Uppsatsen handlar om normaliserande och meningsskapande praktiker bland statsanstÀllda pÄ olika myndigheter. UtifrÄn fem homosexuella tjÀnstemÀns och tjÀnstekvinnors berÀttelser om sina arbetsliv och karriÀrer undersöks hur normalitet skapas och upprÀtthÄlls, hur homosexuell subjektivitet formas och hur normativa maktordningar kan utmanas. I uppsatsen visar vi att sexualitet inte kan förstÄs isolerat frÄn andra maktordningar utan mÄste ses som intimt förknippat medförestÀllningar om kön, klass, etnicitet, Älder och yrkesposition. Ju nÀrmare en normativ position den homosexuelle befinner sig desto mindre utmanande blir den homosexuella identiteten. Framför allt Àr kopplingen mellan sexualitet och kön viktig.

I denna komparativa analys av den interpersonella nivÄn jÀmförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmÀnheten pÄ Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de tvÄ myndigheterna försöker förlika sig med FacebookanvÀndarna och skapa relationer genom sprÄket. UtgÄngsunkten för analysen och jÀmförelsen Àr att myndigheter verkar ha svÄrt att anpassa sitt sprÄk pÄ Facebook eftersom myndigheter Àr en offentlig verksamhet medan Facebook Àr en verksamhet som frÀmst Àr privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera pÄ Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit lÀngre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll pÄ vilket sÀtt FacebookanvÀndare kan interagera med dem.

MĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor Ă€r ett komplext problem som har gĂ„tt frĂ„n att vara en enskild angelĂ€genhet till ett samhĂ€llsproblem. Statliga utredningar och aktuell forskning visar att problemet berör flertalet myndigheter och organisationer vilket gör interprofessionell samverkan nödvĂ€ndigt. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur interprofessionell samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor mellan myndigheter och kvinnojour fungerar i ett lĂ€n i norra Sverige. Metoden baseras pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem representanter frĂ„n Åklagarmyndigheten, SocialtjĂ€nsten, Polismyndigheten, Centrum mot vĂ„ld samt LĂ€nsstyrelsen för att fĂ„ en sĂ„ bra bild som möjligt om vad den interprofessionella samverkan innebĂ€r och hur det tillĂ€mpas i praktiken. Resultatet utifrĂ„n intervjuer och tidigare forskning visar att den interprofessionella samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor fungerar bra, men att det finns möjlighet att förbĂ€ttra.

Syftet med detta arbete Àr att fördjupa vÄra kunskaper om terrorism samt att ge lÀsaren en inblick i Àmnet och fÄ lite kunskap om hotbilden i Sverige samt vad Sverige har för resurser att möte terrorism. Första delen av arbetet försöker vi definiera vad terrorism Àr, beskriva olika organisationer redogöra för Sveriges definition av ordet terrorism. DÀrefter försöker vi förklara olika typer av terrorism som nationell, internationell, vÀnster, höger, stats, och religiös terrorism. NÀsta del av arbetet handlar om Sverige, dÀr vi berör terroristdÄd som utförts i Sverige samt hotbilden i Sverige nu och i framtiden. DÀrefter berör vi Sveriges beredskap och de olika myndigheter som Àr ansvariga i Sverige för arbetet mot terrorism.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva i vilken utstrÀckning statliga myndigheter efterlever sin finansiella budget och att analysera huruvida det finns ett samband mellan budgetefterlevnad och om myndigheterna upplever att de styrs med tight eller loose kontroll. Metod: Uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt. De undersökningar som gjorts har skett genom ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Materialet analyseras genom statistisk bearbetning, kopplat till teorin. Materialet presenteras med tabeller och figurer.

