Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ekonomistyrningen är utformad i Dagligvaruhandeln. Uppsatsen bygger på en undersökning av tre företag, ICA, Coop och Axfood. Vi har med hjälp av teori och empiri tagit fram en egen modell som vi använder för att analysera fallföretagens ekonomistyrning. Vår slutsats är att den befintliga ekonomistyrning som finns i Dagligvaruhandeln är högst traditionell. Dagligvarumarknaden präglas av få aktörer som är stora kedjeföretag.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom Dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom Dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Motivation till avancemang inom DagligvaruhandelnUppsatsnivå: Kandidatuppsats inom ledarskapFörfattare: Ahmed Ismail och Johan KarlssonHandledare: Henrik BarthNyckelord: Dagligvaruhandeln, avancemang, behov, mål samt inre och yttre motivationProblemformulering: Vad motiverar personal inom Dagligvaruhandeln att avancera? Syfte: Studien syftar till att få en förståelse för vad som motiverar personal inom Dagligvaruhandeln genom undersöka områdena behov, mål samt inre och yttre motivation. Vidare vill vi förstå vad som motiverar personal att avancera. Undersökningen genomförs i form av intervjuer med ett antal avdelningsansvariga samt säljledare och butikschef i en fallstudie inom Dagligvaruhandeln. Teoretisk referensram: Vi utgår från fyra huvudbegrepp i vår teoretiska referensram vilka är behov, mål samt inre och yttre motivationsfaktorer. I dessa teorier utgår vi huvudsakligen från fem författare men det tas även upp flera andra författare som styrker deras påståenden.

Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste a?ren o?kat kraftigt i va?rlden och till fo?ljd av detta har nya mobila tja?nster utvecklats fo?r att kunna uppfylla konsumenters fo?ra?ndrade krav. Mobila betalningar a?r en av de nya tja?nster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher da?r mobila betalningar har implementerats a?r inom den svenska Dagligvaruhandeln da?r efterfra?gan pa? tja?nsten dock upplevs som la?g.

SammanfattningBehovet för företag inom Dagligvaruhandeln av att anpassa sig till en ökad förändringstakt är ett fenomen som inte studerats tidigare. Denna studie utgår därför ifrån generell managementlitteratur som behandlar förändring för att bilda en teoretisk referensram, som sedan används för att analysera situationen på ett företag inom Dagligvaruhandeln. Studien har genomförts utifrån metoden för en fallstudie, då syftet har varit att ge en djupare beskrivning av situationen på ett undersökt företag. Frågeställningen har besvarats utifrån ett ledningsperspektiv och resultatet består av en lista med förslag på åtgärder som företagsledningen kan genomföra för att öka företagets förmåga att möta förändring.Den rådande situationen på marknaden som det undersökta företaget befinner sig på, ledde till följande problemformulering:Hur kan ett undersökt företag inom Dagligvaruhandeln anpassa sig för att möta den ökande förändringstakten på marknaden?Genom att analysera resultatet från tre intervjuer med personer på olika nivåer i det undersökta företaget relativt den teoretiska referensramen, kan det konstateras att anpassningen som den studerade organisationen måste genomgå för att förbättra sin förmåga att möta förändring, inte kan sammanfattas i några få termer.

Införandet av RFID i värdesystemet för paketerat livsmedel kontrolleras av Dagligvaruhandeln. Deras dominerande ställning gör att de kan leda ett införande, men också att de kan få den största delen av värdet som RFID medför. Kostnader uppkommer främst hos livsmedelsproducenterna, vilka själva ser begränsade fördelar av teknologin. Standardsättandet och utformandet av system finns det i dagsläget inga konflikter kring. Den svåra nöten att knäcka är hur kostnader och fördelar skall beräknas och fördelas..

Genom att använda väl utformande system för prestationsmätning kan organisationer motivera och påverka beteenden i önskvärd riktning. Organisationer spenderar allt mer pengar på att mäta prestationer men om en organisation misslyckas med mätningarna riskeras oönskade effekter hos medarbetarna. Inom Dagligvaruhandeln är högpresterande och motiverade arbetare på butiksnivå viktigt för att skapa konkurrensfördelar och uppnå kundnöjdhet. Tidigare studier inom prestationsmätning fokuserar i regel på högre nivåer inom organisationer men för att få ut mer av användningen av prestationsmätning är det viktig att se till medarbetarnas perspektiv. Denna studie syftar till att beskriva och analysera sambandet mellan prestationsmätning och dess påverkan på arbetsmotivationsfaktorer hos medarbetare på butiksnivå inom Dagligvaruhandeln.

