Titel: Manlig och kvinnlig kommunikation = Kvinnors och mäns kommunikation?Nivå: Kandidatuppsats, Ledarskap (15hp), våren 2011Författare: Lisa Englund och Frida NielsenHandledare: Jenny StåhlNyckelord: Ledarskap, kommunikation, genusProblemformulering: Hur kan män respektive kvinnor i position som chefer kommunicera med sina medarbetare inom Dagligvaruhandeln?Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen undersöka hur män respektive kvinnor i position som chefer kan kommunicera med sina medarbetare inom Dagligvaruhandeln. Vi vill även undersöka om män och kvinnor i position som handlare inom Dagligvaruhandeln kommunicerar på olika sätt samt försöka ta reda på varför ledarna kommunicerar som de gör.Teoretiskt perspektiv: Avsnittet inleds med en beskrivning av ämnet genus, därefter redogörs även för ämnet kommunikation och slutligen en kombination av dessa ämnen i form av manlig och kvinnlig kommunikation.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssätt där vi har intervjuat två män och två kvinnor i position som handlare inom våra ämnesområden.Empiriskt perspektiv: I empirin beskriver vi de intervjuer som vi genomfört med de fyra handlarna.Slutsats: Män respektive kvinnor i position som chefer kan kommunicera olika med sina medarbetare. Orsaken till varför män och kvinnor kommunicerar på det sätt som de gör kan bero på flera olika faktorer och inte bara på det faktum att de är män respektive kvinnor..

Genom att använda väl utformande system för prestationsmätning kan organisationer motivera och påverka beteenden i önskvärd riktning. Organisationer spenderar allt mer pengar på att mäta prestationer men om en organisation misslyckas med mätningarna riskeras oönskade effekter hos medarbetarna. Inom Dagligvaruhandeln är högpresterande och motiverade arbetare på butiksnivå viktigt för att skapa konkurrensfördelar och uppnå kundnöjdhet. Tidigare studier inom prestationsmätning fokuserar i regel på högre nivåer inom organisationer men för att få ut mer av användningen av prestationsmätning är det viktig att se till medarbetarnas perspektiv. Denna studie syftar till att beskriva och analysera sambandet mellan prestationsmätning och dess påverkan på arbetsmotivationsfaktorer hos medarbetare på butiksnivå inom Dagligvaruhandeln.

Syfte: Att analysera hur Dagligvaruhandeln använder sig av Grön Marknadsföring internt och externt för att positionera sig som ett miljövänligt företag på marknaden.Metod: En deskriptiv undersökning med primärdata i form av personliga intervjuer från de tre största aktörerna inom svenska Dagligvaruhandeln.Teori: ?Green Marketing Activities at the Three Levels? har används som modell för att ta reda på hur de olika företagen arbetar med Grön Marknadsföring. Modellen är uppdelad i åtta områden och tre nivåer för Grön Marknadsföring.Slutsats: Samtliga företag vill ta ett miljöansvar, men två av tre ser sig även ha ett ansvar att informera och hjälpa kunder till ett bättre handlande. Två av de tre undersökta företagen är mer inriktade på att bygga ett ekologiskt varumärke medan det tredje företaget är mer inriktad på att upplysa om ekologi. Undersökningen visar dock att alla aktörer har undermåligt arbete med marknadsföringen i butik för att fånga upp kunders ekologiska intresse.

Enligt Daraghmeh & Johansson (2013) och Abrahamsson (2014) så står den svenska prydnadsväxtproduktionen inför vissa utmaningar. Produktionen av prydnadsväxter i Sverige sjunker och antalet företag likaså (Daraghmeh & Johansson 2013 s. 7-13). Dessutom menar Dagligvaruhandeln och grossisterna att de svenska producenterna får allt svårare att konkurrera med utländska, och då främst holländska, prydnadsväxtproducenter vad gäller lock- och bulkvaror (Abrahamsson & Tjärnemo 2014 s. 17). Men inom ett område kan de svenska producenterna ha ett försprång.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur TBSB påverkar kundernas lojalitet inom Dagligvaruhandeln. Metod:Efter att vi läste in oss på ämnena TBSB och lojalitet valde vi ut delar ur teorin där vi koncentrerat oss på lojalitet hos kunder i Dagligvaruhandeln ur ett beteende och attitydperspektiv samt TBSB-faktorers påverkan på servicekvalitet och kundtillfredsställelse. Utifrån dessa två teoridelar har vi sedan härlett en sambandsmodell vilket utgör grunden för en rad testbara hypoteser som vi sedan utgår ifrån när vi gör analysen. Vi testar våra hypoteser genom att göra en enkät med kunderna som målgrupp. Enkäten har utarbetats efter teorin, sambandsmodellen samt de fakta vi erhöll från intervjun med en av Coops butikschefer.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom Dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom Dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella måtten har fått ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste åren. I samband med införandet av icke-finansiella mått uppstår ökat fokus inom det område måtten avser.

