Patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr allvarligt sjuka och behöver specialiserad vÄrd. En del av den vÄrden Àr ofta ventilatorbehandlingen som kan uppfattas som en mycket mentalt pÄfrestande upplevelse. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas i ventilator pÄ en intensivvÄrdsavdelning. Datamaterialet har utgjorts av kvalitativa studier med ett patientperspektiv, vilka har analyserats kvalitativt. I resultatet framkom tvÄ huvudteman; Verkliga upplevelser och Overkliga upplevelser.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur nyanlÀnda elever tÀnker kring sina möjligheter att pÄverka i skolan med fokus pÄ elevens eget lÀrande. Undersökningen Àr utförd pÄ en högstadieskolan och baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta nyanlÀnda elever i Äldrarna 13 till 15 Är. De nyanlÀnda eleverna som jag intervjuade har varit i Sverige mellan sex mÄnader och tvÄ Är, och har pÄbörjat sina studier i den ordinarie undervisningen. Resultatet av undersökningen visar att de nyanlÀnda elevernas kunskap om sina möjligheter att pÄverka i skolan varierande. MÄnga av eleverna tycker att de kan pÄverka sin skolgÄng genom att prata med lÀrare och rektor och ge önskemÄl om studiestöd pÄ modersmÄlet, tekniska hjÀlpmedel och lÀxhjÀlp.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

The purpose of our studyis to investigate how the changed Education Act in Malmoe affects the work of school counselor in elementary school and how it further may affect the work. We were also investigating counselors? views on the politically increasing transparency of student health that comes as a result of the new school organization in Malmoe. To obtain our results, we have chosen to use a qualitative research interview, where we have chosen a semi-structured interview form. We have chosen two theories, Foucault -power and discipline and organizational theory.

Abstract Genom en litteraturstudie samt intervjuer av ett antal pedagoger pÄ typiska manliga eller kvinnliga utbildningar som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan upprÀtthÄller och förstÀrker rÄdande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo 94 tydligt stÄr att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Skollagen sÀger ocksÄ att skolan ska frÀmja jÀmstÀlldhet mellan könen. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vilken syn lÀrarna hade pÄ sitt eget förhÄllningssÀtt gentemot eleverna ur ett genusperspektiv Genom mitt resultat har jag kommit fram till att det Àr viktigt att lÀrare Àr medvetna om hur de arbetar och vilket förhÄllningssÀtt de har nÀr de bemöter sina elever, för att inte förstÀrka och föra vidare traditionella könsmönster. Dock ska inte den enskilde lÀraren hÄllas ensam ansvarig dÄ det framkommer att ansvariga för den pedagogiska verksamheten, till exempel rektor, bÀr ett stort ansvar för jÀmstÀlldhetsuppdraget aktivt utövas pÄ skolorna.

Denna uppsats behandlar hur lÀrare kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att ur ett elevperspektiv vidareutveckla vÄra kunskaper i vad elever anser att lÀrare kan göra för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning. För att uppnÄ detta görs en beskrivning utifrÄn litteraturen kring mobbningens innebörd, dess orsaker, samt en skildring av demokrati och elevinflytande i klassrummet med samtal som ett verktyg. Vidare ges förslag pÄ hur mobbning kan ÄtgÀrdas samt förebyggas i skolorna. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod.

Denna studie handlar om barns inflytande och delaktighet och pÄ vilket sÀtt lÀrare lÄter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien Àr att problematisera och visa pÄ hur verksamma lÀrare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande över sin egen vardag och om barn tillÄts bestÀmma. Studien bygger pÄ intervjuer med fem förskollÀrare och fyra grundskollÀrare.Resultatet visar att barn inflytande och delaktighet skiljer sig Ät mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av inflytande och delaktighet skiljer sig Ät i verksamheterna. VÄra intervjusvar pekar pÄ att förskollÀrarna lÀgger fokus pÄ barns idéer och initiativ och att barnen Àr delaktiga i de lÀrandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vÄr undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara pÄ dessa idéer och initiativ och utifrÄn dessa forma verksamheten.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Preoperativ fasta har under mÄnga Är varit en traditionell metod för att minska risken för aspiration medan patienten Àr under generell anestesi och för att eliminera risken för postoperativ illamÄende och krÀkningar. Studier visar att trots riktlinjer och rekommendationer gÀllande preoperativ fasta fastar mÄnga patienter i onödan i flera dagar Àn nödvÀndigt. Detta kan orsaka skador och obehag hos patienten som till exempel: törst, huvudvÀrk, illamÄende, svaghet och trötthet.Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur patienter upplever fasta mer Àn 12 timmar innan en akutoperation.Metod: Arbetet hade en kvalitativ ansats dÀr 12 patienter som genomgÄtt akut operation inkluderades. Data samlades in genom en semistrukturerad intervju, med hjÀlp av öppna frÄgor enligt en intervjuguide och analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analyserna resulterade i fyra kategorier: Preoperativ information, upplevelse av fasta, hantering av preoperativ fasta och upplevelse av preoperativ tid och Ätta underkategorier: BristfÀllig information, tillrÀcklig information, bristfÀllig kunskap trots tidigare vÄrderfarenhet, fysisk pÄverkan, psykisk pÄverkan, strategi, vÀntetid och fastetid.Slutsats: Deltagarna i studien upplevde brist pÄ information och kunskaper om den preoperativa fastans betydelse. Studien visade att patienterna som vÀntade pÄ akut operation pÄ akutvÄrdsavdelning fastade lÀngre Àn nödvÀndigt trots riktlinjer och rekommendationer gÀllande preoperativ fasta frÄn Svensk förening för Anestesi och IntensivvÄrd (SFAI).

