Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande hos Sveriges befolkning och rÀknas till en av folksjukdomarna. Personer med psykisk ohÀlsa kan drabbas av psykiska eller fysiska besvÀr och söker sig dÄ till primÀrvÄrden och kommer dÀr att möta sjuksköterskor och annan vÄrdpersonal.Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonals upplevelse av att bemöta patienter med psykisk ohÀlsa inom primÀrvÄrden. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ nio vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes.Resultat: TvÄ huvudkategorier med fyra subkategorier framkom. Den första huvudkategorin ?Kommunikationens betydelse för bemötandet? bestod av subkategorierna Verbal kommunikation och Icke-verbal kommunikation.

För nÄgra Är sedan togs politiska initiativ pÄ överstatlig nivÄ att definiera entreprenörskap som en grundlÀggande kompetens hos varje samhÀllsmedborgare och en angelÀgenhet för skolvÀsendet. Som en följd av detta kom Àven den svenska grundskolans nationella styrdokument LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), att innehÄlla skrivningar om entreprenörskap. Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och bidra med kunskap om hur lÀrare förstÄr och tar sig an det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 samt hur man ser pÄ lÀrarrollen i en entreprenöriell praktik. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och med fallstudien som forskningsstrategi genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex lÀrare som undervisade i grundskolans Ärskurs 7-9. Resultatet av studien visade att lÀrarna upplevde att det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 till stor del handlar om att eleverna inom ramen för undervisningen ska utveckla entreprenöriella förmÄgor som kreativitet, ansvarstagande, samarbetsförmÄga och initiativförmÄga.

Sedan 2009 rekommenderar Skolverket att lÀrare ska ha ett normkritiskt arbetssÀtt i skolan. Detta har sedan 2010 stöd i diskrimineringslagen, skollagen och Gy11 och utifrÄn det har vi undersökt hur implementeringen av dokumenten pÄ kommunala gym-nasieskolor i Malmö Stad uppfattas. I vÄr studie har vi intervjuat fyra personer varav tvÄ utbildar personal i gymnasieskolan i bland annat normkritisk pedagogik och tvÄ arbetar pÄ gymnasiet och har deltagit i kommunens normkritiska fortbildning. Vi har tittat pÄ hur Malmö stads enhet för fortbildning och kompetensutveckling bedriver tvÄ av sina projekt. Vi har Àven undersökt hur det normkritiska arbetet ser ut pÄ tvÄ gymnasieskolor i Malmö och vilket stöd och mottagande lÀrarna fÄr efter genomgÄngen fortbildning.

Indikationen till att vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr i praktiken att patienten bör övervakas pÄ grund akut svikt i vitala organ, som t.ex. i cirkulation eller respiration mm. Att vara intuberad innebÀr att stÀmbanden Àr bortkopplade vilket i sin tur leder till svÄrigheter för patienten att kommunicera.Syftet med studien Àr att undersöka patientens upplevelse av att vÄrdas i ventilator pÄ en intensivvÄrdsavdelning. Kvalitativ litteraturstudie pÄ upp till 10 Är gamla artiklar har analyserats enligt Graneheim och Lundmans metod. I resultatet har funnits att minnen frÄn vÄrdtiden har emotionella inslag relaterat till endotrachealtuben, men ocksÄ till en tidsperiod prÀglat av minnesluckor som blir till en upplevelse av brist pÄ kontroll.

Bakgrund: Att vÄrda patienter med sjÀlvskadebeteende Àr en utmaning f?ör sjukvÄrdspersonalen. Ur patienternas perspektiv i samband med vÄrdandet inom hÀlso och sjukvÄrden den framkom att patienterna upplevde lidande. Samtidigt presenterades i tidigare forskning bland annat hur vÄrdpersonalen gjorde sitt bÀsta f?ör att hjÀlpa patienterna ur sina lidanden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med sjÀlvskada upplever vÄrdande inom hÀlso och sjukvÄrden.Metod: En kvalitativ innehÄllsanalys enligt Evans metod anvÀndes av tolv artiklar som lÄg till grund för denna studie.Resultat: Resultatet av analysen bekrÀftade problematiken bakom vÄrdandet f?ör patienter med sjÀvskadebeteende.

