Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i Ă€mnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya lĂ€roplanen för gymnasiet, kan endast sĂ„ kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnĂ„ studiens syfte anvĂ€nds en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.

Inom den vÄrdande verksamheten sker dagligen en mÀngd möten mellan personal och vÄrdtagare. I mÄnga fall resulterar dessa möten i en nöjd vÄrdtagare men allt fler vÄrdtagare vittnar ocksÄ om att de haft mindre bra möten med vÄrden. Syftet med studien var att beskriva mötet med vÄrdtagaren utifrÄn en grupp vÄrd- och omsorgstuderandes perspektiv. Data samlades in genom individuella intervjuer med fyra studerande, och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2003). I analysen framkom tvÄ huvudkategorier, ?Möjligheter i de studerandes möte med vÄrdtagare? samt ?BegrÀnsningar i de studerandes möte med vÄrdtagare?.

Denna studie behandlar elevinflytandets effekter pÄ engagemanget. Undersökningen genomfördes under ett projekt dÀr tvÄ gymnasieklasser fick delta i en inflytelserik arbetsform. Under projektet fick eleverna inflytande över planering, mÄlsÀttning, arbetssÀtt och innehÄll. Genom enkÀter, intervjuer och observationer undersöktes hur elevernas engagemang pÄverkades. Observationerna undersökte elevernas beteende under projektet.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare Är. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning av elevers upplevelse gÀllande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och Àr utförd pÄ en kommunal F-4 skola, som Àr belÀgen i en medelstor kommun. EnkÀtundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna Àr genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkÀtundersökningen visar pÄ att eleverna i stor utstrÀckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna Àr nöjda med i vilken utstrÀckning de upplever sin möjlighet till att pÄverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna bÄde gÄr emot och bekrÀftar tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Syftet med mitt examensarbete Àr att se och förstÄ hur begreppet elevinflytande i engelskundervisning pÄ högstadiet uppfattas av lÀrare och elever. För att nÄ syftet har jag intervjuat fyra elever ur högstadiet och fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor om deras Äsikter om elevers inflytande i engelskundervisningen. Genom studier av litteratur och styrdokument har jag sökt kunskap om vilka linjer styrdokumenten ger och vad som förvÀntas och hur forskningen ser pÄ elevinflytande. Genom att anvÀnda dessa har jag haft möjlighet att analysera intervjuerna frÄn mÄnga infallsvinklar. Resultaten av undersökningen visar att elevernas inflytande över undervisningen förekommer lite oftare i diskussion nÀr en problematik finns pÄ skolan och att elevers och lÀrares uppfattning om inflytande skiljer sig Ät och att begreppet fÄr olika innebörd. Resultaten visar att arbetet med inflytande mÄste tas pÄ allvar och mÄste öka för att uppfylla styrdokumentens syften..

