Sveriges riksdag tog 2008 ett beslut som Àndrade reglerna i lagen om allmÀn försÀkring. Dessa Àndringar trÀdde i kraft den 1 juli 2008. De nya reglerna innebÀr bland annat att sjukskrivna som huvudregel blir utförsÀkrade efter ett Är. Detta medför att en redan utsatt grupp kan drabbas Ànnu hÄrdare. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att se hur lÄngtidssjukskrivna upplever den hjÀlp och vÀgledning de fÄr och om de anser att de fÄr den hjÀlp de behöver för att kunna gÄ vidare till en fungerande sysselsÀttning.

Syftet med studien Àr att undersöka om skolan uppmÀrksammar elever som varit utsatta för sexuella övergrepp, och i sÄ fall hur. FrÄgestÀllningarna berör hur man i skolan kan upptÀcka elever som fÄtt utstÄ denna typ av övergrepp, hur anmÀlningsskyldigheten ser ut, hur kommunikationen fungerar mellan skolan och andra myndigheter samt huruvida eventuella metoder och handlingsplaner förekommer i skolan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie utgÄende frÄn intervjumaterial frÄn en kvinna som sjÀlv utsatts för sexuella övergrepp som barn, en barnpsykolog, tvÄ rektorer, tre lÀrare med inriktning mot fritidshemsverksamhet, tvÄ klasslÀrare samt en barnskötare som arbetar pÄ en sÀrskola. Studien grundar sig pÄ tidigare undersökningar som Àr utförda av personer som sjÀlva arbetat med sexuellt utnyttjade barn. Grundteorin i arbetet utgÄr frÄn Finkelhor (1984, 1986).

Internets genomslagskraft ger stora möjligheter till effektivisering för sÄvÀl privata företag som för offentlig sektor. Sveriges regering har gett Statskontoret i uppdrag att utforma rÄd och rekommendationer för hur Sveriges myndigheter ska digitaliseras och dÀrmed erbjuda tjÀnster och demokratiska processer via Internet. Internationellt kallas denna digitalisering e-government. I Sverige anvÀnds istÀllet begreppet 24-timmarsmyndighet.I processen att utveckla en 24-timmarsmyndighet i en kommun kan ett antal kritiska framgÄngsfaktorer identifieras, dvs. omrÄden som kan vara avgörande för huruvida kommunen ska lyckas med sin 24-timmarsmyndighet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga vilken roll Ericsson spelar och har spelat som innovationsgenerator i Öresundsregionen, samt ge en bild av det utbyte och skapande av kunskap som sker i relationerna mellan Ericsson, lokala myndigheter, universitet och företag i regionen. Metod: Intervjuer med olika aktörer i regionen, frĂ„n bĂ„de nĂ€ringsliv, myndigheter och universitet, har legat till grund för det empiriska datainsamlandet. Intervjuerna har sedan kompletterats med telefonintervjuer med lokala företag inom IT och telekom. Slutsatser: Ericsson har en nyckelroll i den regionala utvecklingen inom telekom, bĂ„de som kund för mindre företag och som samarbetspartner och sponsor av forskning vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). NĂ€tverken mellan Ericsson, lokala företag, och LTH Ă€r vĂ€letablerade och fyller en viktig funktion som kunskapsspridare i regionen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka graden av harmonisering inom statlig redovisning samt att förklara de faktorer som kan bidra till att det skapas en skillnad mellan normgivning och praxis. Den skillnad som uppstÄr kan beskrivas som ett tillÀmpningsgap. För att kunna förklara de faktorer som pÄverkar tillÀmpningsgapets storlek har en integrerad, teoretisk modell anvÀnts. Den teoretiska modellen utgÄr ifrÄn att de resurser som finns tillgÀngliga för den offentliga sektorns verksamhet Àr begrÀnsade och dessa ska fördelas mellan olika myndigheter pÄ ett sÄ, för helheten, effektivt sÀtt som möjligt. DÄ de enskilda myndigheterna i första hand ser till den egna verksamhetens fortlevnad kommer dessa att vilja förfoga över största möjliga andel av de totala resurserna.

This Master Thesis has its basis in a political decision made by Centerpartiet. The primary goal of the decision was to construct a new government agency, with the power to decide over all areas concerning social insurance. To be able to do this safely, by a merge of two different agencies, the thesis looks at different earlier merges for signs. First of all two agencies, Swedish Tax-agency and Swedish Prison and Probation Service, are studied because they are considered succeful in their earlier merges. Two main signs are that it took a long while and that the organisations worked with similar things before the merge.

Under vÄr praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begÀran att fÄ ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmÀrksammade dÄ problemet att myndigheter inte har nÄgon skyldighet att lÀmna ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och stÀndigt utvecklas och att det dÀrför kan tÀnkas bli mer och mer vanligt att myndigheter fÄr in förfrÄgningar om att fÄ ut en allmÀn offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar pÄ om myndigheter bör ha en skyldighet att lÀmna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsÀttningar har rÀtt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har ocksÄ som delsyfte att kort undersöka om utlÀmning av allmÀnna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.FramstÀllningen bygger pÄ den traditionella rÀttsdogmatiska metoden, vilket innebÀr att med hjÀlp av allmÀnna rÀttskÀllor systematisera och faststÀlla gÀllande rÀtt.Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ÀndÄ ska anses ha en skyldighet att lÀmnat ut allmÀnna handlingar i elektronisk form om den sökande begÀr det.

Vilken roll har kommunikationen i offentliga organisationer under tider av förÀndring? För att ta reda pÄ detta har vi valt att undersöka det förÀndringsarbete som Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan genomfört de senaste Ären. De Àr tvÄ av Sveriges största myndigheter och har viktiga funktioner i vÀlfÀrdssamhÀllet. BÄda har genomgÄtt omfattande förÀndringar och varit hÄrt ansatta i media, bÄde innan och under respektive förÀndringsprocess. Vi har undersökt hur deras interna och externa kommunikation fungerat under förÀndringsarbetet.

Syftet med studien Àr att undersöka vad det Àr i projekt Columbus arbetsmodell som bidrar till att deltagarnas hÀlsotillstÄnd och förmÄga till arbete alternativt studier förÀndras samt hur samverkan mellan myndigheter fungerat för deltagarna. Studien utgÄr frÄn ett brukarperspektiv, med fokus pÄ att förstÄ deltagarnas upplevelser av medverkan i projekt Columbus. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför följande: Hur upplever deltagarna att medverkan i projekt Columbus har förÀndrat deras hÀlsotillstÄnd och förmÄga till arbete och/eller studier? Vad i projekt Columbus arbetsmodell upplever deltagarna möjliggör förÀndring?Hur upplever deltagarna projekt Columbus i avseende pÄ samverkan mellan olika myndigheter? Forskningsansatsen i studien Àr kvalitativ och bygger pÄ sammanlagt sju intervjuer, varav fem Àr med personer som tidigare medverkat i projekt Columbus verksamhet och tvÄ Àr med personer som arbetar som personal i verksamheten. De teorier som anvÀnds Àr KASAM och Watzlawicks, Weakland och Fisch teori om förÀndring av första och andra graden samt samverkansteori.

Offentlighetsprincipen ger svenska medborgare rĂ€tt att ta del av de allmĂ€nna handlingar som finns pĂ„ vĂ„ra myndigheter. RĂ€tten till insyn Ă€r av stor vikt och en hörnsten i vĂ„rt folkstyrda samhĂ€lle. I samband med den moderna teknikens utveckling har allt fler traditionella pappershandlingar ersatts av elektroniska. Även hĂ€r Ă€r offentlighetsprincipen tillĂ€mpbar, men detta verkar inte alla vara medvetna om. Idag finns stora brister i e- posthanteringen vilket leder till en försvagad möjlighet till insyn.

