Ungdomar pÄ hem för VÄrd eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och Àr i behov av skydd, sÀkerhet och grÀnssÀttning. HVB-hem förvÀntas utifrÄn lagstiftning bereda ungdomar vÄrd och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vÄrd och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal pÄ HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vÄrd och behandling pÄ HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas pÄ olika sÀtt och vilka konsekvenser detta fÄr för vÄrden och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

Bakgrund Patienter i livets slutskede Äterfinns inte bara pÄ palliativt inriktade avdelningar, utan Àven pÄ somatiska avdelningar dÀr verksamheten till stor del Àr kurativt inriktad, vilket kan resultera ien bristande vÄrd för patienter i livets slutskede.Den palliativa vÄrden i Sverige styrs av WHOs definition med tillhörande fyra hörnstenar.Kring patienten i livets slutskede finns etiska aspekter vilka mÄste tas i beaktning, bland annat den enskilde patientens önskningar om hur dennes vÄrd ska se ut. En stor del av den palliativa vÄrdens fokus ligger i lindrandet och omhÀndertagandet. Genom att implementera de palliativa mÄlen i akutsjukvÄrden, kan eventuella konflikter i omhÀndertagandet av patienter i livets slutskede pÄ akutmedicinska avdelningar undvikas.SyfteAtt belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge vÄrd i livets slutskede pÄ en akutkirurgisk avdelning.MetodMetoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie, dÄ författarna ansÄg det vara den mest lÀmpliga metoden för att besvara studiens syfte. De intervjuade var sju legitimerade sjuksköterskor verksamma pÄ tre akutkirurgiska avdelningar.ResultatSjuksköterskorna kÀnde sig trygga i det palliativa omhÀndertagandet. De upplevde Àven att de hade tillrÀckliga kunskaper för att ge god palliativ vÄrd.

Under 1900-talet har patienten varit i fokus i omvÄrdnaden. Med de senaste Ärens nedskÀrningar inom vÄrden med allt kortare vÄrdtider som följd, vÄrdas gamla och sjuka alltmer i hemmet och pÄ boenden. Detta leder till att nÀrstÄende fÄr ett allt större ansvar för den sjukes omvÄrdnad, och sjuksköterskan kommer dÀrmed behöva interagera alltmer med nÀrstÄende. För att interaktionen ska fungera sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att sjuksköterskan har en positiv attityd och en god relation till nÀrstÄende. Det teoretiska perspektivet i föreliggande fördjupningsarbete var familjefokuserad omvÄrdnad, som omfattar bÄde friska och sjuka personer i familjen.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur höglÀsning sker i fyra olika lÀssituationer i förskolan. UtifrÄn höglÀsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets sprÄkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sÄdana praktiker. Den teoretiska utgÄngspunkten i vÄr studie Àr det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrandet Àr en social och kommunikativ process dÀr sprÄket Àr ett viktigt redskap för lÀrande. InstÀllningen Àr ocksÄ att samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets sprÄk. Dessa begrepp löper dÀrmed som en röd trÄd genom uppsatsens alla delar.

Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter pÄ hÀlsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohÀlsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet pÄ arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöÄtgÀrd för att förbÀttra arbetshÀlsan. UtifrÄn det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet pÄ arbetstid kan implementeras sÄ att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet pÄ arbetstid som Àr baserad pÄ tidigare forskning och genomförbarhet.

Sammanfattning:Audionomyrket har utvecklats frÄn ett assisterande till ett sjÀlvstÀndigt yrke. Framsteg inom forskning berörande audiologi stÀller höga krav pÄ audionomens kompetensutveckling. Internationellt har det undersökts hur kompetensutveckling kan förbÀttras, genom bildandet av frivilliga eller obligatoriska kompetensutvecklingsprogram, för att ge en sÀker patientvÄrd och en tillfredsstÀllande yrkesutveckling. I Sverige ansvarar varje audionom enskilt för sin kompetensutveckling. Det finns i dagslÀget inga studier som undersöker svenska audionomers instÀllning till att införa liknande kompetensutvecklingsprogram som finns internationellt, vilket Àr motivet bakom studien.

