Syftet med den hÀr undersökningen Àr att göra en undersökning kring grundskollÀrare som undervisar i samhÀllsorienterade Àmnen frÄn Ärskurs 2 till 9 och hur de resonerar kring individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och formativ bedömning samt korrelationen mellan dessa. Syftet Àr Àven att se hur dessa resonemang överensstÀmmer med Skollagen och för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom omrÄdet. Resultaten visar att lÀrarna upplever en brist pÄ ledning frÄn Skolverkets hÄll hur dessa dokument ska anvÀndas samt hur dessa Àr utformade. Pedagogerna upplever ocksÄ att det kan behövas en statlig standardisering i dokumenten för att utöka och tydliggöra elevdokumentationen samt utveckla och förbÀttra de formativa funktionerna i dessa dokument. Resultaten pekar pÄ att lÀrarnas attityder och uppfattningar om IUP, skriftliga omdömen och formativ bedömning stÀmmer vÀl överens med Skollagen (Utbildningsdepartementet, 2010)..

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ elevers Äsikter, tankar, upplevelser och visioner om elevinflytande samt att lÄta elever komma till tals. Speciellt eftersom den mesta forskningen gÀllande barn och unga avser de vuxnas syn pÄ denna grupp. Problemformuleringarna i denna studie Àr ?Elevers upplevelser av reellt elevinflytande? och ?Elevers visioner om elevinflytande?. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer i Ärskurs 4-6 samlades studiens data in.

Tidigare forskning visar att det Àr först nÀr eleverna tar ansvar för sitt lÀrande och ser meningen med det, som lÀrandet förvandlas till kunskap. Forskarna menar Àven att eleverna blir motiverade och mer angelÀgna om de fÄr inflytande över undervisningen. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om eleverna upplever lÀrandet mer angelÀget och mer motiverande om de fÄr inflytande över arbetssÀttet. Arbetet genomförde jag genom att tillÀmpa tvÄ olika undervisningsmetoder i en skolklass i LuleÄ kommun. Som mÀtinstrument anvÀnde jag enkÀter och intervjuer.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur demokratibegreppet anvÀnds i skolan i form av elevinflytande och ansvar. I styrdokumenten finns direktiv om elevinflytande och ansvar, vi vill med den hÀr studien se hur lÀrarna gÄr tillvÀga för att omvandla retoriken till praktiken.För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vÄra respondenter har varit lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor. För att synliggöra skillnaden mellan styrdokumentens retorik och skolans praktik, har vi valt att anvÀnda oss av en analysmodell dÀr vi stÀller dessa mot varandra. De begrepp vi valt att forma vÄr analysmodell utefter Àr de teoretiska utgÄngspunkter tagna frÄn Robert A. Dahls Demokratin och dess antagonister.UtifrÄn vÄr analysmodell har vi kommit fram till om begreppen effektivt deltagande, lika röstrÀtt, upplyst förstÄelse och kontroll över dagordningen endast Àr retorik, finns inte med överhuvudtaget eller om det finns pÄ ett konkret sÀtt..

Syftet Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka fyra lÀrares förestÀllningar om vad elevinflytande innebÀr för elevernas motivation och hur de menar att de arbetar med elevinflytande i spanskundervisning i Ärskurs sju. Resultaten visar att lÀrarna arbetar pÄ ett traditionellt sÀtt i spanska. De gör likadana aktiviteter i spanskundervisningen, de vill att eleverna ska lÀra sig ?ett levande sprÄk?. Intervjupersonerna menar vidare att variation, lÀromedlet och att lÄta elever vÀlja stoff samt arbetssÀtt Àr viktiga för elevers engagemang.

Syftet med denna studie Àr dels att undersöka hur eleverna ser pÄ sitt inflytande och sin delaktighet i idrottsundervisningen utformning och genomförande, i gymnasieskolans kurs Idrott och HÀlsa A, och vad de har för attityd och instÀllning till elevinflytande samt att undersöka dels hur deras lÀrare arbetar med elevinflytande och vilka attityder de har till elevernas inflytande. Studien kommer att undersöka skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program. Vi har intervjuat elever frÄn fyra olika gymnasieutbildningar, tvÄ studieförberedande och tvÄ yrkesförberedande program, samt deras lÀrare.Resultatet visar att bÄde lÀrare och elever generellt Àr vÀldigt positivt instÀllda till att eleverna har inflytande över idrottsundervisningen men att problematik med att utöva inflytande finns. LÀrare anger tid- och resursbrist som tvÄ viktiga faktorer och det framkommer att elevernas inflytande kan vara begrÀnsat till relativt obetydliga situationer. En majoritet av eleverna ser elevinflytande som viktigt men avsÀger sig i mÄnga fall inflytande med motiveringen att de Àr nöjda med undervisningen och att de har ett stort förtroende för lÀrarna.Skillnader framkom mellan studie- och yrkesförberedande program, men man kan i denna begrÀnsade studie diskutera huruvida dessa kanske snarare kan tillskrivas lÀrarnas olika attityder, arbetsmetoder och ledarstilar..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur elever ser pÄ elevinflytande i praktiken, dvs. var de uppfattar att elevinflytande kommer till uttryck, vilka som agerar i dessa sammanhang, vilka frÄgor elevinflytandet gÀller samt vad elever gör dÄ de upplever att de inte fÄr gehör för sitt inflytandebehov. Dessutom Àr syftet, mot bakgrund av ovanstÄende, att utröna om alla elever kan pÄverka sin skolvardag i samma utstrÀckning. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med sju kvinnor och sju mÀn, alla elever pÄ tre olika gymnasieskolor.Det Àr framförallt i ett forum, nÀrmare bestÀmt den elevorganiserade deltagardemokratin i skolornas korridorer, korridorkulturen, som eleverna Àr aktiva vad gÀller elevinflytandearbete. DÀr sker diskussioner gÀllande elevinflytande, planering av agerande, liksom agerande i elevgenererade inflytandefrÄgor sÄsom veckoschema och examinationssÀtt.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