Det huvudsakliga syftet med denna studie är att utveckla förståelsen för den kundupplevda servicekvaliteten inom Dagligvaruhandeln. Det underliggande syftet är att testa Vazquez m fl. (2000) modell för mätning och utvärdering av servicekvalitet inom Dagligvaruhandeln. Detta för att se om den ger ett rättvisande resultat i två olika butikskoncept, lågpris och traditionellt, eller om det krävs en modell anpassad för svenska förhållanden och mer specifikt för var och en av de olika koncepten..

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom Dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom Dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning och hur egna varumärken favoriseras av de svenska dataljisterna i Dagligvaruhandeln, genom ett fördelaktigt hyllplaceringsbeslut. Vi har använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt med en beskrivande karaktär. Vidare har vi gjort 20 stycken personliga intervjuer med butikschefer på Coop Konsum, ICA Supermarket och Hemköp. Vi har även utfört kompletterande butiksmätningar för att verifiera eller falisifiera informationen. Resultatet som vi kommer fram till ska ses som en utvidgning av befintlig space managementforskning..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Självscanning i Dagligvaruhandeln -en konkurrensfördel eller inte? Seminariedatum: 2007-01-17 Ämne/Kurs: Magisteruppsats, FEK 591. Strategic Management, 10p. Författare: Klas Blomqvist, Henrik Dagergård Handledare: Hans Knutsson Fem nyckelord: Självscanning, Dagligvaruhandeln, konkurrensfördel, strategisk grupp, differentierad strategi Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om investeringar i ny teknik i Dagligvaruhandeln, vilka ämnar rationalisera bort kassaprocessen, kan ligga till grund för en bestående konkurrensfördel. Metod: En kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssätt har använts där två fallföretag har studerats.

Den 1 november 2009 infördes en ny lag med bestämmelser som säger att det är tillåtet att bedriva detaljhandel utanför öppenvårdsapotek med nikotinläkemedel och vissa andra receptfria läkemedel. Under 2010, som var det första hela året då receptfria läkemedel fick säljas utanför apotek, uppgick den totala försäljningen av dessa till ungefär 614 miljoner kronor. Det motsvarade ungefär 15 % av den totala försäljningen av receptfria läkemedel för egenvård. De läkemedel som säljs mest utanför apotek är smärtstillande läkemedel, nässprayer mot förkylningsnästäppa och nikotinläkemedel.      Att receptfria läkemedel får säljas i Dagligvaruhandeln påverkar sannolikt apotekens omsättning. Hur mycket detta påverkat är dock svårt att säga, då även avregleringen av apoteksmarknaden skett inom samma tidsperiod.

Vårt syfte är att skapa en ökad förståelse för EVM och deras styrka i svensk dagligvaruhandel i egenskap av varumärkeskapital. Vårt syfte är också att undersöka hur starka EVM är relativt traditionella varumärken samt utreda om de generella dimensioner som konsumentbaserat varumärkeskapital anses bestå av är relevanta för tvättmedel i Dagligvaruhandeln. Vi har använt en redan operationell modell för konsumentbaserat varumärkeskapital utformad för traditionella varumärken och applicerat denna på egna varumärken. Genom kvantitativ metod, i form av 97 enkätundersökningar har vi testat den operationella modellens relevans samt jämfört styrkan av EVM mot den av traditionella varumärken. Vår undersökning visar att Skona, ICA: s egna varumärke, har skapat ett starkt konsumentbaserat varumärkeskapital.

Va?rdet hos konsumenter definieras och utva?rderas pa? ma?nga olika sa?tt. Denna uppsats a?mnar testa en modell fo?r att ma?ta varuma?rkesva?rde och se om den kan anva?ndas fo?r att ma?ta produktva?rdet fo?r en oka?nd produkt i Dagligvaruhandeln. Detta genom att applicera modellen pa? produktens produktnamn.

Att ha lojala kunder är något att sträva efter. Men vad gör en kund lojal? Den har studien försöker att ta reda på det genom att intervjua tio olika svenska personer för att få deras syn på lojalitet som fenomen och vad det innebär att vara en lojalkund för dem. Slutsatsen är att kundlojalitet är en relevant term men när det kom till att vara lojal visade det sig att de flesta av respondenterna inte var lojala, även om de hade ett lojalt beteende. En av de viktigaste faktorerna för deras köpbeteende var den geografiska platsen affären låg på i förhållande till deras eget boende.