Sökresultat:
6941 Uppsatser om Dans pć frivillig verksamhet - Sida 20 av 463
Pedagogers kunskap och kompetens i mötet med barn i sorg
Med denna studie vill vi fÄ pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av krisplaner och deras innehÄll nÀr det gÀller att hjÀlpa barn att bearbeta sorg. Följande frÄgor ligger till grund för vÄr undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjÀlpa och underlÀtta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna pÄ förskolan tillgÄng till en krisplan om nÄgot barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet?
VÄrt resultat visar att i den kommun dÀr vi gjorde vÄr undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgÄng till en krisplan och en krislÄda, för att underlÀtta arbetet med barn i sorg. Det visade sig ocksÄ att de intervjuade pedagogerna har mÄnga olika tillvÀgagÄngssÀtt för att arbeta med och möta barn i sorg..
Att stÀlla krav pÄ en frivillig gÀrning : Betydelsen av mÀtningar och betyg
CSR Àr frivilliga Ätaganden och handlar om hur man ser sig sjÀlv som en aktör i samhÀllet. Definitionen kring CSR har lÀnge diskuterats runt om i vÀrlden och det finns ingen generell överenskommelse. Detta leder till att kraven Àr tvetydliga och det finns mÄnga olika modeller för hur man ska lyckas med ett bra CSR-arbete. Ett sÀtt att öka tydligheten Àr att anvÀnda gemensamma krav för innebörden av ett CSR-arbete. Betygsystem Àr en annan möjlighet att förbÀttra strukturen och möjliggöra ett enklare samspel mellan företag och alla dess intressenter.
De gÄr extra i skolan fast de inte mÄste : En enkÀtstudie av elevers attityder och Äsikter om frivillig skoltid och deltagande i denna verksamhet
Syftet med vÄrt examensarbete var att belysa lÀrarens arbete med ÄtgÀrdsprogram i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs f-6. Vi ville ta reda pÄ hur processer och rutiner sÄg ut nÀr lÀrare i idrott och hÀlsa utformade ÄtgÀrdsprogram, vilken roll elev och vÄrdnadshavare hade, vilka ÄtgÀrder de tog till, hur det skedde konkret i praktiken samt hur uppföljningen sÄg ut. För att uppnÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Det visade sig svÄrt att fÄ intervjupersoner att stÀlla upp dÄ mÄnga som vi kontaktade inte hade erfarenheter av att skriva och medverka i ÄtgÀrdsprogram. Vi fick svar frÄn 24 stycken varav 4 hade erfarenhet av ÄtgÀrdsprogram inom idrott och hÀlsa. Avsikten Àr att lyfta fram de lÀrare i idrott och hÀlsa som skrivit ÄtgÀrdsprogram och hur de gör det.
Offer eller vilde? : En undersökning av hur "de andra" skildras i Tintin i Kongo, Heart of Darkness och Play
Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..
Méthodes et Outils d?Analyse des Incidents
Au sein de la direction informatique RENAULT (DTSI), la plupart des chaßnes d?assistance pour les utilisateurs des systÚmes d?information, sont modélisées à travers un outil de gestion d?incident (ARS/GII-v2). La majorité des ces incidents est créée par le service des Centres d?Appels, Téléphonie et Visioconférence (DTSI/DSO/CATV). Selon leur complexité ou leur caractéristique, les incidents suivent un cycle de vie qui fait intervenir plusieurs équipes des chaßnes d?assistance.
FRIVILLIG MERVĂRDESSKATT
Huvudsyftet med uppsatsen Àr att nÀrmare undersöka de tillÀmpningsproblem som uppstÄr utifrÄn den frivilliga skattskyldigheten pÄ verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet Àr i vilken grad fastighetsÀgarnas ekonomi samt hyressÀttningen pÄverkas. Det Àr i huvudsak den rÀttsdogmatiska metoden som anvÀnds, med gÀngse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jÀmstÀlls med doktrin. För att fÄ ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervÀrdesskatten pÄverkar ekonomin för hyresvÀrd och hyresgÀst i ett mindre fastighetsbolag.MervÀrdesskatt Àr en konsumtionsskatt och en sÄkallad indirekt skatt i den mening att den ska vÀltras över pÄ slutkonsumenten, vilket nÀr det gÀller bostÀder och skattefria lokaler Àr hyresgÀsten. Fastigheter Àr undantaget den generella mer-vÀrdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstÄr i och med att fastighetsÀgaren inte fÄr lyfta mervÀrdesskatt pÄ t.ex.
MÄl- och resultatstyrning i offentlig verksamhet - En fallstudie av Àldreförvaltningen inom Karlskrona kommun
Syfte:
Att sammanstÀlla en beskrivning pÄ hur mÄl- och resultatstyrning fungerar i
praktiken enligt budgetansvariga pÄ verkstÀllande nivÄ i offentlig verksamhet.
Sedan studera huruvida mÄl- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan
klassificeras som mÄl- och resultatstyrning enligt allmÀnna indelningar inom
ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt bÄde finna svar pÄ om
mÄl- och resultatstyrningen Àr en vÀl fungerande styrmetod och om mÀtbarheten
av uppstÀllda mÄl mÄste finnas för att kunna utföra mÄl- och resultatstyrning i
en offentlig verksamhet.
Metod:
Djupintervjuer med budgetansvariga personer i Àldreförvaltningen i Karlskrona
kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mÄl-
och resultatstyrning i Àldreförvaltningen.
Slutsats:
VÄr studie har kommit fram till att Àldreförvaltningen som pÄstÄr sig anvÀnda
mÄl- och resultatstyrning i sjÀlva verket bedriver ?ramstyrning med
kostnadsansvar? enligt de teorier kring ekonomistyrning som vi har studerat.
Uppfattningar om fritidshemmets verksamhet och uppdrag
Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ svar pÄ frÄgor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger stÀlls inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera pÄ uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsÀtt pÄ hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi fÄ en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. UtifrÄn teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekrÀftat att förvirringen finns i form av tolkningssvÄrigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsÀttningar som finns för den..
Det r?cker inte enbart med ?mneskunskaper
Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.
TillÀmpning av LFF i ljuset av LUFV : Har LUFV genom tillkomsten av LFF i nÄgon mÄn blivit obsolet?
Uppsatsen tar upp de regler som styr den verksamhet, som försÀkringsbolag frÄn lÀnder utanför EU bedriver i Sverige. Det handlar vidare om hur dessa regler pÄverkas av den lagstiftning som trÀdde i kraft 1 juli 2005, vilken styr försÀkringsförmedlares verksamhet..
Ekonomisk verksamhet : En analys av det mervÀrdesskatterÀttsliga begreppet
Huvudsyftet med denna uppsats Àr att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervÀrdesskattehÀnseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sÄdan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omstÀndigheter som kÀnnetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet Àr ett av de mest grundlÀggande begreppen inom mervÀrdesskatteomrÄdet och mervÀrdesskattedirektivet. Begreppet Àr av vÀsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida nÄgon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervÀrdesbeskattning. Definitionen Äterfinns i artikel 9 i mervÀrdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet avses sÄdan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjÀnsteleverantör. HÀr inbegrips bÄde gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och dÀrmed likstÀllda yrken.
Vad har fackprovet för betydelse för gymnasieskolans hotell- och restaurangprogram och för ett antal reprensentanter i hotell- och restaurangbranschen?
Syftet med arbetet Àr att förstÄ vilken betydelse ett fackprov har för ett antal lÀrare pÄ hotell- och restaurangprogrammet och för ett antal reprensentanter i hotell- och restaurangbranschen. Det Àr en kvalitativ undersökning. Sammanfattningsvis har det ingen betydelse för branschen och en varierad betydelse för skolorna..
Fanerdunetableringen i Kalmar : frÄn början till slut (?)
PÄ en konkurrenskraftig marknad Àr det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumÀrke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstÀrka relationen mellan kund och företag och pÄ sÄ sett varumÀrket. CSR innebÀr att företag pÄ frivillig grund integrerar sociala och miljömÀssiga hÀnsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen krÀver. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stÀrker ett varumÀrke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumÀrkesstÀrkande.
Corporate Social Responsibility som varumÀrkesstÀrkande aktivitet?
PÄ en konkurrenskraftig marknad Àr det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumÀrke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstÀrka relationen mellan kund och företag och pÄ sÄ sett varumÀrket. CSR innebÀr att företag pÄ frivillig grund integrerar sociala och miljömÀssiga hÀnsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen krÀver. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stÀrker ett varumÀrke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumÀrkesstÀrkande.
Fysisk förankring av kunskaper?: musiklÀrares syn pÄ rörelse
i musikundervisningen
Rörelse och musik har alltid varit starkt sammanlÀnkade. MÀnniskor har i alla tider och i pÄ alla kontinenter rört sig till musik. FrÀmst genom flera olika sorters dans har musiken kommit till uttryck genom rörelse. Syftet med denna undersökning Àr att studera hur musiklÀrare ser pÄ rörelse i musikundervisningen. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av en litteraturgenomgÄng bestÄende av tidigare forskning och teorier pÄ omrÄdet och kvalitativa intervjuer av musiklÀrare i grundskolan.