Coaching har blivit populärt i samhället och används idag allt mer inom ledarskap, men är fortfarande ett relativt outforskat område. Coaching är en kommunikationsteknik där aktivt lyssnande och kraftfulla frågor används. Det bygger på individutveckling, lärande och prestationsökning samt måluppfyllelse. Syftet med studien är att ta reda på kostchefers uppfattning om en coachande ledarskapsroll inom måltidsservice. Huruvida Coaching används av kostchefer i den offentliga måltidsservicen är av intresse för vår kommande yrkesroll.

Background: The world of sports possesses a lot of knowledge when it comes to leadarship and Coaching. Coaching as a term is relatively new to the business industry and something that is up and coming among alot of companies. Leadership and Coaching are two terms that can be combined with each other both in sports and in the business industry.Objectives: This study aims to compare leadership in sports and in the business industry. The purpose is to see if they can learn from each other and how they define the term leadership.Method: Interviews were chosen as a method in this study. Six individual interviews were performed and there were three leaders from the business industry and three leaders from the world of sport participating in the study.

Upplevelser av Coaching hos operativa chefer i en stor organisation, som genomgår en förändringsprocess gällande arbetet kring rehabiliteringsprocessen, har behandlats utifrån en kvalitativ forskningsansats. Lärandet är en naturlig del av det dagliga arbetet för cheferna i denna stora organisation och de som intervjuats har erhålligt individuell Coaching. Coachingen bygger på en lärlogik där utveckling och lärande står i centrum vilket nås genom samspel och dialog människor emellan där utgångspunkten är att se på lärande som en process knutet till erfarenheter, reflektion, kommunikation och förståelse. Chefernas arbete är präglat av flexibilitet, ansvar och utveckling. De coachade cheferna har upplevt Coachingen på olika sätt och fokus i resultatet ligger därmed på de olika upplevelserna.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur unga arbetslösa individers personliga utveckling kan främjas av Coaching. I studien ingick 28 arbetslösa unga individer mellan 16 och 24 år, varav 16 deltog i projektet Kubik vars mål var att coacha och stödja deltagarna i deras individuella utveckling och reducera risken för att de ska hamna i utanförskap. Metoden bestod av en kombination av intervjuer och ett kvasiexperiment utformade utifrån teorier om Coaching av Johansen & Oestrich (2005), McDermott & O'Connor (1998) och Stelter (2003). De specifika beteende- och tankebeskrivningarna som studerades handlade om respondenternas upplevelser och uppfattningar om framtiden, självförtroende och sociala färdigheter och hur de eventuellt kan förändras genom Coaching. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och analyserades med hjälp av IPA (Interpretative phenomenological analysis).

This paper examines job Coaching on the Swedish labour market. The study uses trygghetsråden, which are organizations established by an agreement from the labour and employer side, as a starting point for the study. In addition, the study examines the phenomenon from the perspective of the job coaches themselves and the coaches clients. The study concludes that job Coaching is defined by the coach and the client's common goal of finding a suitable match for the client on the labour market. The job coach helps the client reach the goal of an appropriate job by making him or her aware of his or her competences and preferences.

Psykologi är ett ämnesområde som hittar nya tillämpningsområden, och under inledningen av 2000-talet har Coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte är att förstå hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in på hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingång i att arbeta med friska människors behov av växt och utveckling. Intervjuer utfördes med åtta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att Coaching är ett mångfacetterat område, där utbildningar och branschstandard fortfarande är fragmenterat och svårt att få en överblick över. Coacher som inte är psykologer eller beteendevetare använder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk.

The purpose of this essay is to further the understanding of contemporary management theory by conducting an analogy-study of the source to many of the terms today used in knowledge-intensive companies. The way a football club deals with knowledge work differs from how a conventional company deals with it. However, many of the terms, such as teamwork and Coaching, are shared by the two types of organization. By using the analogy-method we hope to create a wider understanding for the shared concepts. We have used a hermeneutic perspective throughout the essay, which first and foremost means that we focus on understanding and explaining social phenomenons.

Coaching har sitt ursprung i idrotten men är idag vanligt inom näringslivet, och främst bland chefer. Det finns idag mängder av litteratur kring ämnet Coaching men det saknas studier som är gjorda utifrån den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgår därifrån och bygger på semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning från organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgått individuell Coaching där arbetsgivaren stod som finansiär. Syftet var att få en djupare förståelse för chefens upplevelser och tankar av Coachingen.