VÄrd i livets slutskede pÄ en vÄrdavdelning kan vara problematiskt och det Àr lÀtt att den nÀrstÄende hamnar vid sidan av. Trots de hinder som kan ses Àr nÀrstÄende, enligt kompetensbeskrivningen, Joyce Travelbees definition av omvÄrdnad och WHOŽs definition av palliativ vÄrd, en viktig del i sjuksköterskans ansvarsomrÄde. Detta Äterspeglas i de fyra hörnstenar för palliativ vÄrd som lyfts fram i SOU 2001:6: Symptomkontroll i vid bemÀrkelse,samarbete av ett mÄngprofessionellt arbetslag, kommunikation och relation samt stöd till nÀrstÄende. Behov definieras som ett inneboende krav pÄ upphÀvande av viss brist och Àr enligt Maslow uppdelat i flera nivÄer, frÄn grundlÀggande sÄsom mat, dryck och sömn upp till sjÀlvförverkligande. Bemötande Àr ett komplext begrepp som innefattar en mÄngfald av aspekter relaterat till hur vi nÀrmar oss andra mÀnniskor, dÀribland mÀnniskosyn, synen pÄ vÄrt yrke och respekt för andra mÀnniskor.

Betydelsen av en adekvat omvÄrdnadsdokumentation i en snabbt förÀnderlig vÄrd- och omsorgsstruktur Àr stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten pÄ dokumentationen Àr bristfÀllig. Syftet med föreliggande arbete Àr att identifiera faktorer som pÄverkar sjusköterskornas förutsÀttningar att genomföra omvÄrdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvÄrdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE.

I denna uppsats undersöks sexualbrottet sexuellt ofredande som det stadgas ansvar för i 6 kap 10 § BrB. Lagrummet jÀmförs med de nÀrliggande brotten ofredande enligt 4 kap 7 § BrB och förolÀmpning enligt 5 kap 3 § BrB, som kan komma att aktualiseras vid faststÀllande om brott för sexuellt ofredande föreligger. I denna uppsats konstateras att med sexuellt ofredande menas en handling dÀr gÀrningsmannen har ett uppsÄt till gÀrningsbeskrivningen men ocksÄ att gÀrningsmannens handlande varit till för att reta eller tillfredstÀlla sin sexualdrift. Det sistnÀmnda kravet saknas vid blottande, dÀr det rÀcker att handlingen varit Àmnat att vÀcka obehag. Vid en jÀmförelse med de nÀrliggande brotten ofredande och förolÀmpning kan konstateras att om syftet tillika uppsÄtet inte faller inom tillÀmpningsomrÄdet för sexuellt ofredande, kan ansvar för gÀrningsmannens handlande sökas enligt rekvisiten för ofredande men Àven i vissa fall enligt rekvisiten för förolÀmpning Det kan hÀr uppstÄ svÄra grÀnsdragningar dÀr samma handling eller ordval kan bedömas enligt olika lagrum, eller anses helt falla utanför brottsbalkens tillÀmpningsomrÄde.I denna uppsats argumenteras att gÀllande rÀtt inte Àr tillfredstÀllande och att ett tillÀgg till gÀllande rÀtt kan anses vara motiverat..