Inom den vÄrdande verksamheten sker dagligen en mÀngd möten mellan personal och vÄrdtagare. I mÄnga fall resulterar dessa möten i en nöjd vÄrdtagare men allt fler vÄrdtagare vittnar ocksÄ om att de haft mindre bra möten med vÄrden. Syftet med studien var att beskriva mötet med vÄrdtagaren utifrÄn en grupp vÄrd- och omsorgstuderandes perspektiv. Data samlades in genom individuella intervjuer med fyra studerande, och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2003). I analysen framkom tvÄ huvudkategorier, ?Möjligheter i de studerandes möte med vÄrdtagare? samt ?BegrÀnsningar i de studerandes möte med vÄrdtagare?.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Huvudsyftet med denna undersökning har varit att undersöka och jÀmföra lÀrares och elevers uppfattningar av lÀrares arbete med elevinflytande i engelska A-undervisningen pÄ gymnasiet. Det andra syftet har varit att beskriva hur den nya Àmnesplanen för engelska (Gy 2011) förÀndrats vis-a-vis Àmnesplanen och kursplanerna för engelska (Gy 2000) och vad dessa förÀndringar kan fÄ för effekt pÄ lÀrares fortsatta arbete med elevinflytande i engelskundervisningen. Undersökningen genomfördes med utgÄngspunkt i följande huvudfrÄgestÀllningar: (1) hur förhÄller sig lÀrare respektive elever till begreppet elevinflytande samt (2) vilka förÀndringar Äterfinns i de nya styrdokumenten för engelskundervisningen i Gy 2011 och hur kan det pÄverka lÀrares arbete med elevinflytande?Metoderna som tillÀmpats i undersökningen har varit kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med lÀrare och elever, en enkÀtundersökning som riktades till elever och en jÀmförande textanalys av Àmnesplanen för engelska Gy 2011 och Gy 2000. Dessa tre metoder valdes med utgÄngspunkten att kunna triangulera och pÄ sÄ vis jÀmföra det insamlade datamaterialet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad eleverna vill vara med och pÄverka i skolan, vad eleverna har inflytande över och nÀr det ges tillfÀlle för elevinflytande? Dessutom ville vi Àven fÄ reda pÄ hur eleverna kÀnner för elevinflytandet i skolan. VÄr teoridel bygger pÄ John Dewey teori om socialiseringsuppdrag dÀr pedagogen och elever förverkligar utbildningen tillsammans och förankrar den i elevens verklighet och pÄ sÄ sÀtt möjliggör individens fria utveckling. Vi har valt att anvÀnda oss ut av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med 16 elever i Ärskurs sex pÄ en skola i en större stad i södra Sverige.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av sÀrskilt stöd samt lÀrares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien Àr kvalitativ och tar ansats utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. DÀr det fenomenografiska perspektivet innebÀr att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika mÀnniskor. Resultat av analysen visar att lÀrare uppfattar att det Àr endast vid utarbetning av ÄtgÀrdsprogram som elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare sÄ visar resultat att barn med diagnos av nÄgot slag eller barn som lÀrare uppfattar ha socioemotionella problem Àr de barn som lÀrare uppfattar fÄr specialpedagogiska insatser..

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur elever och lĂ€rare i tvĂ„ klasser upplever och definierar elevinflytande. Jag har utfört intervjuer med tvĂ„ lĂ€rare och fyra elever samt utfört en enkĂ€tundersökning i de tvĂ„ klasserna. Resultatet av undersökningen visar att om lĂ€raren visar en öppenhet gentemot eleverna, för en dialog med dem om skolarbetet och betraktar sina elever som medproducenter sĂ„ resulterar det i en kĂ€nsla hos eleverna att de har ett stort inflytande. Å andra sidan visar resultatet att eleverna kan kĂ€nna sig hĂ„glösa och omotiverade om lĂ€raren kĂ€nner ett hot mot sin maktposition och om han/hon betraktar sina elever som omogna och oförmögna att ta ansvar. Elevinflytande handlar om makt som dominans eller som gemenskap. Inflytandet kan vara antingen positivt eller negativt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera vilken funktion skolbibliotek kan ha i skolorna 2013 i förhÄllande till skollagen och utifrÄn frÄgestÀllningar dÀr skolbiblioteket analyseras utifrÄn fyra omrÄden: rummet, medierna och informationssystemet, personalen samt eleverna. Metoderna som anvÀnds för att genomföra denna studie Àr kvalitativa. Det innebÀr att fyra varianter av skolbibliotek undersöktes genom samtalsintervjuer med skolbibliotekspersonal, enkÀtfrÄgor till elever i Ärskurs nio samt enkÀtfrÄgor till rektorerna pÄ de aktuella skolorna. Resultaten analyseras och jÀmförs i förhÄllande till hur ett skolbibliotek kan definieras. Resultaten visar att det Àr nÀr omrÄdena ovan Àr kompletta och sÀtts samman som skolbiblioteket fÄr den funktion som efterfrÄgas i skollagen.

SammanfattningSyftet med studien Àr att analysera hur elevinflytande fungerar i praktiken. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka erfarenheter har lÀrarna i idrott och hÀlsa nÀr det gÀller elevinflytande? Hur arbetar lÀrare i idrott och hÀlsa med elevinflytande? Om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan lÀrarna vilka Àr dÄ dessa?MetodI studien har kvalitativa intervjuer anvÀnts. De som har deltagit Àr tre stycken mÀn och tre stycken kvinnor som Àr verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa. Alla arbetar med elever i Ärskurs F-6.