Varför är vissa företag duktiga på att arbeta med ständiga förbättringar och andra inte? Vad skiljer ett framgångsrikt företag från ett mindre framgångsrikt och varför lyckas vissa företagsledare få gehör för sina idéer hos de anställda medan andra kapitalt misslyckas med detsamma? Detta examensarbete syftar till att analysera hur C2 Management ABs kunder kan förbättra användningen av förbättringsverktyget System C2?. Det är författarnas förhoppning att resultatet av denna studie primärt skall bidra till ett ökat användande av förbättringsverktyget och sekundärt ge företagsledningar en vägledning om hur de kan gå till väga när en förändring ska genomföras. Problemet som denna studie ställts inför upptäcktes i samband med en kundutvärdering av System C2? som genomfördes under våren 2004.

Introduktion/Bakgrund: Intresset för kost och hälsa har under de senaste åren ökat. Studier har visat att livsmedelsförpackningen är en av de främsta källorna till information om nutrition som finns tillgängliga för konsumenten. Därför är det viktigt att konsumenterna tillhandahålls korrekt information och inte vilseleds. Sedan år 2006, med tillämpning från 1 juli 2007, finns ny lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006) gällande närings- och hälsopåståenden som mycket detaljerat reglerar hur ett påstående som används i marknadsföring av livsmedel får utformas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om närings- och hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar följer gällande lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006), och i vilken utsträckning detta sker. Det är således de faktiska förhållandena ute på marknaden som kommer att undersökas.

Examensarbetet är utfört sommaren och hösten 2005 på sektionen arbetsmiljö och säkerhet (PBAM) på Holmen Paper AB, Braviken. Braviken har i dagsläget inget certifierat system för arbetsmiljöarbetet. Företaget har inte beslutat om de ska certifiera sig, däremot har det bestämts att ett certifieringsbart arbetsmiljöledningssystem ska utvecklas till slutet av december 2005. Syftet med examensarbetet är att börja ta fram ett certifieringsbart arbetsmiljöledningssystem. Arbetet med att ta fram arbetsmiljöledningssystemet utgår från standarden OHSAS 18001 (2001).

För funktionsnedsatta personer kan känslan av att ha tillgång till en säker utrymning vara svårare att uppnå då brandskyddet inte alltid tar hänsyn till målgruppens särskilda behov vid projektering av brandskyddet. Brandskyddet blir således inte ett tillfredsställande skydd för alla. Döva och hörselskadade personer är en målgrupp med särskilda behov i och med att de ofta har svårigheter med att uppfatta och inhämta information från akustiska utrymningslarm. Specialskolor för barn och ungdomar med nedsatt hörsel torde således vara väl anpassade efter målgruppen.Syftet med arbetet är att värdera hur väl anpassat brandskyddet är till döva och hörselskadade på en av Sveriges specialskolor. Syftet är också att undersöka huruvida brandskyddet kan anses vara skäligt eller inte och om det finns några beteendeskillnader i samband med utrymning mellan barn som är hörselskadade och inte.Ett utrymningsförsök har genomförts på en av Sveriges specialskolor för att kunna värdera brandskyddets anpassning och hur eleverna beter sig i samband med utrymningen på den studerade skolan.

Kvalitetskontroller används för att upprätthålla kvaliteten gentemot kunderna och uppnå företagets kvalitetsmål. För ett Toyotainspirerat företag är det extra viktigt att dessa kontroller är optimerade då ledningen ställer höga krav på kvalitet. Det är också bakgrunden till detta arbete då syftet med uppgiften är att presentera väl genomtänkta kvalitetskontroller för att uppnå målen med att säkra leveransen av högkvalitativa lyftvagnar till företagets kunder. Det finns en önskan om att optimera utformningen av slutkontroller i produktionen och att även se över kvalitetskontrollerna längs produktionslinan för att fånga upp avvikelser så tidigt som möjligt. Genom observationer och delaktighet i företagets verksamhet har en kartläggning av avdelningen för handdrivna lyftvagnar utförts.

Denna uppsats handlar om en hyresgästs upplevelser i samband med ett ombyggnadsprojekt då hyresgästen brukar lokalerna. Fokus ligger på hur hyresgästens arbetsmiljö påverkas av olika störningsmoment och att identifiera eventuella förbättringsområden som kan öka hyresgästers kvalitetsupplevelser vid ombyggnationer. Uppsatsen riktar sig till dem som är allmänt intresserade av området och vill få en ökad kunskap i hur man kan tillgodose hyresgästers önskemål och behov vid ombyggnationer då de samtidigt brukar lokalerna. När en ombyggnation av kontorslokaler genomförs påverkas arbetsmiljön för kvarsittande hyresgäster på olika sätt. Generellt kan sägas att byggarbeten medför buller, damm och lukter av olika slag.

