Syftet med detta arbete var att studera huruvida elevers läsintresse kan stimuleras genom närläsning och boksamtal. God läsförmåga och läsförståelse är en förutsättning för inlärning, vilket inte minst betonas i våra styrdokument. Därför ser vi som blivande lärare det som en utmaning och en nödvändighet att stimulera läsintresset hos våra elever. Undersökningen ägde rum i år 6, bestående av 24 elever och en klasslärare, under vår slutpraktik v. 40-47, 2002.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jämföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nå föreskrivna mål i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen på gymnasienivå ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och några språkundervisningsmetoder. Faktorer som påverkar grammatikundervisningen beskrivs också. Själva undersökningen bestod av en genomgång av de nationella styrdokumenten gällande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielärare. Resultatet visar att grammatikens roll inte är tydlig och preciseras inte i styrdokumenten.

With this thesis I have examined the views of religion among six comparative religion teacherstudents, with the perspecitve of their life stories. I have also examined what stance they want to take due to their personal beliefs in their forthcoming teaching. To achive this I have used in-depth interviews among the six soon examined teacher students, and within the interviews I have had a particularly focus on turning points of the students? life stories. Later on I have used their turning points in an analysis with the hypothesis of ?Rites des Passage? and ?Structure and Anti-Structure?.In my survey I have found a significant relationship between the students? life stories - inparticularly their backgrounds and tourning points - and their views of religion.

Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielärare. Det kan även vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som är intresserade av hur elevinflytande ser ut och påverkar såväl historieundervisningen som de andra samhällsorienterande ämnena. Utgångspunkten i vår undersökning har varit två skolor med inriktning på grundskolans tidigare år, årskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger på frågeställningar till elever och pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har vi fått en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i ämnet.

Som barnmorska är det viktigt att tänka på hela familjen under förlossningen. Det blir naturligt stort fokus på kvinnan eftersom det är hon som bär på barnet och hon som föder det. Från att det på 60- talet var ovanligt att de blivande papporna var med på förlossningen är det idag konstigt om de inte är med. Syfte med studien är att beskriva mäns upplevelser av att vara med vid sitt första barns födelse. Studien har sin grund i metoden fenomenologi med livsvärldsansats.

Vi har funderat över hur vi som blivande lärare skulle kunna förbättra elevernas förståelse inom algebra. Syftet med detta arbete var att ta reda på vad symbolen har för betydelse vid algebraräkning och huruvida det kan vara givande att introducera pre-algebra i större utsträckning i tidigare årskurs. Med symbol menar vi det tecken som representerar den okända variabeln i algebra. För att undersöka detta har en observationsstudie genomförts i årskurs fem och två tester i årskurs två och sju. Sammanlagt deltog 178 elever.

Efter nio terminers studier på Malmö högskola så var det tid för det avslutande examensarbetet. Under dessa nio terminer hade vi fått olika upplevelser och erfarenheter av den verksamhetsförlagda tiden berättade för oss av våra medstudenter. Även våra egna erfarenheter varierade. Vi ville därför ta reda på mer om dessa upplevelser och vilka anledningar till variationerna var. Den verksamhetsförlagda tiden uppfattade vi som en stor del av utbildningen för en lärarstudent och den del av utbildningen som förbereder studenten mest för den blivande yrkesrollen.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

En god relation med barnmorskan kan öka den blivande mammans möjligheter till en positiv förlossningsupplevelse och minska risken för bl a medicinska ingrepp under förlossningen och postnatal depression. Ibland beskriver dock kvinnor förlossningar där de saknat inflytande och kroppslig integritet och särskilt tydligt kan detta bli hos invandrade kvinnor då såväl det kvinnliga könet som invandrarbakgrund är riskfaktorer för diskriminering inom hälso- och sjukvården. Med syftet att undersöka relationen dem emellan genomfördes kvalitativa intervjuer med invandrade kvinnor och förlossningsbarnmorskor. Intervjuerna analyserades utifrån en socialkonstruktionistisk förståelseram och resultaten indikerar att barnmorskorna utifrån felaktiga föreställningar om invandrade kvinnor kan beskära dessa på individualitet och inflytande och istället öka det egna handlingsutrymmet. I syfte att bättre möta det professionella uppdraget vilket inbegriper att understödja kvinnors inflytande över den egna vården bör barnmorskor i sin utbildning/fortbildning ges möjlighet att granska det negativa inflytande en essentialistisk förståelse av kön och ?ras?/etnicitet kan ha över vårdkvaliteten..

Genus och jämställdhet är områden som finns inskrivet i Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. Således ligger det i förskolans uppdrag att på ett eller annat sätt implementera detta i den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man aktivt och medvetet kan arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. För att få svar på detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, yrkesverksamma på olika förskolor inom samma kommun. Undersökningen resulterade i att några arbetsområden utkristalliserades, nämligen bemötande, böcker och sånger, miljö och möblering samt arbete i pojk- och flickgrupper.

Är ett kuddrum att föredra på en förskola? Det finns många föreställningar om vad ett kuddrum ger barnen och personalen på en förskola. Kaos eller subjektskapande? Måste det vara antingen eller? Genom att lyfta blicken och titta igen kan man se något annat. Intervjuer och observationer i en barngrupp med barn i åldrarna 1-5 gjorde oss uppmärksamma på hur deras verklighet kan te sig på deras förskola.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem.

Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem.

I detta arbete analyseras och diskuteras intervjuer med blivande gymnasielärare i svenska och med en lärarutbildare vid ett universitet. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om litterär kanon i den svenska gymnasieskolan. Litterär kanon bygger på texturval som är ett resultat av ämnesteoretisk kunskap, men också av undervisande lärares habitus, didaktisk-metodiska handlingskompetens eller frånvaro av sådan, rutinisering samt didaktisk reduktion och iscensättning. Denna reproduktion ställs sedan inför legitimitetsproblem. Dessa begrepp används för att diskutera det empiriska resultatet av detta arbete.