Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

För anlĂ€ggningen av Änglarps Lugn - Sinnenas och hĂ€lsans trĂ€dgĂ„rd, en blivande terapitrĂ€dgĂ„rd i byn Änglarp utanför HĂ€ssleholm i SkĂ„ne har jag utfört ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget bygger pĂ„ Patrik Grahns Ă„tta rums- eller huvudkaraktĂ€rer för grönomrĂ„den vilka han framtagit genom sin forskning om grönomrĂ„dens betydelse och inverkan pĂ„ mĂ€nniskor. Patrik Grahn Ă€r professor vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp..

Denna studie syftar till att undersöka nyblivna förĂ€ldrars upplevelser rörande anvĂ€ndandet av förlossningsbrev. FörĂ€ldrar intervjuade till denna studie valde att skriva eller inte skriva ett förlossningsbrev. Blivande förĂ€ldrar som valde att inte skriva ett förlossningsbrev gjorde detta pĂ„ grund av att de ansĂ„g att brevet skulle styra in dem i en specifik riktning, samt att det inte hjĂ€lper att försöka kontrollera nĂ„got som Ă€r utom deras kontroll. FörĂ€ldrar som valde att skriva ett förlossningsbrev gjorde detta eftersom de hade specifika önskemĂ„l som frĂ„ngick den norm som styr förlossningen. Även kvinnor som utryckt nĂ„gon form av förlossningsrĂ€dsla valde att skriva ett förlossningsbrev.Under studiens gĂ„ng har fokus Ă€ven riktats mot att undersöka andra förberedelser inför förlossningen.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Landskapsarkitekt Àr ett yrke i tiden. MÄnga mÀnniskor har fÄtt upp ögonen för detta spÀnnande yrke och allt fler mÀnniskor söker sig till landskappsarkitektutbildningen. Men nÀr man frÄgar nÄgon vad en landskapsarkitekt egentligen gör sÄ vÀcks det fler frÄgor Àn svar. Detta beror nog till stor del pÄ att arbetsomrÄdet Àr sÄ brett att det gÄr att finna mÄnga olika nischer inom detta. AllmÀnheten tror för det mesta, pÄ gott och ont, att en landskapsarkitekts arbetsuppgift till största delen bestÄr av att i dekorationssyfte pynta olika miljöer med vegetation.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhÀlle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika sprÄkliga strategier kan anvÀndas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgÄr teoretiskt i frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys men innehÄller ocksÄ delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar pÄ att talets övergripande syfte Àr att positionera talaren som statsministerkandidat bÄde pÄ ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom anvÀndningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och Ähörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Jo det Àr ju sÄ att jag har trÀnat en hel del. ..karate dÄ. Det har ju hÀnt ett par gÄnger att man har sparkat av kepsar frÄn eleverna. Det Àr effektivtkan ni tro! Men jag skulle inte göra det nu, Àr inte alls lika sÀker pÄ sparkarna lÀngre... De flesta lÀrare och blivande lÀrare har förmodligen upplevt eller pÄ annat sÀtt kommit i kontakt med den eviga "kepskonflikten", Citatet ovan Àr hÀmtat frÄn en av de lÀrare som har intervjuats för detta arbete och illustrerar hur denna lÀrare ibland har hanterat just denna typ av konflikt. Det hÀr arbetet behandlar konflikter som uppkommer i skolan. Ett antal lÀrare har intervjuats kring konflikter och konflikthantering.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Tidigare forskning visar att mammografiscreeningar bidragit till en ökad överlevnad i bröstcancer tack vare tidigt upptÀckt av sjukdomen. Dock fanns det ett omrÄde inom vilket mammografi hade begrÀnsad diagnostisk förmÄga. Det var körtelrik bröstvÀvnad dÀr cancer kunde döljas för bildgranskade radiologer. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om digital brösttomosyntes kan förbÀttra detektion/sensitiviteten för bröstcancer, sÀrskilt i tÀta bröst, och pÄ sÄ sÀtt bidra till att minska antalet intervallcancrar. Som metod valdes att göra en evidensbaserad litteraturöversikt grundad pÄ kvantitativa studier.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

This essay aims to investigate a rare method of marking up timber before hewing it. The method for marking up timber is by eyesight, where visual judgment and the use of a broad axe are the tools employed. The broad axe is driven through the bark and exposes the inner bark in a straight line. The method is described by a craftsperson dating back to the 1930s. There is a lack of information regarding the method.