För att uppnÄ de av regeringen uppsatta transportpolitiska mÄl och visioner krÀvs det beslut om ÄtgÀrder. En förutsÀttning för att beslutsfattarna ska ta bra beslut Àr att de har tillgÄng till information. Informationen samlas i olika underlagsmaterial som till exempel strÄk- och bristanalyser vilka detta examensarbete koncentreras pÄ. Ett viktigt förhÄllningssÀtt inom all vÀgplanering Àr fyrstegsprincipen. Brist- och strÄkanalyser kommer in i ett tidigt skede i VÀgverkets planeringsprocess.

Det du hÄller i dina hÀnder Àr en kvalitativ studie över gymnasieelevers definition av begreppet ?en bra lÀrare?. Undersökningen, vars syfte Àr att ge en inblick i elevernas perspektiv pÄ fenomenet och dÀrmed öka kunskapen för verksamma lÀrare, bygger pÄ 6 respondenters redogörelser av sin syn pÄ Àmnet. Respondenternas delgivelser har efter insamlandet analyserats med hjÀlp av IPA-metoden (Interpretative Phenomenological Analysis), analyserats, tematiserats och slutligen syntetiserats i den text som utgör resultatet.Anledningen till Àmnesvalet och dess inriktning bottnar i sÄvÀl ett eget intresse av att utreda saken nÀrmare som att jag i mina efterforskningar inte har funnit nÄgon forskning pÄ omrÄdet som tar upp just elevernas perspektiv.Resultatet slÄr för det första fast att lÀrares framtoning har en stor pÄverkan pÄ elevernas studiemotivation (drivkraft) och ambition (mÄlmedvetenhet). Vidare visar det pÄ ett antal, enligt respondenterna, sÀrskilt betydande drag hos en lÀrare, varav de flesta i varierande grad inverkar pÄ elevernas attityd till och strÀvan i skolan och sina studier.

Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger pÄ att eleverna arbetar utefter nÄgon form av planeringsbok dÀr de har en tidsbestÀmd eller icke tidsbestÀmd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig frÄn skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att fÄ en uppfattning om varför lÀrare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns nÄgra sÀrskilda mÄl att uppnÄ den. Jag fann det ocksÄ intressant att se om det fanns nÄgra tydliga skillnader mellan olika lÀrares tankegÄng, detta jÀmfört med hur lÀnge de arbetat med metoden.

Detta arbete syftar till att fördjupa kunskapen om hur violin- och violalÀrare kan arbeta för att ge sina elever som utövar klassik musik möjlighet att minimera stress och nervositet i samband med provspelning och konserttillfÀlle. I bakgrundskapitlet presenteras orsaker till samt förebyggande ÄtgÀrder för att hantera stress. Dessutom redogörs för musikdidaktiska perspektiv pÄ instrumentalundervisning. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra lÀrare och musiker har intervjuats.

Syfte Syftet med arbetet var att beskriva och analysera ett barn med sprÄkstörning utifrÄn de olika verksamheter barnet ingÄtt i. Vi valde att lÀgga tyngdpunkten pÄ nuvarande och framtida skolsituation. Metod Vi utformade arbetet som en fallbeskrivning. Undersökningen utgjordes dels av intervjuer, varav djupintervjun med barnets mamma lÄg till grund för sjÀlva arbetet, och dels av granskning av befintlig dokumentation. Vi genomförde totalt Ätta intervjuer samt granskade dokumentation frÄn det att barnet var 18 mÄnader och framÄt.

Den hÀr undersökningen Àr ett resultat av ett uppdrag frÄn Vindelns folkhögskolas allmÀnna linje i UmeÄ som undersöker deltagarnas uppfyllelse av mÄluppfyllelse och skolmiljö.För att undersöka frÄgestÀllningarna gjordes en fallstudie dÀr bÄde intervjuer och enkÀter genomfördes.Undersökningen utgÄr frÄn sociokulturell teori och forskning kring skolmiljö, demokrati, elevinflytande och tidigare studier pÄ mÄluppfyllelse och miljöbeskrivning frÄn folkhögskola.Undersökningen visade att kursen som undersöktes prÀglades av sociokulturellt lÀrande och inte fungerade tÀmjande. Deltagarnas upplevelser Àr i mycket hög grad positivt bÄde nÀr det gÀller mÄluppfyllelse och hur de beskriver skolmiljön. Resultatet kring mÄluppfyllelse stÀmmer vÀl överens med tidigare studier och var i vissa fall Ànnu mer positivt Àn folkbildningsrÄdets rikstÀckande studier. MÄlet kring ökade kontakter kring nÀrsamhÀllet uppfylldes inte i lika hög grad. Resultatet kring hur deltagarna uppfattade miljön visade hur deltagarna talade positivt om den heterogena gruppen som trygg och utvecklande.