I kursen ABY 005, verksamhetsförlagd utbildning ingÄr det som ett delmoment att göra ett examensarbete angÄende ett problem eller behov som förekommer pÄ det företag man gör sin praktik pÄ. Jag gör min verksamhetsförlagda utbildning pÄ NÄiden bygg AB i LuleÄ. Denna rapport behandlar vÀderskyddad produktion inom bygg- och anlÀggningsbranschen, hur entreprenörer, bestÀllare och myndigheter stÀller sig inför en vÀderskyddad produktion. Rapporten inleds med vilka problem och onödiga kostnader dÄligt vÀder pÄverkar produktionen följt av de positiva delarna som vÀderskydd medför. DÀrefter kommer en kartlÀggning av dagens olika vÀderskyddssystem och dess tillverkare.

Denna studie i socialantropologi Àr baserad pÄ intervjuer med tvÄ kvinnor anstÀllda pÄ en kvinnojour. Den handlar om deras uppfattningar och erfarenheter vad gÀller uppbrottsprocessen för den kvinna som utsatts för mÀns vÄld och hur hon blir bemött av polis och sociala myndigheter under uppbrottet. Kvinnan som ska bryta sig loss frÄn mannen mÄste ofta ta kontakt med olika myndigheter för att lösa sin situation och dessa har visat sig agera pÄ olika sÀtt. Deras kunskap Àr av stor vikt, men det Àr ocksÄ nödvÀndigt att fundera pÄ hur de personliga kÀnslorna styr bemötandet och utgÄngen av mötet. MÀnniskan Àr mÄn om att försöka anpassa sina kÀnslor till situationen och tysta regler styr vad som Àr korrekt i en specifik situation.

Under vÄr praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begÀran att fÄ ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmÀrksammade dÄ problemet att myndigheter inte har nÄgon skyldighet att lÀmna ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och stÀndigt utvecklas och att det dÀrför kan tÀnkas bli mer och mer vanligt att myndigheter fÄr in förfrÄgningar om att fÄ ut en allmÀn offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar pÄ om myndigheter bör ha en skyldighet att lÀmna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsÀttningar har rÀtt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har ocksÄ som delsyfte att kort undersöka om utlÀmning av allmÀnna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.FramstÀllningen bygger pÄ den traditionella rÀttsdogmatiska metoden, vilket innebÀr att med hjÀlp av allmÀnna rÀttskÀllor systematisera och faststÀlla gÀllande rÀtt.Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ÀndÄ ska anses ha en skyldighet att lÀmnat ut allmÀnna handlingar i elektronisk form om den sökande begÀr det.

Kommunernas roll i förhÄllandet till omvÀrlden har förÀndrats och det blir allt vanligare att verksamhet som tidigare varit inom kommunens Äligganden numera bedrivs i privat regi. Lagen om offentlig upphandling har bidragit till att inköp via konkurrensutsatt upphandling har ökat lavinartat. Offentlig upphandling Àr en process dÀr stegen frÄn utformandet av förfrÄgningsunderlaget till kontraktskrivning Àr reglerat i lagen. Denna studie avser att undersöka det steg som inte Àr lagreglerat, nÀmligen myndighetens uppföljning av kontraktet med leverantören. Det Àr kontraktet som avgör vad och pÄ vilket sÀtt myndigheten kan göra uppföljningar.

PÄ svenska myndigheter arbetar man aktivt med att erbjuda sina kunder möjligheter att göra Àrenden via Internet. FörsÀkringskassans egna studier tyder dock pÄ att personer som inte har svenska som modersmÄl Àr en grupp som i stÀllet vÀljer att komma in pÄ kontoren för att utföra sina Àrenden, Àven om Àrendena Àr relativt enkla. Den hÀr studien undersöker hur sprÄkteknologiska hjÀlpmedel skulle kunna underlÀtta för den hÀr gruppen att anvÀnda tjÀnster pÄ Internet.För att ta reda pÄ hur nysvenskar sjÀlva ser pÄ sin kontakt med myndigheter hölls fokusgrupper dÀr deras erfarenheter diskuterades. Fokusgrupperna resulterade i tre scenarier som illustrerar hur situationer dÀr en person med sprÄksvÄrigheter försöker göra sina Àrenden pÄ Internet skulle kunna se ut. NÄgra olika sprÄkteknologiska verktyg och hur de skulle kunna anvÀndas pÄ Internet diskuteras mot bakgrund av scenarierna.