedla nÄgot utöver produkterna..
Fritidshemmet och leken
Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten.
Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.
Om friskrivningsklausuler vid fastighetsköp
Vid en fastighetsförsÀljning Àr utgÄngspunkten att det Àr sÀljaren som ansvarar för eventuella dolda fel i fastigheten. Dessa fel kan vara omfattande och visa sig lÄngt efter avtalsslutet, vilket kan vara förödande för sÀljaren. Vi har dÀrför utrett vilka möjligheter sÀljaren har att friskriva sig frÄn ansvar för dessa fel. Eftersom att det inte finns nÄgon lagreglering gÀllande friskrivningsklausuler har vi studerat förarbetena till JB 4 kap 19§, doktrin och framförallt HD:s praxis pÄ omrÄdet för att ta reda pÄ vilka krav man i dessa rÀttskÀllor stÀller pÄ en giltig friskrivningsklausul. Det vi sammanfattningsvis kan konstatera Àr att sÀljaren har stora möjligheter att friskriva sig frÄn ansvar, sÄ lÀnge som klausulen intas och utformas pÄ korrekt sÀtt.
?Nej, den ?r min!?
F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen.
?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs
av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar
f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares
uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om
konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r
f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan?
Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien
tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till
grund f?r den insamlade empirin.
Verklighetsförankrad sÀkerhetskultur
Varje dag begÄs misstag utav mÀnniskor. För piloter kan dessa misstag bli fatala. LÀnge har man vid flygolyckor endast sett till de direkta misstag som blivit begÄngna och pÄ sÄ sÀtt skaffat sig en syndabock. I detta arbete kan dock vikten av att uppmÀrksamma faktorer som varit bakomliggande i organisationen pÄvisas. DÄ en olycka intrÀffar skiljer man mellan osÀkra handlingar och latenta förhÄllanden.
Inflytande och makt i f?rskolans m?ltids- och samlingssituationer.
Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.