Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Bakgrund: Delaktighet i samhÀllet Àr avgörande för den psykiska hÀlsan och Àr viktigt utifrÄn sÄvÀl ett individuellt som ett samhÀlleligt perspektiv. Tidigare studier har undersökt delaktighet i relation till funktionsnedsatta personer, och denna studie fördjupar och utreder frÄgan vidare. MÄlet med undersökningen, utförd i Göteborg, Àr att studera frÄgor som rör delaktighet i samhÀllet enligt de funktionsnedsattas egna upplevelser och erfarenheter.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts för att undersöka hur tjugo funktionsnedsatta personer tÀnker och resonerar kring sin egen delaktighet i samhÀllet. Detta gjordes genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultat: UtifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ses funktionshindret som en orsak av de hindrande faktorer som den funktionsnedsatta möter ute i samhÀllet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om trovÀrdighet och förvÀntningar pÄ behandling, deltagarens smartphoneanvÀndning, aktivitet i behandlingen, samtidig Ängestdiagnos, initial symtomnivÄ pÄ depression samt demografiska egenskaper kan predicera behandlingsutfallet i en depressionsbehandling via smartphone med internetstöd utifrÄn beteendeaktivering och mindfulness. 81 deltagare randomiserades till antingen beteendeaktiverings- (n=40) eller mindfulnessbetingelsen (n=41). HuvudutfallsmÄttet var förÀndring i BDI-II mellan för- och eftermÀtning mÀtt med residual gain scores. Korrelationsanalyser genomfördes för att undersöka samband mellan prediktorer och utfallsmÄttet. För att analysera skillnader mellan grupper gjordes regressionsanalys pÄ interaktionseffekten mellan prediktor x grupp, samt envÀgs-ANOVA.

Studiens övergripande syfte var att utifrĂ„n ett Ă„terhĂ€mtningsperspektiv undersöka vad studenterna ansĂ„g bidrog till att de hamnade i psykiska kriser och hur de upplevde förutsĂ€ttningarna för ökat vĂ€lbefinnande och Ă„tergĂ„ng till studierna dĂ€refter.Syftet ringades in genom följande frĂ„gestĂ€llningar:? Varför minskade studenternas psykiska vĂ€lbefinnande?? Vilka upplevelser och erfarenheter hade studenterna av att bli sjuka under studietiden?? Vad frĂ€mjade respektive hindrade studenternas Ă„terhĂ€mtning?Det empiriska materialet inhĂ€mtades genom kvalitativ metod och fem enskilda intervjuer genomfördes med studenter som nyligen Ă„terupptagit sina studier efter sjukskrivning för psykisk ohĂ€lsa. Uppsatsen utgick frĂ„n fenomenologin och en induktiv ansats. Materialet analyserades genom tematisering och utifrĂ„n tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven; Symbolisk interaktionism, Stigma, Kris och ÅterhĂ€mtning. Studenterna hade utvecklat en sensibilitet inför livets utmaningar som fick dem att stĂ€lla orimliga krav pĂ„ sig sjĂ€lva och nĂ€r de kom att möta olika kriser klarade de inte av att hantera dessa.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Denna uppsats har undersökt arbetsvillkor och arbetssituation för bemanningsanstÀllda journalister, verksamma pÄ olika medieföretag i mellersta och södra Sverige. Studien söker belysa vad denna arbetsform innebÀr för yrkesverksamma journalister idag. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om anstÀllningsformens inverkan pÄ journalisternas arbetssituation, frÄgor kring ?den flexibla rollen? och dess inflytande pÄ den journalistiska grundvalen. I teoridelen har tidigare forskningsstudier och rapporter kring bemanningsföretag anvÀnts, samt teorier kring flexibilitetens roll i en organisation, med syfte att göra en teoriprövande undersökning.En översikt kring bemanningsföretag och tidsbegrÀnsade anstÀllningar har getts i teoridelen, samt Àven kring medieapporteringen om bemanningsanstÀllda journalister.

Denna studie ingÄr i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sÀtt att se pÄ elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehÄll och form. Studien utgÄr frÄn ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn pÄ sprÄkande, dÀr Àven barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medsprÄkare. Syftet med studien Àr att studera elevers (Ärskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna Àr relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter frÄn tvÄ olika skrivsituationer i Ärskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Enligt grundregeln i 1:5 2 st. 1 p. varumÀrkeslagen (2010:1877) (VML) Àr varukÀnnetecken som endast bestÄr av tecken eller benÀmningar som visar en varas eller tjÀnsts geografiska ursprung inte sÀrskiljande och uppfyller dÀrmed inte kraven för att kunna varumÀrkesregistreras. Ett varumÀrke fÄr heller inte registreras om det Àr Àgnat att vilseleda allmÀnheten i frÄga om varans eller tjÀnstens geografiska ursprung, 2:7 1 st. VML.