TitelSamverkan för att hitta en UtvĂ€gFörfattareMalin Westmark och Åsa BorgKursUppdragExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Undersöka hur kommunikationen fungerar mellan UtvĂ€g och dess kontaktpersoner ur ett mottagarperspektiv.HandledareUlrika AnderssonTerminHöstterminen 2009SyfteAtt titta pĂ„ hur kommunikationen fungerar mellan UtvĂ€g och dess kontaktpersoner.Metod och materialKvantitativ enkĂ€tstudie med de 41 kontaktpersoner som ingĂ„r i UtvĂ€gs nĂ€tverk.HuvudresultatMed hjĂ€lp av en enkĂ€t har vi undersökt hur kommunikationen fungerar mellan UtvĂ€g och deras kontaktpersoner. Resultaten visar att kommunikationen i dagslĂ€get inte Ă€r tillfredstĂ€llande. Detta resulterar i brister pĂ„ kunskap inom kvinnofridsfrĂ„gor och problem att definiera uppdraget. För att rĂ„da bot pĂ„ problemen bör UtvĂ€g ha en kontinuerlig kommunikation med kontaktpersonerna. Detta kan förbĂ€ttras genom en uppdaterad e-postlista samt införande av nyhetsbrev.

Denna studie Àmnade ta reda pÄ hur organisationskulturen pÄverkades och hur kommunikationen förmedlades vid en fusion av fem myndigheter till en övergripande myndighet. TillvÀgagÄngssÀttet var kvalitativt med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sexton mellanchefer frÄn fem olika avdelningar intervjuades om hur de uppfattade sammanslagningen och hur de upplevde kommunikationen inför, under och efter denna fusion samt hur de upplevde att organisationskulturen hade pÄverkats. Vidare undersöktes huruvida de upplevt att regeringens mÄl och vision för fusionen framgÄtt tydligt. Analysprocessen genomfördes genom att meningskoncentrera transkriberingarna frÄn intervjuerna och dela in dessa i huvudteman med subkategorier i tvÄ matriser och sedan analysera och sammanfatta dessa under respektive huvudtema.

The aim of this thesis is to study why Swedish authorities do organizational changes. Two organizations are analyzed; The Swedish Tax Agency (Skatteverket) and the National Statistics Office of Sweden (Statistiska centralbyrÄn). A qualitative method, consisting mainly of interviews with key officials, is employed to study two aspects of organizational change: first, the main reasons for changing the organization and, second, how the process that preceded the actual change was carried out. Furthermore, two different theoretical perspectives are used to construct a basis for the analysis. One of the perspectives assumes a social constructivist approach, while the other is rationalistic inspired.

Att bemöta kriser krÀver samarbete mellan mÄnga olika grupper och att förebygga misskommunikation Àr vÀsentligt. En förebyggande kriskommunikation Àr följaktligen en viktig pusselbit. Syftet med denna uppsats var att undersöka om de kommunikativa metoder som olika myndigheter anvÀnder, kan tÀnkas vara konstruktiva och effektiva retoriskt nÀr det gÀller att komma i dialog med ungdomar i riskzonen. En kartlÀggning av olika dialogmetoder som anvÀnds för att skapa en bra kontakt mellan riskgrupper och myndigheter utfördes. Sedan valdes en dialogmetod ut (Ge och Ta-Varje Dag) frÄn kartlÀggningen för en djupare retorikanalys.

