Externhandel och minskad klimatpåverkan
Fysisk planeringSpatial planning - communicationsHållbar utvecklingSustainability - strategic planningGångCykelKollektivtrafikExterna köpcentrumExternhandelTransporterTrafik
I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande
strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den
lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de
externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen
spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns
omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt
och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens
litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan
även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende
transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i
konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det
miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade. Trots
detta planeras och byggs externa köpcentrum runt om i Sverige idag.
I uppsatsens fallstudie undersöks hur de externa köpcentrum Östra Torp i
Uddevalla samt Haganäs i Älmhult planeras för gång-, cykel- och
kollektivtrafikanter samt vilka hänsyn som tas till dessa transportmedel i
planeringsfasen. För att kunna bedöma vilka hänsyn som tagits har en metod
arbetats fram, vilken resulterat i en checklista innehållande viktiga
planeringsprinciper för dessa transportmedel. Metoden baseras på vedertagna
planeringsrekommendationer för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det kan
konstateras att vid planeringen av de externa köpcentrum som undersökts har
hänsyn tagits till gång-, cykel och kollektivtrafik, men detta har inte gjorts
konsekvent, och således har planeringen brister som skulle kunna åtgärdas.
Vidare kan konstateras att planeringen på området för det externa köpcentrumet
främst utgått ifrån den bilburnes premisser vilket också har resulterat i en
för externa köpcentrum karaktäristisk, bilorienterad utformning.
Vidare undersöker uppsatsen hur dessa brister skulle kunna tillgodoses i ett
avslutande gestaltningsförslag. Syftet är att visa på hur en alternativ
planering skulle kunna gestaltas för att förbättra de fysiska förutsättningarna
för mindre bilberoende trafikstrukturer och således resultera i resmönster
vilka kan minska motsättningen mellan utformningen av externa köpcentrum och
miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.
Målet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, motsättningen
mellan miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och externa köpcentrums
utformning kan motverkas genom att planera externa köpcentrum enligt studerade
planeringsprinciper för gång-, cykel- och kollektivtrafik. I uppsatsen
konstateras att det går att planera externa köpcentrum på ett sätt som
förbättrar de fysiska förutsättningarna för gång-, cykel och kollektivtrafik,
samt visa på en metod för hur detta kan göras.
Med checklistan som hjälpmedel skulle misstag kunna avhjälpas i ett tidigt
planeringsskede. Efterkonstruktioner kan därmed undvikas och den fysiska miljön
eventuellt bli bättre. Vidare kan konstateras att metoden som framtagits
specifikt för denna uppsats, i form av checklistan, utgår ifrån generella
normer och resonemang och kan därför användas vid planering av andra externa
köpcentrum.