Inom det marknadsekonomiska systemet spelar finansmarknaden den centrala rollen nÀr det gÀller att allokera finansiella resurser. PÄ en mogen finansmarknad finns det oberoende aktörer som hjÀlper till att bestÀmma vÀrdet pÄ en idé. De hjÀlper pÄ sÄ sÀtt entreprenörerna att finna de finansiella resurserna och investerarna att hitta de rÀtta idéerna. GrundlÀggande för bestÀmmande av vÀrdet Àr information. För börsnoterade företag Àr de tvÄ huvudsakliga medlen för informationsförmedling Ärsredovisningar och delÄrsrapporter.Uppsatsen syftar till att, ur ett marknadsperspektiv, undersöka i vilken utstrÀckning företag lÀmnar frivillig information i delÄrsrapporter samt att med utgÄngspunkt i detta undersöka om nuvarande reglering av delÄrsrapportering bör utvidgas.Studien omfattar tio företag frÄn fem olika branscher, dÀr varje bransch representeras av tvÄ företag av olika storlek.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Budget Àr ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. DÀrför mÄste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nÄ de uppsatta mÄlen. I den kommunala verksamheten ifrÄgasÀtts inte budget som styrmedel, dÄ denna Àr lagstadgad i kommunallagen. UpprÀttandet av en budget Àr en tidskrÀvande process som omfattar upprÀttande av, beslut om, verkstÀllande och efterkontroll av en budget. Denna process Àr central inom kommunerna eftersom den sÀtter en typ av ram för hela verksamheten.

Detta Àr ett möbelprojekt för offentliga utomhusmiljöer, dÀr moduler strÀcker sig i olika riktningar och bildar rum i rummet.Formen pÄ modulerna, och pÄ möbeln som helhet, bygger pÄ abstrakta modeller av olika platser i staden i kombination med, för mig, centrala begrepp som skala, repetition och mÀngd.Jag vill visa exempel pÄ hur man kan arbeta med möbler i offentlig miljö, samt utveckla en vÀl fungerande möbel som skapar stimulerande mötesplatser i staden..

För att möta de effektiviseringskrav som stÀlls pÄ kommunal sektor ser kommuner till alternativa driftsformer för delar av organisationen. Bolagisering av kommunal verksamhet Àr nÄgot som har ökat de senaste Ären för att möta kommunernas ökade krav. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för bolagisering av kommunal verksamhet. Detta genom att identifiera centrala faktorer samt positiva och negativa aspekter med bolagisering av kommunal verksamhet. För att besvara syftet utfördes kvalitativa intervjuer med aktörer inom förvaltningar och kommunalÀgda bolag, detta för att belysa aktörernas egna upplevelser av bolagisering.

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.

Projekt Spider Integration Music Project (S.I.M.P.) hade som syfte att befrÀmja integration och inkludering i det svenska samhÀllet. Idén var att skapa en musikverksamhet för flickor/kvinnor i Karlskrona kommun och startade vÄren 2001. Projektet hade som utgÄngspunkt att i ett befintligt nÀtverk kunna skapa och förbÀttra förutsÀttningar för flickor/kvinnor att skapa musik. Mordet pÄ Fatime, som intrÀffade vid den hÀr tiden, vidgade tankarna till att i projektbeskrivningen skulle till en början innefatta flickor/kvinnor med invandrarbakgrund. Motverkan av frÀmlingsfientlighet, diskriminering och utanförskap med kulturutövning vÀxte sig starkare genom tanken att försöka kombinera tjejer och musik och tjejer med invandrarbakgrund.

Dagens konsumtionsvarumarknad prÀglas av hÄrd konkurrens, dÀr stora och smÄ företag agerar. För att lyckas pÄ marknaden mÄste alla aktörer bedriva en strategi, som passar sÄvÀl marknadens krav som företagets egen organisationsform. Trenden idag Àr att stora företag blir allt större, vilket skapar marknadstÀckning och skalfördelar. Detta gÀller Àven för konfektions- och ekiperingshandeln, dÀr rikstÀckande aktörer tar allt större marknadsandelar frÄn enskilda fackhandlare. De stora kedjorna drivs i olika former sÄsom aktiebolag, franchising och frivilliga fackkedjor.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande,innehÄller ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter. Redovisningen Àr frivillig och detfinns inte nÄgra klara regler för hur den ska se ut. DÀremot sÄ har det skapats riktlinjer somvÀgleder företag i deras redovisning av socialt ansvar. Allt fler företag vÀljer idag att förlÀggasin produktion i utvecklingslÀnder vilket har lett fram till att de ifrÄgasatts angÄende hur dehanterar de mÀnskliga rÀttigheterna i dessa lÀnder. Detta i sin tur har gjort att företag vÀljer attredovisa sitt arbete med sociala aspekter.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika företag i Sverige redovisar socialaaspekter samt vad de redovisar inom detta omrÄde.

Syfte: Att sammanstÀlla en beskrivning pÄ hur mÄl- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga pÄ verkstÀllande nivÄ i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mÄl- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mÄl- och resultatstyrning enligt allmÀnna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt bÄde finna svar pÄ om mÄl- och resultatstyrningen Àr en vÀl fungerande styrmetod och om mÀtbarheten av uppstÀllda mÄl mÄste finnas för att kunna utföra mÄl- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i Àldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mÄl- och resultatstyrning i Àldreförvaltningen.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ den viljeinriktning som prÀglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrÄn olika utsa-gor frÄn handledare och deltagare. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn tvÄ olika sÀtt att tÀnka angÄ-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjÀra och det cirkulÀra tÀnkandet. Resultatet analyseras utifrÄn Bradleys modell i svensk översÀttning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav tvÄ mÀn och fyra kvinnor.

Denna uppsats handlar om frivillig barnfrihet, dÀr det övergripande syftet Àr att lyfta fram och synliggöra kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva utan barn. Vi hoppas kunna skapa en medvetenhet om att barn och moderskap inte behöver vara en sjÀlvklarhet i alla kvinnors liv utan att det finns andra sÀtt att leva och förhÄlla sig till familjeliv och kvinnlighet. Vi vill pÄ sÄ sÀtt öppna för reflektion kring normer och vÀrderingar. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av Àr: Hur beskriver kvinnorna sitt val att inte skaffa barn? Hur upplever kvinnorna att de bemöts av omgivningen med avseende pÄ deras val? Hur ser kvinnorna pÄ kvinnlighet och hur beskriver de sin egen kvinnlighet? UtifrÄn vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor.

Att varje förskola ska erbjuda en likvÀrdig verksamhet var den Àn anordnas i landet, Àr ett av de kraven frÄn Skollagen. Vi undrar om skillnaden mellan stadsförskolors verksamhet och landsortsförskolors verksamhet Àr synlig genom deras arbetsplan. PÄverkas förskolans verksamhet och förskollÀrarnas arbetssÀtt av det geografiska lÀget?Genom att göra intervjuer med förskollÀrarna kan vi se om deras metoder gÄr hand i hand med deras lokala arbetsplaner. Med en sammanstÀllning av de aktuella förskolornas arbetsplaner har vi gjort likheter och skillnader mellan stadsförskolor och landsortsförskolor synliga.Undersökningens resulterade inte som vi förvÀntat oss.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hÄllbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hÄllbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hÄllbarhetsrapporter, genom att anpassa det sprÄk och ordval som anvÀnds. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framstÀlls i sammanhanget och pÄverkar hur de frÄntar sig ansvaret av sin verksamhet..