Inför den sÄ kallade RUL som 97% av alla gravida genomgÄr i Sverige, ska kvinnan ha fÄtt en allomfattande information om undersökningen. Informationsansvaret ligger pÄ mödrahÀlsovÄrden och barnmorskan. Informationen ska följa gÀllande riktlinjer för information om RUL samt ges bÄde skriftligt och muntligt. Forskning har visat pÄ brister i kunskap om rutinultraljudsundersökningen hos de blivande förÀldrarna. Syftet med studien Àr att undersöka om kvinnorna har fÄtt information enligt riktlinjer för rutinmÀssigt ultraljud och om de upplever den tillrÀcklig för att kunna ta stÀllning till att göra rutinultraljudsundersökningen samt undersöka varifrÄn de fÄtt informationen.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Bakgrund: En av de största hÀndelserna i en mans liv Àr att bli pappa. Stöd och uppmuntran frÄn barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det Àr viktigt för pappan att vara nÀra sin kvinna och sitt barn. Det Àr betydelsefullt för hela familjen att pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna pappors upplevelser av BB-vÄrden.

Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.

ABSTRACT This study is an exam work at the Department of Ecology at the Swedish Agricultural University, Ultuna, Uppsala. The field work was performed in the counties of Uppsala and VĂ€stmanland. Grassland areas, exposed to annual mowing, are known to host a variety of rare and red-listed vascular species. The area of these grassland are, however, decreasing in the landscape due to modern farming. The fact that roadside verges maintain regular mowing has proven to be a successful concept for many rare vascular plant species in this habitat. Vascular plants along roadside verges at the State road network were inventoried due to a government mandate during 1995 and 1996. As a result ?Species rich roadsides? were pointed out.

Undersökningen vill visa pÄ den motivation som dagens graffitimÄlare i Stockholm har till att göra sina mÄlningar och vad jag som blivande lÀrare kan ta till mig vad det gÀller att motivera elever till sina estetiska produktioner.Min frÄgestÀllning Àr: Vilka motivationer för estetisk produktion finns hos individerna inom graffitikulturen?Vidare ger jag en kort introduktion till graffitins tidiga Är bÄde i USA och sverige.Sedan presenterar jag ett referat frÄn HÄkan Jenners texter om motivation och motivationsarbete.Min empiri bestÄr av intervjuer med fyra stycken graffitimÄlare som Àr aktiva idag(2009). Intervjuerna har varit semistrukturerade och samtalen har utgÄtt ifrÄn olika teman som skall hjÀlpa mig att förstÄ informanternas förhÄllande till graffitin. Dessa teman har bland annat inriktats pÄ informanternas syn pÄ sitt eget konstnÀrskap, grupptillhörigheter och framtidstro men framförallt drivet hos dem, sjÀlva motivationen.Jag har sedan tolkat deras svar med hjÀlp av de motivationsteorier som Jenner presenterat i texten Motivation och Motivationsarbete.I min slutdiskussion tar jag upp vad jag har lÀrt mig och kommer ta med mig i mitt blivande yrke som lÀrare.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av citaten frÄn examensarbetet vilka jag med hjÀlp av en dator och digitalprojektor projicerat stort pÄ vÀggen och sedan mÄlat av. Detta för att ge min gestaltning egenskaperna hos graffiti men pÄ ett institutionaliserat sÀtt dÄ jag har anvÀnt mig av typsnittet Times new roman vilket för mig konnoterar vetenskap och byrÄkrati. Platsen för detta var vita havet pÄ Konstfack..

SAMMANFATTNINGÅtta blivande organister har fĂ„tt ge sina bilder av hur de uppfattar den yrkesroll som de hĂ„ller pĂ„ att vĂ€xa in i, hur de uppfattar musikens roll i kyrkan och vad de har för tankar om framtiden. Undersökningen har gjorts med kvalitativ metod. Hos alla informanterna verkar tron finnas som en sjĂ€lvklar komponent i deras syn pĂ„ musiken i kyrkan och sin uppgift som kyrkomusiker. Om jag skulle ge en sammanfattning av informanternas svar pĂ„ frĂ„gan om vad yrkesrollen kĂ€rna Ă€r, sĂ„ Ă€r det att fĂ„ ge vidare musiken och genom musiken peka pĂ„ att det ?det finns nĂ„got större hĂ€r i tillvaron?.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

I studien har en relativt ovanlig intervjumetod, Repertory Grid Technology anvÀnts för att ge nÄgra blivande fysiklÀrares syn pÄ god fysikundervisning. Metoden inspirerar till anvÀndning i mÄnga andra sammanhang. Resultaten visar att god fysikundervisning bland annat uppfattas som krÀvande för lÀraren..

Arbetet ger en översikt av litteratur kring kunskapsuttnyttjande, forskning och skolutveckling samt kring handledning, profession, tidsbrist och bemötande. Vi har intervjuat blivande specialpedagoger. Med hjÀlp av svaren har vi fÄtt reda pÄ vilka önskemÄl om skolutveckling de har, nu och i framtiden och vilka hinder och svÄrigheter de har sett i sin verksamhet. Vi har inriktat frÄgorna pÄ forskning och kunskapsuttnyttjande..

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Studiens syfte Àr att undersöka om utvalda lÀrosÀten genom sitt utbildningsinnehÄll, pÄ ett likvÀrdigt sÀtt, förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare. ForskningsfrÄgorna Àr ?Fokuserar olika svenska lÀrosÀten i samma utstrÀckning pÄ begreppet specialpedagogen som utvecklingsledare? Om inte: Vad skulle det kunna bero pÄ??. För att finna svar pÄ forskningsfrÄgorna studeras utbildningsdokument frÄn fyra lÀrosÀten. De metoder som anvÀnds Àr innehÄllsanalys och kvalitativ textanalys. Studien Àr teoretiskt förankrad i verksamhetsteori, men dÄ endast dokument har studerats kan vi bara sÀga oss vara inspirerade av denna teori. Studiens resultat visar att utvalda lÀrosÀten, utifrÄn dokumenten, inte pÄ ett likvÀrdigt sÀtt förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare.

SammanfattningÄmne/Kurs: Kandidatuppsats, MĂ€lardalens Högskola, EFO225Författare: Astrid Lindholm, Therese Högberg och Linda MagnussonHandledare: Ingemar Haglund, universitetsadjunkt vid MĂ€lardalens HögskolaNyckelbegrepp: FörvĂ€ntningar, intern marknadsföring, personliga behov, Word-of-Mouth, tidigare erfarenheter, rederiTitel: Vem mönstrar pĂ„ nĂ€r Kapten Haddock kliver av? ? En studie omförvĂ€ntningar och intern marknadsföring inom rederibranschen.Syfte: Syftet med arbetet Ă€r att identifiera vilka förvĂ€ntningar blivandesjökaptener och fartygsingenjörer vid de tvĂ„ sjöfartskolorna iSverige har pĂ„ sina framtida arbetsgivare.FrĂ„gestĂ€llning: Vilka förvĂ€ntningar har blivande sjökaptener och fartygsingenjörervid Kalmar- och Chalmers sjöfartsskolor pĂ„ deras framtidaarbetsplatser?Teori: Den teori som anvĂ€nds bestĂ„r av sekundĂ€rdata i form av böckeroch artiklar inom Ă€mnena förvĂ€ntningar, intern marknadsföringoch marknadsundersökningar.Metod: Undersökningen Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r men med en kvantitativinsamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som anvĂ€nts förundersökningen Ă€r strukturerade telefonintervjuer. De studentersom tillfrĂ„gats och frivilligt valt att delta i undersökningen ringdesupp och intervjuades vid en tidpunkt de sjĂ€lva valt.Slutsats: Undersökningen visade att studenterna hade högst förvĂ€ntningarpĂ„ trivsel, sammanhĂ„llning, lön och sjöperioder. För att trivasombord förvĂ€ntar sig respondenterna förmĂ„ner och faciliteter somgym, Internet och sĂ€llskapsrum.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Denna uppsats tar sin utgĂ„ngspunkt i frĂ„gestĂ€llningar som berör handledarens yrkeskunnande. BenĂ€mningen handledare syftar i detta fall pĂ„ lĂ€rare som Ă€r VFU-handledare för lĂ€rarstudenter eller mentorer för nyutexaminerade lĂ€rare. VFU och introduktionsĂ„r för nya lĂ€rare befinner sig i grĂ€nsomrĂ„det mellan utbildning och yrkespraktik. Vilka Ă€r de kritiska punkterna i handledarrollen? Är det möjligt att följa en modell och vad fungerar i verkligheten? Vilka omrĂ„den och frĂ„gestĂ€llningar Ă€r relevanta för blivande handledare? Hur kan man utbilda för att kunna hantera dessa omrĂ„den?Det empiriska material som ingĂ„r i denna uppsats har bland annat arbetats fram med hjĂ€lp av dialogseminariemetoden.