Elevinflytande och betyg
hur elever med olika betyg
uppfattar sitt elevinflytande
Syftet med denna undersökning var att beskriva och ge en förståelse för hur elever med olika betyg uppfattar sitt elevinflytande. I bakgrunden beskrivs olika aspekter av elevinflytande och hur demokratin ska genomsyra den svenska skolan. Vidare nämns elevinflytandets effekter på elevernas betyg och lärande. Definitionen av elevinflytande som använts är det informella elevinflytandet det vill säga inflytandet som rör den egentliga undervisningssituationen. Två kvantitativa informationshämtande metoder, litteraturstudie och enkät, har använts. Undersökningen utfördes på en gymnasieskola i Norrbotten och undersökningsgruppen bestod av 59 elever i årskurs två. När enkäten var genomförd delades deltagarna upp i tre grupper beroende, på vilket betyg de hade i ämnena svenska A och matematik A. Betygen sattes sedan i relation till elevgruppernas enkätsvar. Resultatet visade att det finns ett förhållande mellan elevinflytande och betyg. Elever med betyget välgodkänt/mycket välgodkänt gavs större påverkansmöjligheter än elever med betyget icke godkänt. I resultaten kan också utläsas att elever som har mycket inflytande vill ha mer och att eleverna med icke godkänt betyg ibland ville ha mindre inflytande. I undersökningen uppmärksammades att elever med betyget godkänt befann sig mitt emellan de två övriga betygsgrupperna. Undersökningen visade också att det finns aspekter av skolundervisningen där lärarna behåller kontrollen. Ingen av elevgrupperna har exempelvis något större inflytande över de arbetsformer som förekommer. Anmärkningsvärt var att elever med icke godkänt betyg upplevde att läraren inte lyssnade på dem samt att det inte var tillåtet att ifrågasätta och diskutera under lektionerna.