Sökresultat:
337 Uppsatser om Den dolda Läroplanen - Sida 7 av 23
?Sk?rmar och p?rmar?. En etnografiskt inspirerad studie om digitala verktyg och sociala samspel f?r barns spr?kutveckling i f?rskolan.
Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.
Eurons dolda agenda Hur externa faktorer kan förklara skapandet av EMU
The aim of the thesis is to highlight external factors to explain why the EMU was created. The external factor considered here is the monetary policy of the United States, which often conflicted with European interests. The statistical data in the thesis, as well as previous research, show that even though the EU economically in many ways had become an equal partner of the US during the second half of the 20th century, the union still faced US influence and dependence.The results of the thesis can be explained with neorealist theories on power measured as an actor's distribution of capabilities and balancing of power. An actor that is equipped with the world's leading currency is more independent from others. Other actors, on the other hand, become increasingly dependent on the major currency and the policy of its owner.
HÄllbar utveckling mot en skola för alla? En etnografiskt inspirerad fallstudie av entreprenöriellt lÀrande
SyfteSyftet med studien var att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-bete mot entreprenöriellt lÀrande. Det som studerats Àr hur entreprenöriellt lÀrande Àr initierat och implementerat pÄ skolan, vad som kÀnnetecknar entreprenöriellt lÀrande samt hur special-lÀrare, pedagoger och elever uppfattar det förÀndrade arbetssÀttet. I studien stÀlldes ocksÄ frÄ-gan om det finns nÄgot som tyder pÄ att entreprenöriellt lÀrande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmrÄden dÀr litteratur belyses Àr skolutveckling, lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lÀrande samt litteratur kring elever i behov av sÀrskilt stöd innefattande litteratur om den dolda lÀroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och de metoder som anvÀnts Àr en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallÀrare, en gruppintervju med representanter frÄn skolan arbets-lag, samt tvÄ veckors deltagande observation. Empirin bestÄr av tvÄ bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar frÄn observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument sÄsom bedömningsmatris, riskanalys, tjÀnstefördelning, utvÀrderingar och ett elev-schema.
VÀrdering av IT-investeringar : en metodik för att underlÀtta bedömningen av IT-investeringar
IT-investeringar har under senare Är blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det mÄnga olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom omrÄdet. Vad det gÀller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvÄrar möjligheten att genomföra en ekonomisk vÀrdering. Framförallt Àr det mycket svÄrt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att vÀrdera dessa dÄ mÄnga av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art.Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som mÄnga andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar.
Den dolda samÀganderÀtten : ? En avvÀgning mellan olika intressen
Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.
Den hemliga staden. En analys av varumÀrket Helsingborg och ett förslag till en kompletterande nöjesguide pÄ nÀtet.
Helsingborg Àr en dynamisk stad som utvecklas och expanderar enormt. Befolkningen ökar stÀndigt, handeln blomstrar och mÄnga har en positiv uppfattning av staden. Den har en mÀngd bra egenskaper och ett rikt nöjesutbud. Helsingborg kan emellertid upplevas som en hemlig stad eftersom det i princip bara Àr de boende som kÀnner till vad som erbjuds. För mÄnga andra kan stadens egenskaper förbli dolda.
Rött kort för den kommunala pensionsredovisningen?
Den 1 januari 1998 infördes en ny lag nÀr det gÀller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad nÀr pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingÄ i balansrÀkningen.Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar pÄ olika sÀtt, vissa vÀljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansrÀkningen medan merparten av de undersökta kommunerna vÀljer att följa lagen och pÄ sÄ sÀtt inneha en dold skuld i balansrÀkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet nÀr de rÀknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansrÀkningen.
BostadsrÀttsföreningar, en potentiell skattkammare : Ett Modigliani-Miller exempel pÄ svenska bostadsrÀttsmarknaden
Svenska bostadsrÀttsföreningar hade under december 2011 lÄn för 329 miljarder kronor. RÀntekostnaderna pÄ föreningens lÄn Àr sedan 2007 icke-avdragsgilla medan bostadsrÀttsmedlemmarna har avdragsrÀtt pÄ sina lÄn. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka om det finns dolda vinster att hÀmta genom att allokera om föreningens lÄn. Som utgÄngspunkt för undersökningen anvÀnds Modigliani-Millers teorem om optimal kapitalstruktur. Genom en loglinjÀr regressionsanalys undersöks hur olika faktorer pÄverkar slutpriset pÄ en bostadsrÀtt och genom en kvalitativ studie faststÀlls sedan olika intressenters stÀllningstagande till att föreningen allokerar om lÄnen.
Ompositioneringens dolda hot : Riskerna med varumÀrkesompositioneringar
The purpose with this essay is to study how companies use the repositioning process and identify the risks involved from a business perspective. We have chosen to base our essay on the following research questions:What reasons are there for a company to initiate a repositioning?, What does it mean for companies to implement a repositioning?, What are the risks with a repositioning?We have used a qualitative research method and have chosen to interview six respondents which in various ways are actively working with brand repositioning. Our study has been implemented with and deductive character.The most important conclusion that we observed after implementing our study is that repositioning is a high-risk project. Instead of changing their entire brand image, companies should instead make small changes and revitalize the brand by developing the strength that already exist.
