Syftet med denna studie är att finna eventuella mönster som kan ge fördjupad förståelse för huruvida val av bedömningsmaterial kan påverka resultat för elever som bedömts ha eller ha haft språkliga svårigheter. Via intervjuer avser vi fånga dessa elevers upplevelse av bedömningssituationerna. Studien genomförs som en komparativ fallstudie där två olika bedömningsmaterial genomförs, ett Datorbaserat bedömningsmaterial och ett som genomförs manuellt med testledare. I studien används en hermeneutisk ansats som stöd för tolkning av resultat. Elevintervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide utformad som en kvalitativ halvstrukturerad intervjuResultaten från bedömningarna visar en tendens till högre poäng i de manuellt utförda bedömningarna än i de datorbaserade.

Generally prosody is described as the rhythmic, dynamic and melodic features of language. Prosody is further often described as suprasegmental, since its properties go beyond vowels and consonants, which are segmental characteristics of language. A relationship between prosody and music has been noticed and described for several decades. At present, there are several studies proving relationship between prosodic and musical abilities. The aim of the present study was to construct a test for prosodic non-linguistic perception and production regarding intonation and rhythm. The test was tried out on 16 children with typical language development aged 4;6-7;6 years. Before testing of ITAP each participant were asked about musical experience.

Ledinflammation som orsak till hälta är vanligt hos hästar inom alla discipliner. Om inflammationen inte upptäcks i tid eller behandlas felaktigt resulterar den oftai osteoartros och kronisk hälta. Patogenesen från en reversibel synovit till osteoartros är inte helt klarlagd. En rubbad homeostas i leden med olika endogentproducerade mediatorer tros starta en ond cirkel som sedan är självunderhållande.Att finna en markör för att upptäcka tidiga förändringar är högintressant. Den proinflammatoriska cytokinen Interleukin-1 har föreslagits vara den molekyl som initierar en kaskadreaktion av för leden skadliga processer.Denna pilotstudie syftar till att i synovia hos halta hästar mäta koncentrationen Il-1! med hjälp av en kommersiell Equine Il-1! ELISA.

Arbetets syfte är att studera om en ansats baserad på serious gaming kan göra ett Datorbaserat träningsverktyg mer självständigt och mer motiverande för användaren.  I detta arbete beskrivs erfarenheterna från en fallstudie där ett speciellt träningsverktyg, Eco2Trainer, utvärderades med hjälp av användartest. Eco2Trainer är ett träningsverktyg för sparsam körning med buss. Träningen görs framför en dator med en ratt och pedaler. Arbetets syfte är att med hjälp av serious gaming göra Eco2Trainer självständig och mer motiverande för användaren. Arbetet baseras på ett uppdrag av StageIT AB och innefattar flera intressanta och aktuella delar.

I denna studie ville jag ta reda på hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förändra eller förbättra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller är den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att få svar på dessa frågor valde jag både en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information från så gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkätundersökning. I denna undersökning kom jag fram till att eleverna är medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat än skolarbete på datorn vid varje lektion.

Hur säger specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar Datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och.

Bakgrund Nasometer är ett Datorbaserat instrument som procentuellt mäter andel ljudenergi som vid tal kommer ut via näsan. Nasometern är det främst använda instrumentet vid instrumentell nasalitetsbedömning. I användningen av Nasometer behövs normalvärden från personer med typisk resonansutveckling. Normalvärden för svenska språket finns för flera åldersgrupper, men inte för tonåringar.Syfte Ta fram normalvärden för Nasometer hos svensktalande 13- respektive 18-åringar, studera värdenas spridning samt analysera könsskillnader inom respektive åldersgrupp.Metod  Deltagarna bestod av två grupper; 39 deltagare i åldern 12 - 13 år och 48 deltagare i åldern 18-19 år. Alla deltagarna hade svenska som modersmål samt typisk tal- och språkutveckling.

Peab är ett av Sveriges största bygg- och anläggningsföretag. Division Väst är en del av Affärsområde Bygg och utför nybyggnationer och renoveringar i Västra Götaland och Värmland. Peab jobbar för att sänka byggkostnaderna för kunden genom kostnadseffektiviseringar i alla delar av byggprocessen. Som en del i detta arbete har företaget uppmärksammat inköpen. Idag saknar Peab en beräkningsmodell för totalkostnaden.

Detta arbete undersöker möjligheterna att utveckla ett system som kan övervaka lastning eller automatiskt lasta malmvagnar i LKAB's Kirunavaaragruva. Arbetet bestod till stor del att utveckla en testanläggning där laserscannrar används som givare och ett Datorbaserat styrsystem som använder informationen från scannrarna till att styra eller övervaka profilen på vagnarna. Anledning till ett intresse för ett sådant system kommer både från ekonomiskt och ett säkerhetsmässigt perspektiv. I dagsläget fjärrlastas malmvagnar i gruvan manuellt av operatörer som sitter ovan jord. Alla vagnar ska helst vara maximalt fyllda utan något spill.