I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Uppsatsen handlar om elevers attityder till de naturorienterade Àmnena och vilken betydelse lÀraren och lÀrarens undervisning har för skapandet av dessa attityder. Studien försöker dessutom skildra hur elever beskriver sitt inflytande i undervisningen och vilken mening de upplever att detta har. Enskilda intervjuer genomfördes med elever i Ärskurs nio frÄn tvÄ olika skolor.Det visade sig att eleverna hade ganska positiva attityder till de naturorienterade Àmnena och att dessa till stor del pÄverkades av lÀrarens förhÄllningssÀtt samt val av undervisning. Eleverna gav uttryck för att följande fyra faktorer upplevdes som betydelsefulla hos lÀraren: pedagogisk förmÄga, goda Àmneskunskaper, ledarskap samt val av undervisning. Eleverna ville ha möjlighet till att pÄverka undervisningen men kunde inte uttrycka i vilka former detta skulle kunna ske.

Denna uppsats handlar om LÀskommittéer som Àr ett initiativ vars syfte Àr att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och lÀnsteatrar arrangerar i Sverige. I förlÀngningen syftar det till att utveckla en lÄngsiktig, hÄllbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med sÄvÀl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. UtgÄngspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 dÀr barnets rÀtt till kultur formuleras. En ram för undersökningen Àr Roger Harts syn pÄ barns delaktighet under demokratiska former.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur och om pedagogerna anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfÀlle inom so-Àmnena som estetik tas upp och det Àr inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhÀllsorienterade Àmnena. DessvÀrre Àr Àven den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem Är av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

Det svenska samhÀllet blir alltmer ett mÄngkulturellt samhÀlle med nya krav pÄ sjukvÄrden och dess personal. Sjuksköterskor möter patienter med en annan kulturell bakgrund, kunskap och förstÄelse. Hur kulturell bakgrund pÄverkar förvÀntningar och vÄrdresultat blir dÀrför viktig. Syftet med studien Àr att beskriva faktorer som Àr viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvÄrdnad till patienter som Àr invandrare och vÄrdas inom den transkulturella vÄrden. Denna studie Àr en litteraturstudie baserad pÄ 13 vetenskapligt granskade kvalitativa artiklar och en avhandling.

Enligt tidigare forskning upplever homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) att de blir diskriminerade och osynliggjorda i vÄrden till skillnad frÄn heterosexuell befolkning. HBT-personer undviker delvis att uppsöka vÄrden, samt att vara öppna med sin sexuella lÀggning av rÀdsla för negativt bemötande vilket fÄr konsekvenser för deras hÀlsa. DÀrför efterfrÄgas mer HBT-kunskap i vÄrden av dessa patienter. HBT-patienter efterfrÄgar en öppenhet för att kunna tala om livet i alla dess aspekter i vÄrden. Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskor innefattar i HBT-kunskap och hur det pÄverkar vÄrden, bemötande för denna patientgrupp i praktiken.

SyfteSyftet med intervjuundersökningen var att ta reda pÄ om eleverna medverkar i planeringen i Àmnet Idrott och HÀlsa och vad de kan pÄverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande.Metod6 elever i Äk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning dÀr de först deltog i en gruppdiskussion. FrÄn dessa sex elever gjordes ett urval dÀr tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda pÄ hur vÀl eleverna kÀnde sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom Àmnet Idrott och HÀlsa . Vid intervjutillfÀllet anvÀndes papper och penna.ResultatEleverna ansÄg att lÀraren bestÀmmer det mesta i innehÄllet i Àmnet Idrott och HÀlsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med lÀraren var olika lekar och bollsporter.

Betydelsen av en adekvat omvÄrdnadsdokumentation i en snabbt förÀnderlig vÄrd- och omsorgsstruktur Àr stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten pÄ dokumentationen Àr bristfÀllig. Syftet med föreliggande arbete Àr att identifiera faktorer som pÄverkar sjusköterskornas förutsÀttningar att genomföra omvÄrdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvÄrdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE.