En jÀmförelse av hur tvÄ skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera faktorer som Àr av betydelse nÀr skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick frÄn föjande frÄgor: PÄ vilket sÀtt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan tvÄ skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer, tvÄ klasslÀrare, en specialpedagog och en speciallÀrare för att ta reda pÄ hur de pÄ olika organisationsnivÄer ser pÄ den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka pÄ nÄgra skillnader i hur de bÄda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.

Denna studie handlar om hur pedagoger tÀnker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhÄlls pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med fokus pÄ matematik. Syftet med studien Àr att synliggöra pedagogernas synsÀtt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet Àr Àven att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut.Studiens empiri utgÄr frÄn intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhÄllningssÀtt kring matematik i förskolans verksamhet.

Flera allvarliga skandaler har genom Ären skadat revisorsyrkets rykte och trovÀrdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförÀndringar med syftet att öka revisorns oberoende och sÄledes revisionskvaliteten. I och med den pÄgÄende finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav pÄ obligatorisk byrÄrotation för publika bolag.I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförÀndringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrÄ. I dagslÀget Àr det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrÄrotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte Àr överförbara till en kontext med obligatorisk byrÄrotation.Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrÄ erhÄllit initiala rabatter pÄ revisionskostnaden och om revisionskvaliteten pÄverkades vid bytet.Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade Äret efter byrÄbytet. Tre Är efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra Är efter bytet hade revisionskostnaden ÄtergÄtt till normala nivÄer. Studien visade Àven att de bolag som anlitat en revisionsbyrÄ som tillhör ?The Big 4? fick betala mer i revisionskostnad Àn de som anlitat en ?mindre? byrÄ.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nÄgra elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen Àr gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktÀr, vilket innebÀr att elevernas utsagor jÀmförs i analysen med resultat frÄn en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger pÄ sju semi-strukturerade intervjuer med elever frÄn Ärskurs nio. Intervjumaterialet Àr transkriberat och kategoriserat utifrÄn den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys Àr gjord utifrÄn elevernas och lÀrare frÄn en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jÀmförelse med bl.a.

Syftet med mitt examensarbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för förÀldrars syn pÄ lÀrande för hÄllbar utveckling i förskoleverksamhet. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fokusgruppsamtal anvÀnts. Under en vardags kvÀll trÀffade jag och min handledare en grupp förÀldrar och samtalade om hur de tÀnkte om hÄllbar utveckling och hur de ville att förskolan skulle arbeta med hÄllbar utveckling i sin verksamhet. Samtalet spelades in och har sedan genomlyssnats ett flertal gÄnger, transkriberats till skriven text och slutligen analyserats.Resultatet visar att förÀldrarna menade att hÄllbar utveckling handlar om miljömÀssig hÄllbarhet och hÄllbara konsumtionsmönster. De poÀngterade att det Àr en komplex och stor frÄga.

FrÄgestÀllning:        ? Hur kommer kvalitetssÀkringen av redovisningskonsultens arbete att utföras nÀr frivillig revision rÄder? ? Kommer den frivilliga revisionen att pÄvisa en ökning av den ekonomiska brottsligheten och hur kommer detta i sÄdana fall att hanteras av branschen och dess kontrollerande organ?Syfte:                       Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur den faktiska kvalitetssÀkringen sker för redovisningskonsulters arbete i de fall ingen revision lÀngre utförs, samt att utreda hur den ekonomiska brottsligheten pÄverkas av den frivilliga revisionen.                  Metod:                     Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ studie dÀr verkligheten har studerats för olika respondenter och deras organisationer. Totalt genomfördes sex intervjuer med Ätta respondenter verksamma pÄ redovisnings- och revisionsbyrÄer, Skatteverket samt Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. En teorigenomgÄng görs ocksÄ för Àmnesrelevanta omrÄden.Slutsats:                   Införandet av den nya lagen har resulterat i att kvalitetssÀkring har blivit allt viktigare dÄ auktorisation för redovisningskonsulter Àr i fokus nÀr det gÀller valmöjligheten om frivillig revision rÄder.

Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syftet med uppsatsen Àr att se ifall hÄllbarhetsarbetet skiljer sig Ät mellan de bÄda bankerna Nordea och Swedbank baserat pÄ lagstiftad respektive frivillig redovisning. UtifrÄn Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av omrÄdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förÀndringen har skett. Vi kommer Àven att undersöka om det skett en förbÀttring i det faktiska hÄllbarhetsarbetet utifrÄn legitimitetsteorin. Med utgÄngspunkt i vÄr problemformulering och frÄgestÀllning har vi tittat pÄ bankernas hÄllbarhetsredovisningar och gjort sammanstÀllningar utifrÄn ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anstÀlld i en av bankerna som arbetar med just hÄllbarhetsfrÄgor.

Kriscentrum i mellersta SkÄne Àr en samtalsmottagning för kvinnor, mÀn och barnsom direkt eller indirekt blivit utsatta för eller sjÀlva utövat vÄld i en nÀra relation. Verksamheten ligger i Lund och dit kommer besökaren för samtalsstöd, rÄdgivning och krisbearbetning, enskilt eller i grupp. Detta examensarbete Àr en utvÀrdering av verksamheten, pÄ uppdrag av Kriscentrum. Mitt syfte Àr attkartlÀgga hur Kriscentrums besökare upplever sin kontakt med verksamheten och hur deras vÄldsproblematik ser ut. Kriscentrum har en helt brukarfokuserad verksamhet varför dessa uppgifter Àr av yttersta vikt för personalen. UtvÀrderingen har genomförts genom enkÀtundersökningar.

Revisionsplikten för de allra minsta företagen i Sverige avskaffades 2010. De grÀnsvÀrden för omsÀttning, balansomslutning och antal anstÀllda som valdes för frivillig revision Àr emellertid mycket lÀgre Àn de maximala som tillÄts av EU:s direktiv. Efter undantagen infördes gick det knappt tre Är innan regeringen uttalade sig om vad som ska hÀnda hÀrnÀst med revisionsplikten, alltsÄ om trösklarna ska höjas eller inte. I slutet av augusti Är 2013 meddelade regeringen att en ny utredning Àr bestÀlld, den ska utvÀrdera den slopade revisionsplikten samt undersöka om ytterligare lÀttnader kan göras. Utredningen ska inledas 2015.Den hÀr studien uppdaterar kunskapen kring instÀllningen till revision.

Syftet Àr att undersöka huruvida prestationsmÀtningar har inverkan pÄ lÀrande, samt hur prestationsmÀtningar nyttjas för att uppnÄ lÀrande i en offentlig verksamhet. Examensarbetet Àr en djupgÄende fallstudie av en asylprövningsenhet pÄ Migrationsverket i Malmö..

Som frilansande musiker, kompositör och bandledare vill Miranda Bjerking Raeder utforska hur en konsert kan bli en större upplevelse om man tillsÀtter bildkonst och dansare tillsammans med bandet Black Dough pÄ en scen. Hon vill se hur scenuttrycket vÀxer och fÄr mer substans nÀr det utmanas till att vara mer storslaget. NÄgra av frÄgorna som hjÀlpte henne att starta sin resa Àr: Hur kan jag sammanföra musik, bildkost och dans utan att förvirra publiken? Varför Àr det viktigt för mig att göra en konsert av denna form? Vilka problem och kompromisser stötte jag pÄ i projektet? ochVilka nya perspektiv och erfarenheter öppnade sig för mig under arbetets gÄng?.

Syftet med denna uppsats var att studera grÀnsdragningsproblematiken kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. För att kunna realisera vÄrt syfte anvÀnde vi oss av den sÄ kallade rÀttskÀllelÀran vilket innebÀr att vi lÀste lag och förarbetena till dessa. Vidare lÀste vi Àven rÀttsfall och doktrin. Efter att ha studerat rÀttskÀllorna insÄg vi att lagen Àr vÀldigt vag i sin definition kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. DÀrför fick vi koncentrera oss pÄ vad praxis sÀger.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.