Bakgrund: Elektrokonvulsiv terapi (ECT) Àr en vÀlbeprövad metod för behandling vid depression. Trots detta föreligger stora okunskaper kring behandlingen, vilket leder till osÀkerhet för patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever behandlingsprocessen med ECT vid depression.Metod: 12 artiklar inkluderades och granskades i en litteraturstudie enligt Evans (2002).Resultat: Det rÄder informationsbrist till patienterna dÀr de kÀnner att de inte Àr förberedda inför behandlingen samt ovetande angÄende hur tiden efter ECT kan se ut, vilket leder till oro. Detta presenteras i fyra olika kategorier; Brist pÄ information skapar misstro, SvÄrigheter i beslutsprocessen vid ECT pÄ grund av depression, Upplevda kÀnslor i samband med behandlingsprocessen vid ECT och Betydelsen av en förtroendegivande och trygg omvÄrdnad. Slutsats: Oron över behandlingen och livet dÀrefter Àr övergripande, dÀr den störst bidragande faktorn till denna oro Àr risken för relaterade biverkningar.

I vÄrt samhÀlle skiljer sig uppvÀxtvillkoren för barn och ungdomar mycket Ät. Socioekonomiska förutsÀttningar pÄverkar barns liv och deras idrottsvanor. Syftet med vÄr studie Àr att belysa pÄ vilket sÀtt elever frÄn tvÄ olika klasser och omrÄden med olika social status, har för förhÄllningssÀtt till idrotten pÄ fritiden kopplat till skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Undersökningen genomfördes som tvÄ olika fallstudier. Vi valde att undersöka en skola i varje omrÄde.

Uppsatsen beskriver hur en reklamation bör se ut samt dess förfarande enligt gÀllande rÀtt i köplagen, konsumentköplagen och jordabalken. Det redogörs för en omfattande bild av avtalen enligt de tre olika lagarna, för att lÀsaren ska kunna bedöma vad reklamationsreglerna innebÀr. DÀrav har ocksÄ reglerna om preskription behandlats eftersom dessa ligger nÀra reglerna om reklamation. Konsumentköplagen har behandlats nÄgot mer ingÄende. Det Àr viktigt att ett meddelande framförs nÀr köparen inte Àr nöjd med sitt köp, annars kan han komma att förlora sin rÀtt att invÀnda om fel.

VÄr bild av centrala Uppsala som en stad med brist pÄ vÀxtlighet, ligger till grund för detta kandidatarbete. PÄvel Snickares grÀnd Àr en centralt belÀgen plats som lÀnge saknat funktion. Platsen Àr idag under ombyggnad. I och med att det gamla RÄdhuset har byggts om till en galleria fungerar grÀnden nu som en entré till gallerian. Den nya utformningen av platsen kommer enligt planerna resultera i en vÀxtfattig torgyta.

Syftet med min uppsats var att utreda om sekretess inom kommunala förskolor, grundskolor och inom skolhÀlsovÄrden. Samt fördjupa mig lite i den anmÀlningsskyldighet som personalen inom de berörda omrÄdena har. För att fÄ fram information har jag anvÀnt mig av traditionell juridisk metod. Inom skolhÀlsovÄrden och förskolor föreligger det stark sekretess. I de övriga skolformerna föreligger endast stark sekretess för uppgifter om enskilds personliga förhÄllanden som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insatser.

I den Svenska skollagen stÄr det ?lika skola för alla? stÀmmer det egentligen? Denna studie tar upp rektorers ledarroller för barn med ADHD. Har alla barn samma förutsÀttningar eller skiljer det sig Ät? Vem Àr ansvarig för detta? Genom olika teorier samt tidigare forskning undersöker denna studie vad som skiljer  i ledarskapet för elever med ADHD.  För att göra det tar studien med er genom dels socialpsykologiska, dels ledarskapsforskning för att finna ett svar.

VÄrt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvÀgledarens roll pÄ gymnasiet kan förÀndras med den nya gymnasiereform som föreslÄs i gymnasie-utredningen. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt vad som pÄverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in pÄ en gymnasieskola i SkÄne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever frÄn ?Fordonsprogram-met? och fem elever frÄn ?Hotell- och Restaurangprogrammet?, samt fyra intervjuer med vÀgledare. Vi har anvÀnt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar pÄverkansfaktorer, framtidstankar och vÀgledarens roll.