Dagligvaruhandeln är en bransch med hård konkurrens. Detta sätter en press på företagen att paketera sina produkter på ett sätt som differentierar dem från övriga marknadens produkter. Vi har sett problematiken i detta och tagit fram en modell som ger produkten en differentiering i form av upplevelser som berikar kunden med ett mervärde.Rapporten utgår från metoder och teorier som skapar en förutsättningen för att kunder ska intresseras, involveras och engageras i en produktupplevelse vilket ska resultera i köplust. Detta gör vi främst genom att behandla ämnen och teorier så som konsumtionsupplevelse, konsumentens beteende samt upplevelseekonomin och teorier där inom så som; the progression of economic value, the experience realms, tre generationer upplevelse, sinnen, tematisering, storytelling samt Kano-modellen. I rapporten diskuterar vi även ämnen som dagligvaruhandel, individanpassning och varumärke.Uppsatsens syfte ?att ta fram en generell modell för kommersiell differentiering av snabbrörliga produkter inom Dagligvaruhandeln utifrån upplevelseekonomin? undersöks utifrån ett positivistiskt förhållningssätt med en deduktiv ansats och är grundad på en forskningsöversikt.

Trots allt jämställdhetsarbete i dagens samhälle innehar män fortfarande en större andel chefspositioner än kvinnor. Det finns många teorier som försöker förklara varför det förhåller sig så. Syftet med denna uppsats är att förklara eventuella skillnader i rekryterares attityder till kvinnors och mäns förutsättningar att nå chefspositioner inom Dagligvaruhandeln. Vi har genomfört intervjuer med rekryteringsansvariga i tre dagligvarubutiker i Skåne. Resultaten från dessa har sedan jämförts med befintliga teorier och tidigare undersökningar i ämnet chefsrekrytering.

Sambandsexponering av produkter handlar om att placera kompletterande varor tillsammans för att uppmuntra kunder till att göra kompletterande köp. En av svenskarna uppskattad matkategori som består av många kompletterande produkter är texmex. Detta har lett till att ICA-butiker har börjat placera kylar med kompletterande tillbehör i sina texmex -avdelningar. Därför har vi i vår uppsats valt att studera hur butiker inom Dagligvaruhandeln arbetar med exponering av kompletterande produkter. Vidare vill vi undersöka kundernas respons till detta och om uppfattningarna korrelerar med butikernas bakomliggande tankar.

Prognostisering anses vara en nyckelprocess som påverkar alla delar av en verksamhet och genom att effektivt applicera prognoser kan ett flertal fördelar erhållas, däribland ökad tillgänglighet av produkter till konsumenter och minskade lagernivåer genom hela leveranskedjan. Inom Dagligvaruhandeln, med dess snabba varuomsättning, skiftande konsumentbehov samt varierande produkthållbarheter är det särskilt nödvändigt att ständigt ligga steget före.ICA Sverige AB är idag den dominerande aktören inom svensk dagligvaruhandel med knappt hälften av marknadsandelarna. Likt många andra större koncerner tillämpar ICA Sverige AB prognoser för att förutse framtida försäljningsvolymer. Vad som skiljer sig är att verksamheten inte endast applicerar prognoser mot konsumenter utan även på försäljningen mot ICA-handlarna. Ett viktigt affärsområde för verksamheten är de kampanjer som dels bedrivs mot konsumenter och dels, i första hand, mot ICA-handlarna.

Utvecklingen av egna märkesvaror (EMV) är i framfart i dagligvarubranschen och trenden ser ut att hålla i sig. Denna utveckling har hittills inte varit så framträdande inom just mejeribranschen. Sedan början av 2000-talet har EMV-mejeriprodukterna ökat, då mejerier har gått med på att tillverka EMV-mejeriprodukter åt Dagligvaruhandeln. Mejerierna har varit negativa till denna utveckling, men försöker nu se en chans i att kunna växa tillsammans med Dagligvaruhandeln. Samtidigt har en av dagligvarukedjorna en egen tillväxtstrategi då det förvärvade ett eget mejeri som nu är i drift.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur livsmedelsproducenter använder sig av varumärkes- och produktstrategier för att få sina produkter representerade i butikernas sortiment. Uppsatsen har också i avsikt att jämföra leverantörernas strategier sinsemellan för att fastställa och förklara eventuella skillnader. Med bakgrund av den ökade konkurrensen i brödbranschen behandlar teorikapitlet de två huvudsakliga strategier för leverantörer av mjukt bröd i Sverige. Varumärkes- och produktstrategier beskrivs där som de viktigaste för leverantörer av egna varumärken. Genom kvalitativa platsintervjuer har empiri samlats in för att ta reda på hur leverantörerna arbetar med ovan nämnda strategier.

Marknadsföring är idag en viktig del i många företag, i takt med samhällets utvecklinghar sättet att marknadsföra sig på förändrats. I de nyare marknadsföringsteorierna har kommunikationen mellan konsumenten och säljaren fått en allt större roll. Marknadsföringen är på väg att lämna transaktionsperspektivet och gå över motrelationsperspektivet. Detta har gjort att företag letar efter alternativa marknadsföringskanaler så som sociala medier. Uppsatsen studerar hur ICA, Willy:s och Vi-Butikerna använder sig av Facebook för att kommunicera med sina medlemmar.