Bakgrund: I dagens förÀnderliga omvÀrld med snabba förÀndringar inom teknologi och marknadsförhÄllanden krÀvs flexibilitet för att överleva som organisation. I dag efterfrÄgas flexibla medarbetare med bred kompetens snarare Àn specialister, vilket gör att nya kompetenskrav stÀlls pÄ personalen. Ett sÀtt att skapa ett flexibelt företag med flexibla medarbetare Àr genom intern rörlighet. MÄnga företag har förstÄtt vikten av intern rörlighet men saknar en övergripande plan, visioner och strategier för hur detta ska Ästadkommas, vilket kan sÀttas i relation till att en av de mest konsekventa iakttagelserna i ledningslitteratur Àr att ?utan tydliga mÄl sker ingen handling?.

Bakgrund: Psykiskt funktionshinder innebĂ€r en risk för det fysiska, sociala och mentala vĂ€lbefinnandet. Psykiskt funktionshindrade har vĂ€sentligt sĂ€mre levnadsvillkor Ă€n befolkningen i övrigt, dĂ„ funktionshindret ofta medför sociala och ekonomiska konsekvenser. Även somatisk sjukdom Ă€r betydligt vanligare och den förvĂ€ntade livslĂ€ngden betydligt kortare. Sjuksköterskan har genom sin hĂ€lsofrĂ€mjande roll ett ansvar för att bĂ„de initiera Ă„tgĂ€rder och stödja de svaga gruppernas hĂ€lsa. Den fysiska aktivitetens betydelse för alla individers fysiska hĂ€lsa Ă€r i dag vĂ€lkĂ€nd och sjuksköterskan har möjlighet till att förskriva fysisk aktivitet pĂ„ recept.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

Idag Àr mer Àn en miljon svenskar omsorgsgivare för nÀrstÄende och hjÀlpen frÄn anhöriga överlappas ofta av den offentliga omsorgen. MÄnga anhöriga klarar sitt Ätagande pÄ egen hand, men Ätskilliga uttrycker ocksÄ behov av offentligt stöd. I lagens nuvarande form Àr socialnÀmnden inte skyldig att tillhandahÄlla stöd och avlastning. Ett förslag om lagförÀndring till tvingande text ligger ute pÄ remiss. Inom socialt arbete och sÀrskilt inom Àldreomsorgen Àr det mer regel Àn undantag att olika yrkesprofessioner möter anhöriga.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Bakgrund: SjÀlvbestÀmmande och inflytande Àr nÄgot som ska prÀgla det sociala arbetet med mÀnniskor med funktionsnedsÀttning. MÀnniskors olika förutsÀttningar att kunna fatta beslut kan pÄverka möjligheten till medverkan i det dagliga livet.Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera och beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsÀttning, som Àr berÀttigade LSS-insatsen bostad med sÀrskild service, förstÄr och skapar mening kring inflytande och sjÀlvbestÀmmande.Metod: Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och datamaterialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsÀttning som bor pÄ gruppbostad enligt LSS. I analysarbetet har en analysmetod med fokus pÄ meningsskapande anvÀnts.Resultat: Resultatet visar att sjÀlvbestÀmmande över vardagen konstrueras som nÄgot positivt och som gynnar vÀlbefinnandet. Meningsskapande kring inflytande och sjÀlvbestÀmmande sker utifrÄn att bli vuxen samt att fÄ bestÀmma över fritid och det egna hemmet. Personer med intellektuell funktionsnedsÀttning konstruerar sig sjÀlva som sjÀlvstÀndiga individer vars valmöjligheter sker inom vissa ramar.Slutsatser: De slutsatser som kan dras av studien Àr att sjÀlvbestÀmmandet handlar om vuxenblivande och som beskrivs utifrÄn ett mönster av att jÀmföra det aktuella vardagslivets nu med vardagslivet förr.