Vi har funnit att den sociala identiteten har förändrats på Banverket Projektering i och med organisationsförändringen, och att Coaching haft inverkan på detta. Vidare har framkommit att det förekommer gråzoner inom Coachingverksamheten. Gråzonerna kan motverkas genom social identitetsCoaching. Social identitetsCoaching bygger på utvidgad och koncentrerad gemenskap, utbyte av åsikter och trygghet för de anställda..

Det coachande ledarskapet är ett ledarskap som fokuserar på samspelet mellan ledare och medarbetare. För att studera detta ledarskap så har syftet med denna undersökning varit att undersöka upplevelserna av detta ledarskap som personer med beteendevetenskaplig utbildning har. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna värderar relationen mellan ledaren och medarbetaren som det grundläggande i ledarskapet. Förutom det coachande förhållningssättet i ledarskapet så handlar det också om hur ledaren är och vilka egenskaper han eller hon har. Det viktigaste är att ha kunskap om sig själv och sitt eget beteende som ledare och här är emotionell intelligens betydelsefullt.

Det coachande ledarskapet är ett ledarskap som fokuserar på samspelet mellan ledare och medarbetare. För att studera detta ledarskap så har syftet med denna undersökning varit att undersöka upplevelserna av detta ledarskap som personer med beteendevetenskaplig utbildning har. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna värderar relationen mellan ledaren och medarbetaren som det grundläggande i ledarskapet. Förutom det coachande förhållningssättet i ledarskapet så handlar det också om hur ledaren är och vilka egenskaper han eller hon har. Det viktigaste är att ha kunskap om sig själv och sitt eget beteende som ledare och här är emotionell intelligens betydelsefullt.

I denna uppsats vill vi skapa förståelse för Executive Coachings påverkan på handling och interaktion i organisationers implementeringsprocesser, det vill säga verksamhetsstyrning. Studien är utförd ur ett aktörsperspektiv och behandlar fem coachade chefers upplevelse och syn på hur coachningsprocessen påverkat den egna organisationens styrningsprocess. I studien behandlar vi grunderna för handling och interaktion, kommunikation, dominans och sanktioner. Executive Coaching förväntas utveckla förståelse för interaktiva processer och hur individen och gruppen påverkas i dessa. Studien resultat motsvarar det förväntade utfallet hos den coachade ledaren.

 The aim with this essay is to examine the individual's expectations in the meeting with a job coach. It has become all more common with job coaches, in order to meet the unemployment in the society. The survey builds on a quantitative method, where 29 individuals who are linked to a changeover-program towards new jobs, have replied to a questionnaire. The survey shows that the participants have expectations on the coach as a supporting function. There is also a trust to that the contact with a coach will lead to new employment.

Studiens syfte var att studera vad Coachingmetoden innebär för personalen på Arbete-och Integration Centrum (AIC).Det som jag ville undersöka var på vilket sätt menar intervjupersonerna att metoden kan hjälpa långtidsarbetslösa till arbete. Den kvalitativa metoden användes och det empiriska materialet inhämtades genom intervjuer.I min studie deltog fem intervjupersoner: två deltagare, två Coachingledare och en socionom. Studien visar att metoden kan hjälpa individerna till förändring och skapa motivation som kan leda till arbete eller vidare utbildning som i slut har samma syfte det vill säga arbete. Coachingen har resulterat i en ökad självkännedom vilken inneburit att deltagarna blivit tydligare i hur de vill ha det. Det framkommer att effekterna av en Coaching kan innebära att man får bättre insikt i realiteter och skapar på så sätt ett bättre beslutsunderlag utifrån nya infallsvinklar.Uppsatsen visar att Coachingmetoden kan användas i samband med arbetslöshet.

Bakgrund: Promotion och prevention är en del i det hälsofrämjande arbetet och ökad fysisk aktivitet är en av åtgärderna till bättre hälsa och förebyggande av folkhälsosjukdomar. Evidens för att använda fysisk aktivitet mot kroniska sjukdomar är hög, men siffror pekar på att Sveriges befolkning inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevd hälsa och fysisk aktivitets nivå samt intresset för fysisk aktivitet i hemmiljö med Coaching av legitimerade sjukgymnaster Metod: Undersökningsgruppen var män och kvinnor i åldern 18-60(+) år som valdes ut bland befolkningen i Norrbotten. Datainsamling gjordes via en kort enkät och personer rekryterades via företag, föreningar och universitet. I studien ingick 108 deltagare och det var en jämn fördelning mellan män och kvinnor.