Huvudsyftet med denna studie är att beskriva hur ett barn, som använder ett datorbase­rat grafiskt kommunikationshjälpmedel (Tellus), med hjälp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med människor i sin omgivning. Barnet har video­filmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter ? skola och hem. Som analys­metod har Conversation Analysis (CA) använts. Resultaten visar att reparationer är en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstånd genom att förtydliga oklarheter och missförstånd i samtalet.

I de flesta sammanhang som rör organisationsstrukturer höjs idag projektarbetet och projektorganisationen till skyarna. Fler och fler företag väljer att arbeta i projektform. I de företag där det förekommer projektarbeten utses en ledare till varje projekt som tillsammans med projektmedlemmarna är ett lag som ska arbeta för att projektets mål ska nås, men det är projektledaren som bär det huvudsakliga ansvaret för projektet vad gäller ekonomi, prestation och projektmedlemmar. Projektledarens roll är krävande och för att kunna hålla kontroll på alla parametrar kan det behövas ett system. Frågan är dock om det upplevs som det hjälpmedel det är tänkt eller om det faktiskt blir en börda för ledaren, eller kanske rent utav både och? Utifrån problemområdet har följande problemformulering skapats: Vilka är konsekvenserna av användandet av datorbaserade projektadministrationssystem, vilka är skapade för att vara ett stöd men som samtidigt påverkar arbetssättet, av projektledaren? Syftet är att genom användning av ett deskriptivt tillvägagångssätt undersöka och beskriva hur en projektledare upplever användandet av ett system och beskriva de för- respektive nackdelar som upplevs.

InledningOrganisationer inom den offentliga och privata sektorn gör dagligen informationsuttag genom att använda olika datorbaserade verktyg för att kunna fatta bättre beslut genom det beslutsunderlag som tas fram. Dessa system används på olika nivåer i en organisation.ProblemdiskussionKomplexiteten och intensiteten på marknaden är inga nya fenomen i dagens affärsmiljö då det ställer höga krav på beslutsfattarna. Därav finns det ett behov bland beslutsfattare att använda ett Datorbaserat verktyg för att svara upp mot de höga kraven som ställs.SyfteDenna studie utvärderar analys- och rapporteringsverktyget QlikView och hur införandet av detta system i Jönköpings kommun påverkar första linjens chefer inom två av kommunens förvaltningar. Olika nyttoeffekter kommer att identifieras och utvärderas för att förstå vilket mervärde QlikView kan ge beslutsfattarna.MetodKvalitativa och kvantitativa metoder har använts för att utvärdera faktorer i samband med införandet av QlikView. Dessa metoder har använts för att få en så rättvisande bild som möjligt av verkligheten.

Time care är ett Datorbaserat schemaläggningsprogram som tar hänsyn till både arbetsgivare och de anställdas individuella önskemål angående arbetstider. Utgående från den ram verksamhetens bemanningsbehov utgör registerar personalen in individella önskemål om arbetstider inför en given schemaperiod. Det är också möjligt att lägga veto för tider då man av olika orsaker inte kan eller önskar arbeta. Detta gör att varje arbetstagare får en möjlighet att utforma sitt personliga schema för den angivna tidsperioden. Fokus på denna uppsats kommer att ligga på vad denna organisationsförändring (TimeCare) medför på personal och arbetsgivare i fråga om flexibilitet och effektivitet.

Sammanfattning Projektarbetet syftar till ett åtgärdsprogram för brandskyddet på SSAB- tunnplåts gamla fartygsmanufakturbyggnad i Luleå. De resulterade brandskyddsförslagen fastställdes genom riskidentifieringar och undersökningar av lokalens verksamheter. Analyser utfördes på de valda riskobjekten samt bearbetades med ett flertal metoder. Rapportens huvudsakliga beslutsstöd är ett Datorbaserat simuleringsprogram, Fire Dynamics Simulator. Programmet genomför bland annat beräkningar på brand- och rökgasspridning, effektutveckling och temperatur i lokalens brandceller, på dess material och fordon.

Syfte: var att undersöka vilken pedagogisk metod, instruktörsledd eller filmbaserad med facilitator som ger bäst kunskap såväl kortsiktigt som långsiktigt vid hjärt-lungräddningsutbildning (HLR) i årskurs sju. Syftet var även att undersöka elevers motivation till att ingripa i en akut hjärtstoppssituation.Teori Då lärande enligt läroplanen ska ske i social miljö, genom samspel har jag i studien valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där kontexten är viktig i ett sammanhang, i kombination med praktikorienterad teori för att beskriva lärandet.Metod Datainsamling har skett genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Åttio elever utförde treminuters praktiskt test direkt efter utbildningstillfället i HLR samt efter tre månader. Bedömning av medvetandekontroll och andningskontroll utfördes genom direktobservation. Kvalitet på utförd HLR registrerades via en övningsdocka kopplad till ett Datorbaserat program, Leaerdal PC skill reporter.