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Undersökningen syftade till att studera relationen mellan byggindustrins arbetstagare och deras utbildning utifrÄn arbetsgivarnas perspektiv, vilket har utmynnade i följande frÄgor: Finns det nÄgon brist pÄ yrkesarbetare inom byggindustribranschen?; Vilka utbildningar erbjuds arbetstagarna?; Vad har arbetsgivarna för instÀllning till utbildning?; Hur upplever arbetsgivare inom byggindustrin effekten av utbildningsinsatser? Urvalet (n300) hÀmtades frÄn Statistiska centralbyrÄns företagsregister och det innefattar byggindustrins verksamhetsgrenar, byggnations- och anlÀggningsbranschen. Det var slumpmÀssigt, men med en urvalsdragning av arbetsstÀllen med minst tio anstÀllda inom SNI 45 (byggverksamhet). Resultaten visar att det i högsta grad rÄdde brist pÄ yrkesarbetare inom sektorn, vid tidpunkten för undersökningen. Att företagen inte erbjuder sin anstÀllda utbildning i nÄgon större utstrÀckning, dÄ bara hÀlften av företagen som svarade erbjuder sina anstÀllda lÀrlingsplatser eller yrkesteoretiska prov för erfarna arbetare.

Generellt gÄr det att hantera klimatförÀndringar pÄ tvÄ sÀtt. Dels genom att minska utslÀppen av vÀxthusgaser och dels genom att anpassa sig till de klimatförÀndringar som kommer. I denna uppsats kommer jag att fokusera pÄ klimatanpassning. Ett av de omrÄdena i Sverige som berÀknas drabbas vÀrst Àr runt VÀnern, framförallt dÄ sannolikheten för översvÀmningar vÀntas öka pÄ grund av klimatförÀndringarna. Syftet Àr att ta reda pÄ vilka problem det finns med att genom klimatanpassning minska risken vid översvÀmningar kring VÀnern, samt undersöka vem som har ansvaret att lösa dessa problem.

Detta examensarbete handlar om klassrumsmiljö, vad pedagogerna tÀnker kring den och hur stort inflytande eleverna har. Idéen till denna studie kom frÄn en diskussion om elevers behov, inkludering och exkludering samt deras möjlighet till pÄverkan av klassrummet under sin egen skolgÄng. Syftet med denna studie Àr att se hur nÄgra klasslÀrare utformar sina klassrum samt hur stor del eleverna kan och fÄr pÄverka. Vi kommer Àven att undersöka de olika pedagogikerna, Reggio Emilia, Waldorf och Vittra, och vilka tankar dessa pedagogiker har kring sin klassrumsmiljö. Vi har genomfört en kvalitativ intervju med mailfrÄgor och lÀrarna vi intervjuat kommer frÄn olika delar i Sverige och undervisar pÄ lÄgstadiet. Resultatet visar pÄ att eleverna inte har sÄ stort inflytande, men att lÀrarna ÀndÄ har en tanke kring utformningen av sitt klassrum. Majoriteten av lÀrarna har lÀshörna med soffor eller annan rumsindelning, en del av lÀrarna kan pÄverka detta medan i andra fall styr pedagogiken.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur inkludering av funktionsnedsatta elever i Àmnet idrott och hÀlsa fungerar i realiteten i Sverige och Nya Zeeland. Vi vill Àven undersöka arbetssÀtt och undervisningsmetoder i de bÄda lÀnderna.Vilken inverkan har idrottslÀrarens tidigare erfarenhet och kunskap om funktionsnedsatta elever pÄ deras undervisning av funktionsnedsatta elever i idrott och hÀlsa?Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder sig idrottslÀrare i Nya Zeeland och Sverige av vid undervisning av funktionsnedsatta elever i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser en lektion i idrott och hÀlsa ut i praktiken dÄ funktionsnedsatta elever Àr med?MetodStudien har varit kvalitativ intervju för att ge en beskrivande bild av omrÄdet och ge möjlighet att komma ner pÄ djupet i Àmnet. Detta har skett genom halvstrukturerade intervjuer med tre lÀrare i Sverige samt tvÄ lÀrare och en ansvarig för funktionsnedsatta barn i Nya Zeeland. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30- 50 min, samt spelades in.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka vilka skillnader i bistÄndets/insatsens omfattning begreppen skÀlig levnadsnivÄ och goda levnadsvillkor medför vid bedömning enligt SocialtjÀnslagen (SoL) respektive Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Göteborg. Syftet var att undersöka hur dessa begrepp pÄverkar bedömningen av insatserna ledsagning och kontaktperson vid likvÀrdig problematik. Studien byggde pÄ tvÄ hypoteser; (1) det Àr mer troligt att en och samma insats blir beviljad nÀr man söker via LSS Àn nÀr man söker via SoL och (2) beviljade insatser enligt LSS blir mer omfattande Àn beviljat bistÄnd enligt SoL. Respondenterna var tio handlÀggare som arbetar med bistÄndsbedömningar enligt SoL och/eller LSS för funktionshindrade frÄn nio olika stadsdelar i Göteborg. Studien genomfördes i form av en vinjettundersökning.

Syftet med studien var att ta reda pÄ om eleverna har nÄgra Äsikter om mobbning och nÄgot inflytande dÄ mobbning ska lösas i skolan. Vi har Àven undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om pojkar och flickor mobbar pÄ olika sÀtt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolÄr sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna vÄra intervjusvar ansÄg vi att det var viktigt att ta reda pÄ hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, sÄ som mobbare eller de som har utsatts för mobbning.