SÀkerhetsarbete bedrivs pÄ alla nivÄer i samhÀllet frÄn individnivÄ till regeringsnivÄ. Bakgrunden till studien Àr den problematik som finns i och med skadeutvecklingen i samhÀllet som visar pÄ en ökad trend av personskador i boendemiljön. Studien syftar till att ge en samlad bild av centrala myndigheters sÀkerhetsarbete med personskador i boendemiljön. MÄlet med detta Àr att utifrÄn den samlade bilden av myndigheters sÀkerhetsarbete i boendet ta reda pÄ om det finns strukturer inom boendemiljön dÀr flera myndigheter riktar sitt arbete respektive omrÄden som faller mellan stolarna.Metodformen som anvÀnds i studien Àr en riktad innehÄllsanalys av dokument. Ett urval av följande myndigheter har studerats; Boverket, Konsumentverket, Socialstyrelsen samt Statens rÀddningsverk. Resultaten av analysen visar pÄ att myndighetsarbetet Àr komplext och svÄrnavigerat.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Varför misslyckas statliga myndigheter sÄ ofta med sina IT-satsningar och vad kan man göra Ät detta? Att IT-investeringar som görs av vÄra myndigheter inte ger önskade nyttoeffekter i verksamheten, innebÀr en stor kostnad för samhÀllet. Tidigare forskning visar att det Àr vanligt att man utvecklar IT-stöd utan att först utreda vad organisationen egentligen vill uppnÄ med dem.HuvudfrÄgan i detta examensarbete Àr hur man kan förbÀttra myndigheters IT-bestÀllningsprocess. I en seminarieserie delar Ätta personer, med sig av sina erfarenheter, genom dialogseminariemetodiken. De Àr alla involverade i bestÀllningsprocessen, pÄ olika statliga myndigheter.Vi kan, i enlighet med tidigare studier, konstatera att för att kunna grunda sina IT-bestÀllningar pÄ de behov som verksamheten och anvÀndarna har, sÄ mÄste den som Àr bestÀllare ta reda pÄ vilka dessa behov Àr, redan i förarbetet till bestÀllningen.

24-timmarsmyndigheten innebÀr att tillgÄngen till service skall vara oberoende av tid och plats, kontakten med myndigheter ska göras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbÀttras. Förutom myndigheter Àr Àven kommuner och landsting Àr viktiga aktörer som behöver engageras i utvecklingen. Varje kommun och landsting har ett sjÀlvstÀndigt ansvar för att utveckla sÄvÀl sina verksamhetsprocesser som sina understödjande verksamhetssystem och tjÀnster. Problemet med den kommunala organisationen Àr att den bestÄr av flera förvaltningar som fungerar som smÄ företag. För att lyckas med genomförandet av 24-timmarsmyndigheten krÀvs att förvaltningarna drar Ät samma hÄll och har en gemensam vision för arbetet.

Denna uppsats har varit inriktad pÄ att studera Försvarsmakten och centrala myndigheters samverkanvid svÄra pÄfrestningar i fred. Problembakgrunden Äterfinns i sÄrbarhets - och sÀkerhetsutredningen.Utredningen gör bl a gÀllande att samverkanspotentialen ej Àr fullt utnyttjad mellan militÀra och civilamyndigheter. Tyngdpunkten i uppsatsens problemformulering omfattas av hur dennasamverkanspotential i positiv riktning kan förÀndras.Studien har strukturerats med hjÀlp av fem funktioner för ledningsförmÄga; personal, organisation,doktrin, styrmedel samt teknik. UtifrÄn dessa funktioner har samverkanspotentialen analyserats.Analysen visar att det finns ett antal faktorer som Àr avgörande för en god samverkanspotential. Dessafaktorer kan summeras med; öka förstÄelsen för varandras verksamheter, tydliggöraansvarsfördelningen, skapa positiv vilja och attityd till samverkan, fördjupa personell ochorganisatorisk kunskap i gÀllande lagrum, förstÀrka möjligheterna till samverkan genom gemensamtledningssystem..

Alltsedan EG-medlemskapet 1995 har Sverige och det svenska samhÀllet med dess myndigheter i ökad grad pÄverkats av gemensamma europeiska processer, tankegÄngar och vÀrderingar. I studien undersöks europeiseringsprocessen i den svenska statsförvaltningens kÀrnfunktioner; rÀttsvÀsendet och försvaret. Teoretiska utgÄngspunkter hÀmtas i huvudsak frÄn Radaelli, Jacobsson och Johan P. Olsen. Inledningsvis ges en kortare introduktion om berörda myndigheter, innan ett antal centrala företeelser inom respektive myndighet lyfts fram för nÀrmare granskning.