Att människan blir påverkad av miljön hon har omkring sig är ingen ny idé, och att vi mår bättre i naturmiljöer än i andra miljöer är också något man har trott länge. På senare tid har det kommit platser i form av hälsoträdgårdar som är skapade just för att göra så att vi mår bättre. Det finns både rehabiliteringsträdgårdar där man aktivt arbetar i trädgården för att må bättre, restorativa trädgårdar där det är miljön som ska påverka till att människor mår bättre och rehabiliteringsträdgårdar där både miljön och aktivt arbete ska verka för att få människor att må bättre. I detta arbete ligger fokus på själva mljöns påverkan på människor utan aktivt arbete i miljön och i arbetet undersöks hur en bra restorativ trädgård kan skapas. Detta görs genom en litteraturstudie över olika teorier om varför människor mår bra i naturmiljöer, vilka utemiljöer och element människor tycker bäst om, och olika förslag över vad en restorativ trädgård bör innehålla. Samt även en fallstudie över Hälsoträdgården i Torup, en befintlig hälsoträdgård där den restorativa aspekten har en stor roll.

För att främja hållbar byggande har det nu i drygt 20 år funnits olika certifieringssystem där byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hållbarhetsaspekter. På senare år har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar på hur planeringen av hela stadsdelar är gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar är BREEAM Communities som har utvecklats i England men som håller på att anpassas för svenska förhållanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar där olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstår när ett brittiskt certyfieringssystem appliceras på svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen från dessa workshopar. Utifrån detta har tre stora kategorier av mervärden kunnat identifieras, vila ställer väl överens med de som tidigare liknande forskning hittat.

Inom den svenska byggbranschen arbetar beställare, brukare och entreprenör traditionellt sett skilda åt i klassiska general- eller totalentreprenader. En viss misstro till varandras tillförlitlighet har varit ett faktum som inte gått att förneka. Under det senaste decenniet har en arbetsform byggd på samarbete kallad strategisk partnering utvecklats. Strategisk Partnering är en arbetsform där samtliga aktörer är delaktiga i flera projekt och arbetar som Projektet AB. Då det i strategisk partnering skrivs kontrakt över flera år ingår alla aktörer i ett längre samarbete där allas del i kedjan är lika viktig.

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade.

I Upplands Väsby utanför Stockholm tillverkar Kraft Foods bland annat choklad under varumärket Marabou. Vid anläggningen finns en Pralin Line som är en automatiserad produktionslinje för tillverkning av chokladpraliner i ask. Under en tid har Pralin Line inte kunnat motsvara förväntningarna och har inte haft den linjeeffektivitet man eftersträvar. Som ett led i detta har ett projekt initierats för att öka effektiviteten vid Pralin Line. En del i projektet är detta examensjobb som syftar till att utveckla det förebyggande underhållet vid Pralin Line.

I Upplands Väsby utanför Stockholm tillverkar Kraft Foods bland annat choklad under varumärket Marabou. Vid anläggningen finns en Pralin Line som är en automatiserad produktionslinje för tillverkning av chokladpraliner i ask. Under en tid har Pralin Line inte kunnat motsvara förväntningarna och har inte haft den linjeeffektivitet man eftersträvar. Som ett led i detta har ett projekt initierats för att öka effektiviteten vid Pralin Line. En del i projektet är detta examensjobb som syftar till att utveckla det förebyggande underhållet vid Pralin Line.

Bakgrund: Investor Relations (IR) är den kommunikationen som företagen för med den finansiella världen, främst till analytiker och investerare. Idag är hemsidor en standardmetod för företagen att sprida sin finansiella information på och det finns många fördelar såsom minskade kostnader och förbättrad informationskvalité. Forskningen på området präglas av en klassisk bild av att företagens storlek påverkar informationsinnehållet på deras hemsidor, ju större företag desto bättre kvalité och innehåll på informationen. Frågeställning: Då forskningen de senaste åren har stagnerat inom detta ämnesområde samt att den senaste studien av svenska förhållanden gällande företagsstorlek kontra IR-kvalité är snart tio år gammal vill denna uppsats reda ut: Vilka skillnader i informationsinnehållet finns mellan stora, mellanstora och små företags IR-sidor? Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad det i första hand finns för skillnader i informationsinnehållet på företagens hemsidor mellan stora, mellanstora och små företag.

Bakgrund och Problemformulering: Den alltmer ökade medvetenheten som kan ses i samhället kring etik, miljö och sociala förhållanden avspeglas även i näringslivet. Samhället ställer allt högre krav på företagen och dess verksamhet, krav vilka företagen nu måste försöka nå upp till för att bibehålla sitt anseende utåt. Genom att utarbeta rapporter där information kring dessa frågor presenteras försöker företagen tillgodose samhället och sina intressenter med tillräcklig information kring dessa frågor. Denna presentation har fått namnet CSR-redovisning. Utformandet av dessa rapporter är på frivillig basis vilket ger företagen möjlighet att sortera ut den information som de väljer att presentera.

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade.