Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra tvÄ bild- och tvÄ svensklÀrares instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förstÄelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen pÄ en grundskola i Är 7-9 och pÄ en gymnasieskola i respektive Àmne ur ett lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ? Vilken instÀllning och tolkning har lÀrarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gÀllande styrdokument? ? Hur konstruerar lÀrarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarnas instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrÄn lÀrandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrÄn vad tidigare forskning har visat. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr det insamlade empiriska materialet bestÄr av semistrukturerade intervjuer. En bildlÀrare och en svensklÀrare pÄ en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det Àr de som utgör empirin för att uppnÄ studiens syfte.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar vÀldigt olika pÄ olika skolor. Vi vill fÄ en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lÀrare, och har dÀrför valt att ha elevers och lÀrares perspektiv pÄ detta som utgÄngspunkt för vÄr undersökning. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elevers och lÀrares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vÄr undersökning Àr att försöka förstÄ individens (lÀrarnas och elevernas) upplevelse. Vi har dÀrför Àven lÄtit oss inspireras nÄgot av fenomenologin dÀr den intervjuades upplevelser stÄr i fokus.

Sverige Àr sedan lÀnge en demokrati dÀr medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan har som huvuduppgift att förbereda elevens deltagande i samhÀllslivet, dÀrmed Àr skolan en verksamhet för elevens eget inflytande och ansvarstagande. Undervisningen ska bedrivas under demokratiska former dÀr eleven ska kunna vara med och pÄverka. Elevinflytande betonas i skolans styrdokument. Olika studier har visat att eleverna har fÄtt ett ökat inflytande i skolan men inte i den utstrÀckning som förvÀntas i en fungerande demokrati.

Sverige Àr ett demokratiskt land dÀr demokratiska vÀrderingar stÄr som grund. Det Àr inget undantag att skolan ska följa samma anda och ses som en medproducent av elever som förstÄr och kan anvÀnda sig av ett demokratiskt synsÀtt. Framtiden Àr inte bara de vuxnas utan vÄrt samhÀlles barn Àr de som ska verka och leva i den. I skolans vÀrld yttrar sig demokrati som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lÀrande. Utmaningen bestÄr i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten trots att det inte erbjuds nÄgra direkta riktlinjer för hur inflytandet ska praktiseras och tolkas.

Syftet med denna undersökning var att beskriva och ge en förstÄelse för hur elever med olika betyg uppfattar sitt elevinflytande. I bakgrunden beskrivs olika aspekter av elevinflytande och hur demokratin ska genomsyra den svenska skolan. Vidare nÀmns elevinflytandets effekter pÄ elevernas betyg och lÀrande. Definitionen av elevinflytande som anvÀnts Àr det informella elevinflytandet det vill sÀga inflytandet som rör den egentliga undervisningssituationen. TvÄ kvantitativa informationshÀmtande metoder, litteraturstudie och enkÀt, har anvÀnts.

Tanken bakom detta arbete var vÄra funderingar över hur demokratins grundlÀggande vÀrden kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling i skolans vÀrld. Dessa vÀrden bestÄr av mÀnniskors Äsikter, aktning och respekt för andra samt förmÄga att ta ansvar för sig sjÀlv och andra. Ett sÀtt för skolan att aktiv och medvetet pÄverka och stimulera eleverna i demokratiska vÀrden Àr att lÄta dem fÄ ett reellt inflytande för verksamheten i skolan. Med dessa grundtankar ville vi undersöka hur vÀl de demokratiska vÀrdena Àr förankrade hos eleverna i Ärskurs 4-6. Vi valde att pÄbörja vÄr undersökning med enkÀter för att fÄ ett begrepp om var eleverna stod inom detta omrÄde. UtifrÄn vÄra enkÀtsvar sammanstÀllde vi intervjufrÄgor för att kunna fÄ en djupare insikt i elevernas tankar och synpunkter.

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utstrÀckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begrÀnsas att olika faktorer. Det Àr framförallt i undervisningens initialsteg som elever vÀljer att inte agera trots att de Àr missnöjda med undervisningens innehÄll. NÀr innehÄllet i undervisningen inte fÄngar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande pÄ lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlÀrningsförmÄgan minskar. Detta fÄr som Äterverkan att mÄnga elever gÄr igenom skolan som passiva ÄskÄdare.

 Syftet med denna studie Àr undersöka om det förekommer nÄgon koppling mellan lÀrares per-sonliga förhÄllningssÀtt och elevers utövande av reellt inflytande i matematikundervisningen. I litteraturgenomgÄngen anvÀnds tidigare forskning och studier som gjorts inom elevinflytande samt en progression av hur det reella elevinflytandet fÄtt del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att fÄ större insikt i de personliga förhÄllningssÀtten gentemot reellt elevinflytande.Huvudresultaten visar att lÀrarnas förhÄllningssÀtt Àr positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt elevinflytande i praktiken, pÄ grund av kursplanemÄlen..

The aim of the study was to understand how an elementary school interpreted and worked with the law Skollagen (SFS 2010:800) concerning special needs in school additionally in which way a neuropsychiatric diagnosis might interact with the interpretation. To answer the aim we used following research problems: How does the school define the term special needs and special resources itself? How does the school identify pupils with special needs and work with them? In which way does the neuropsychiatric diagnosis affect the interpretation of the law concerning special needs when it comes to deciding whether a pupil is in need of special recourses? Skollagen (SFS 2010:800) does not define special recourses and does not indicate how the school should use them. We were therefore interested in how an elementary school defined the term and decided to work with it. We based our study upon interviews with 6 respondents whom are central in the process of providing special resources for children in school.

Skollagen Àr det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rÀtt till stöd och likvÀrdiga förutsÀttningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid Àr lÀtt att omsÀtta skollagens krav pÄ att alla elever ska fÄ stöd i en verklighet dÀr den kommunala budgeten ofta sÀtter ramarna och har tolkningsföretrÀde i verksamheten. Den hÀr studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingÄr det att garantera att skollagen efterföljs.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i Ă€mnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya lĂ€roplanen för gymnasiet, kan endast sĂ„ kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnĂ„ studiens syfte anvĂ€nds en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Uppsatsen intresserar sig för hur pedagoger definierar och talar om fenomenet elevinflytande. Vidare problematiseras begreppet och belyses ur olika aspekter med hjÀlp av Michel Foucaults teorier kring makt och maktutövning. Makten och dess praktik syftar till att kon-trollera och styra elevers beteenden enligt sÀrskilda normer. Syftet med arbetet Àr att belysa teknikerna för denna styrning; sÄsom de framtrÀder i den diskurs som konstituerar och pro-ducerar förestÀllningar om elevinflytande. Arbetets empiriska del bestÄr av inspelade kvalitativa djupintervjuer med sex stycken gym-nasielÀrare verksamma inom skilda Àmnen.

Syftet med detta examensarbete Àr att se om eleverna upplever att deras motivation och lÀrande pÄverkas genom att de fÄr inflytande och möjlighet att vÀlja arbetssÀtt i undervisningen. Undersökningen hade en kvalitativ karaktÀr och gjordes med hjÀlp av intervjuer och observationer. Tyngdpunkten lades pÄ intervjuerna. Observationerna gjordes under lektionstid. Vi lottade ut och intervjuade tio elever i Är 9.

Mitt examensarbete har varit inriktat pÄ elevinflytandet, och dÄ i synnerhet pÄ elevinflytande inom Àmnet religion och livsfrÄgor. Arbetets syfte har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt elevinflytandet styr val av metod och det didaktiska urvalet i religionsundervisning och lÀrande i religion och livsfrÄgor. Om eleverna ansÄg att de hade ett sÄdant inflytande som gav dem möjlighet att pÄverka och om de upplevde att deras Äsikter respekterades i livsfrÄgediskussioner. Jag har studerat litteratur om elevinflytande och om religions- och livsfrÄgeundervisning, och dessutom de aktuella styrdokumenten. Som informationshÀmtande metod har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju av Ätta elever i Ärskurs nio i en skola belÀgen i en smÄstad i Norrbotten.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande pÄ fritidshem. Syftet Àr att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har anvÀnds i undersökningen Àr samtalspromenader dÀr elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.DÀrför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vÄr studie. VÄrt teoretiska perspektiv Àr barns perspektiv som anvÀnds för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av sin livsvÀrld.I studien framgÄr det att eleverna har inflytande nÀr det gÀller vissa saker pÄ fritidshemmet. Eleverna har Àven en viss förstÄelse kring begreppet inflytande och fritidslÀrarna har goda möjligheter att bygga vidare pÄ detta utifrÄn elevernas perspektiv..