SammanfattningI denna studie undersöker jag vilken syn biståndshandläggarna och enhetscheferna har på avlönad anhörigvård och hur denna anhöriganställning påverkar situationen för de anhöriga. Jag väljer i min studie att fokusera på konsekvenser av anhöriganställning för en person som vårdar sin anhörig och som ingår i begreppet invandrare. Jag har använt mig av en kvalitativ studie och har intervjuat fem myndighetspersoner i Uppsala. I studien reflekterar och analyserar jag myndighetspersonernas åsikter med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet KASAM ? Känsla Av SAMmanhang och Social utbytesteori.Resultaten visar på en utbredd negativ syn på anhöriganställning hos myndighetspersoner, detta grundar sig på deras mångåriga erfarenhet av anhöriganställning och de problem som anhöriga möter i dagligt arbete som till exempel tunga lyft, bundenhet, yrkets låga status, men mitt resultat visar också på den stora brist av information kring anhöriganställning som råder i Uppsala.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Introduktion: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem som drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Hur den långvariga smärtan inverkar på det dagliga livet skiljer sig mellan män och kvinnor. Jämställdhet i vården utgår ifrån att kvinnor och män har dels lika och dels olika omvårdnadsbehov.Syfte: Att belysa könsskillnader i hur det dagliga livet påverkas av långvarig smärtaMetod: Litteraturstudie enligt modell av Polit och Beck. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo samt manuell sökning som resulterade i 10 artiklar. Under bearbetningen identifierades koder som delades upp i kategorier med innehållsanalys utifrån Forsberg och Wengström.Resultat: Könsskillnader i inverkan på det dagliga livet påträffades.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov..

Epilepsi är den vanligaste neurologiska sjukdomen och bärs av miljontals människor världen över. Personen och sjukdomen är integrerade i en enhet och personen upplever världen genom påverkan av sin sjukdom. Personer med epilepsi har i århundraden varit utsatta för stigmatisering och fördomar. Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelse av att leva med epilepsi. En systematisk litteratursökning genomfördes.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt. Fem kvinnor intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med en kvalitativ innehållsanalytisk metod. Analysen resulterade i fem kategorier som kunde sammanföras till ett huvudtema: Att plötsligt bli sjuk. Resultatet visade att kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt upplevde en kraftig, obekant smärta vid insjuknan- det.

Alla människor har säkerligen någon nära anhörig eller bekant som har dött av cancer. Det beräknas att en tredjedel av alla som lever idag kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Att få cancer innebär att individen plötsligt hamnar i en ny livssituation och måste försöka lära sig att anpassa sig till och hantera denna. De svåra känslor och situationer som kan uppstå vid anpassningen till ett nytt liv bearbetas av individen genom olika copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier individer med obotlig cancer använder i sitt dagliga liv.

Bakgrund: Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom som kräver behandling i form av dagliga insulininjektioner. Årligen insjuknar 30-40 personer per 100 000 invånare i Skandinavien och incidensen för typ 1 diabetes i Sverige har sedan slutet av 1980-talet fördubblats. Om behandlingen av sjukdomen inte sköts ordentligt föreligger det risk för både akuta och framtida komplikationer. Syfte: Att genom litteraturstudie undersöka vuxnas upplevelse av att leva med typ 1 diabetes. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar granskats och analyserats.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Epilepsi är en sjukdom som medför en rad olika konsekvenser i det dagliga livet. Det är viktigt att allmänsjuksköterskan inte enbart har kunskap om sjukdomen i sig, utan även känner till de konsekvenser som sjukdomen kan innebära för den enskilda individen. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka svårigheter personer med epilepsi kan uppleva i sitt dagliga liv samt belysa hur allmänsjuksköterskan på ett bra och professionellt sätt skall kunna bemöta personer med epilepsi och ta fram de individuella resurser individen besitter. Metoden som använts är evidensbaserad metod. Litteraturstudien bygger på fjorton vetenskapliga artiklar som granskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall. Som teoretisk referensram har Carnevali (1999) använts.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Introduktion: Socialstyrelsen (2013) visade i sin senaste rapport att 24,3 % av Sveriges befolkning använde sig av tobak dagligen i åldern 16-84. Tobaksbrukets inverkan på den orala hälsan visade på en ökad risk för parodontit. Internationella studier har visat att tobaksbruket hos meniga och specialistofficerare är omfattande och dess form varierar beroende på anställningsgrad och livsstilsfaktorer. Den orala hälsan påverkar individens livskvalitét och den allmänna hälsan i övrigt.Syfte: Beskriva tobaksbruket och upplevelsen av den orala hälsan bland en grupp meniga och specialistofficerare vid en försvarsenhet i Sverige.Frågeställningar: Vilken tobaksform förekommer? Finns det speciella tillfällen för tobaksbruk? Hur upplevs den orala hälsan?Metod: EnkätstudieResultat: Av de 52 som deltog i studien brukade 24 (46 %) tobak.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.