En lÀttviktsskiva i massivt trÀ för möbelindustrin
LÀttviktsskivor till möbelindustrin har varit ett omskrivet tema i olika branschtidningar den sista tiden.Detta examensarbete beskriver och undersöker en ny konstruktion av en lÀttviktsskiva i massivt trÀ.LÀttviktsskivan Àr uppbyggd som en sandwichkonstruktion i tre skikt. Ytskikten bestÄr av 6 mm tjockalimfogar och kÀrnmaterialet av profilerade distanser. Materialet Àr furu och lÀttviktsskivan har endensitet pÄ 320 kg/m3 vid 39 mm tjocklek. UtifrÄn kontakter med utvalda tillverkare och anvÀndare avskivmaterial, samt genom tester, har denna konstruktion granskas och förslag pÄ förbÀttringar har tagitsfram. Den ursprungliga distansen som var sammansatt av tvÄ halvor med centrumhÄl har ersatts av enmassiv distans med en liknande profilering.
Hyresbostadsfonder - ett placeringsalternativ för vÀlbÀrgade?
Hyresbostadsfonder Àr en ny placeringsform i Sverige som erbjuder privatpersoner, företag och institutioner att Àga hyresfastigheter och erhÄlla avkastning frÄn förvaltningsöverskott och vÀrdeökning. I denna studie jÀmförs aktie- och obligationsfonder med en simulerad hyresbostadsfond ur ett risk kontra avkastningsperspektiv. Fonden baseras pÄ data över den svenska fastighetsmarknaden frÄn Svenskt Fastighetsindex och Investment Property Database, dÀrför att placeringsformen Àr ny och det rÄder brist pÄ historisk data frÄn verkliga aktörer.MÄlet med studien Àr att besvara om hyresbostadsfonder Àr ett konkurrenskraftigt alternativ till aktie- och obligationsfonder. Utöver finansiella jÀmförelser redogör författarna eventuella dolda risker och nackdelar med placeringsformen.Resultatet frÄn studien visar att hyresbostadsfonden har presterat bÀttre Àn bÄde aktie- och obligationsfonderna under perioden 1988-2008. Bidragande faktorer till denna utveckling har identifierats och redovisats.
VÀrdegrundens mÄngfald - en analys av Lpo94
Uppsatsen behandlar hur vÀrdegrunden som den Àr definierad i Lpo94 implementeras i realite-ten. Undersökningen baseras pÄ en komparativ studie mellan tvÄ högstadieskolor i södra SkÄ-ne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kom-pletteras Àven med elevenkÀter. John I. Goodlad Àr en framstÄende forskare inom pedagogik som studerat lÀroplanens konstruktion.
?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter
F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng
f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla
barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara
en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger
vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser.
Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p?
sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r
barn som har koncentrationssv?righeter.
Tupp, toffel eller jÀmlik kollega? - Innebörden av att vara sjuksköterska och man
Sjuksköterskeyrket uppfattas traditionellt som kvinnligt och mÀn har först de senaste femtio Ären fÄtt tillgÄng till yrkesomrÄdet. Med tanke pÄ att maktbalansen mellan kvinnor och mÀn i samhÀllet kan anses vara förskjuten till kvinnors nackdel, Àr det intressant att undersöka hur mÀnnen hÀvdar sig pÄ en kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vara man inom yrket och patienters upplevelser och uppfattningar av manliga sjuksköterskor. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor gjorde vi en litteraturgranskning och sökte vetenskapliga artiklar i vÄrdvetenskapliga databaser och tidskrifter. VÄrt arbete visar att upplevelsen hos manliga sjuksköterskor och hos patienter som kommer i kontakt med manliga sjuksköterskor, kan vara av bÄde positiv och negativ karaktÀr.
Dolda fel i fastigheter
Ledarskapsforskning utifrÄn ett inlÀrningsteoretiskt perspektivfokuserar pÄ de observerbara beteenden som ledare uppvisar, i arbetetmed att vÀgleda medarbetare. Att tillÀmpa beteendeanalys iorganisationer, kallas Organizational Behavior Management (OBM).Observationsstudier har visat att feedback och monitorering Àrbeteenden som karakteriserar framgÄngsrika ledare. Experimentellastudier har visat samband mellan monitorering och ökad prestation,samt mellan feedback och ökat effektivitet i organisationer. Syftetmed studien var att undersöka hur en OBM-utbildning pÄverkadeledares feedback- och monitoreringsbeteenden, samt hur förtroendetför deras ledarskapsförmÄga pÄverkades. Inga signifikantaförÀndringar av beteende uppmÀttes under utbildningens första tremÄnader. Förtroendet för ledarnas förmÄga förÀndrades inte hellersignifikant, dock finns en förbÀttring vid jÀmförelser medreferensvÀrden.