Enligt lÀroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till sÄvÀl innehÄll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. SÄvÀl forskning som Äterkommande enkÀt­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det rÄder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehÄllet. Den hÀr uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förstÄelsen för elevinflytandets villkor. I analysen stÀlls resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jÀmförs utöver lÀroplanen Àven med tidigare forskning inom omrÄdet. SÄvÀl elever som lÀrare vittnar om ett högst begrÀnsat elevinflytande över innehÄll, men om ett relativt stort sÄdant över arbetsformer.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och ge en förstÄelse för förhÄllandet mellan gymnasieelevers inflytande och lÀrande inom engelskaundervisningen. Genom enkÀtundersökning har elever som lÀser Engelska A, -B, och -C pÄ gymnasienivÄ tillfrÄgats vilken grad av inflytande de upplever inom de arbetsformer, lÀromedel och kunskapskontroller som förekommer i engelskaundervisningen, samt hur de upplever att deras lÀrande pÄverkas av dem. Resultaten visar att det inte förekommer nÄgot allmÀnt rÄdande förhÄllande mellan elevers inflytande och lÀrande, dÄ elevernas lÀrande generellt pÄverkas positivt oavsett grad av elevinflytande. LÀrarnas teoretiska utgÄngspunkter, det vill sÀga den teori om lÀrande som lÀraren tar sitt stöd i, kan spela en viktig roll i realiseringen av elevinflytandet. DÄ vi i vÄra resultat kan uttyda en viss tendens i att lÀrarna vÀxlar teoretisk utgÄngspunkt i olika situationer, kan det vara sÄ att de redan förekommande undervisningsaktiviteterna blir styrande för graden av elevinflytande och inte vice versa..

Abstract Med SprÄkliga bilder av elevinflytande ? En studie av makt och inflytande i skolan vill vi, Ina Holm och Staffan Olsson synliggöra och problematisera begreppet elevinflytande och dess definition i en social praktik. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn Àr: Finns det en samsyn eller diskrepans mellan de olika diskurserna rörande begreppet? Vad sÀger eleverna om möjlighet till inflytande? Hur förhÄller sig elevernas utsagor till sociala maktförhÄllanden? Metoden vi har valt att tillÀmpa Àr diskursanalys inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. I vÄr studie har vi fokuserat pÄ officiella dokument som skolans styrdokument, Barnkonventionen, ministerutsagor och elevers röster om inflytande.

Detta Àr en studie jag genomfört i uppdrag för Kommunförbundet Norrbotten med syfte att beskriva elevhÀlsans arbete med nyanlÀnda flyktingbarn i förhÄllande till den nya skollagen gÀllande elevhÀlsa, i tre kommuner i Norrbotten. För att nÄ syftet med uppsatsen har följande frÄgestÀllning besvarats:- Upplever praktiskt verksamma inom elevhÀlsan att deras arbete med nyanlÀnda flyktingbarn lever upp till den nya skollagen gÀllande elevhÀlsa? Varför/varför inte?- Hur upplever praktiskt verksamma inom elevhÀlsan att deras arbete med nyanlÀnda flyktingbarn i dagslÀget fungerar?- Vilka resurser (ekonomi, personalbemanning, kompetens, vidareutbildning) har man att tillgÄ, upplever praktiskt verksamma dem som tillrÀckliga?Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod och genomfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som i parktiken arbetar inom elevhÀlsan, i kommunerna LuleÄ, Boden och Kalix. Resultatet har kopplats mot dels den nya skollagen gÀllande elevhÀlsa för eventuella bristande överenstÀmmelser samt mot teorier för implementering, för att förklara varför den nya skollagen inte realiserats inom verksamhetens arbete med nyanlÀnda flyktingbarn.Enligt min studie bör flertalet faktorer förbÀttras för att verksamheten ska kunna leva upp till den nya lagen. En kombination av flertalet ÄtgÀrder bör vidtas, dÀribland mer utbildning för praktiskt verksamma, en ökad möjlighet till att kunna driva fler förebyggande insatser, ett förbÀttrat samarbetet pÄ framförallt kommunal- och lÀnsnivÄ, ett upprÀttande av nationella direktiv för ett mer systematiskt arbete i hela landet samt utökad tid i arbetet för en mer likvÀrdig elevhÀlsa för samtliga nyanlÀnda flyktingbarn..

Studien Àr genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning pÄ Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartlÀggning av elevers möjligheter att pÄverka skolans förbÀttringsarbeten pÄ olika nivÄer. Metoden som anvÀnts för studien Àr intervjuer med fyra rektorer, fyra lÀrare och enkÀter med 85 elever i Är 5, Är 6 och Är 9. Intervjuer och enkÀter har genomförts pÄ tre skolenheter i tvÄ kommuner i Sydsverige. Resultatet visar pÄ att förbÀttringsarbeten Àr en stÀndigt pÄgÄende process, att formellt elevinflytande fungerar vÀl pÄ de undersökta skolorna.

I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jÀmföra hur förÀldrar och stat positioneras gÀllande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de bÄda texterna. Detta sker utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr subjektspositioner Àr ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjÀlp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet Àr hÀmtat frÄn John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning frÀmst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen.Dessa diskurser Àr de stödjande subjektens diskurs vilken Àr den dominerande diskursen i de bÄda texterna och i vilken barnet sjÀlvt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nÀra John Rawls politiska teorier.