I mitt arbete vill jag medvetengöra sinnens betydelse. Motivationen till examensarbetets upplÀgg och frÄgestÀllning har vuxit fram, i takt med arbetet som blivande musikterapeut. Av den litteratur jag anvÀnt och den metod jag utbildats i, har det bÄde stÀrkt och inspirerat. MÀnniskans sinne Àr av stor betydelse. De slutsatser jag drar Àr utifrÄn arbetet med tvÄ barn med autism, FMT-metodens grundidéer, samt faktadelar, som i citat presenteras.

Detta fördjupningsarbete handlar om anskaffning av tjÀnstehundar till polisen och de aktuella problem som finns att hitta bra och lÀmpliga valpar. Fördjupningsarbetet beskriver de olika krav som stÀlls pÄ hundarna, hur de lÀmplighetstestas och vad de bör ha för egenskaper för att vara lÀmpliga. Arbetet handlar Àven om fodervÀrdar och hur viktigt det Àr att fÄ tag pÄ bra fodervÀrdar till de blivande polishundarna. Att det inte finns nÄgon statistik över kassering av hundar Àr ett stort problem och nÄgot som Àr under bearbetning..

Vi har som blivande kostekonomer, lÀrt oss hur viktigt det Àr med en bra sammansatt mÄltid. Det Àr intressant för oss i vÄr blivande yrkesroll, att studera i vilken utstrÀckning kommunerna följer Livsmedelsverkets riktlinjer för skolluncher. Syftet med studien Àr att undersöka matsedelsplanering inom skolmÄltiden. Detta för att fÄ en uppfattning om hur stor utstrÀckning de nuvarande riktlinjerna för skolluncher följs, i de svenska kommunala skolorna. För att kunna besvara syftet skickade vi ut frÄgeenkÀter till 100 skolmÄltidsansvariga för Ärskurs sex till nio.

Denna uppsats undersöker vithetskonstruktioner som grund för representationer i dramakomediserienOrange is the New Black. Genom att anvÀnda bland annat Sara Ahmedsteorier kring det vita subjektets blivande och att passera som ?frÀmlingen?, samt PierreBourdieus klassbegrepp analyseras hur huvudkaraktÀren anvÀnder sin vithet och kapitalsom utgÄngspunkt för sin personliga resa. En resa dÀr hon konstrueras som det agerandesubjektet vilket kan överskrida grÀnser och byta positioner genom att byta sina kapitalmot ett frÀmlingsskap hos dem som konstrueras som de Andra. Vitheten mÄlas upp somcentral och nödvÀndig i jakten pÄ autenticitet, sanning och den Andra..

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

Denna rapport behandlar om hur vissa polismyndigheter och polisutbildningen i UmeÄ ser pÄ utbildningsnivÄn pÄ de blivande aspiranterna eller de aspiranterna samt om det finns en skillnad i synerna pÄ utbildningsnivÄn finns det en relation till schemalÀggningen pÄ polisutbildningen i UmeÄ. Rapporten utgÄr frÄn intervjuer med rekryteringsansvarige i Dalarna Kjell Hansson och aspirantansvarige i Stockholm City Jan StÄlhamre samt 14 myndigheters svar pÄ Rikspolisstyrelsen förfrÄgan om vilka synpunkter myndigheterna har pÄ polisutbildningen..

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Papparollen har förĂ€ndrats frĂ„n att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnĂ„ en jĂ€mstĂ€lld förĂ€ldraledighet. Tidigare forskning Ă€r grundade pĂ„ pappors erfarenhet och tankar om den planerade förĂ€ldraledigheten. Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka blivande förstagĂ„ngspappors tankar om förĂ€ldraledighet, rollen som pappa och förĂ€ldrautbildning. Metod: Åtta blivande förstagĂ„ngspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.

Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

Denna studie fokuserar det nya huvudÀmnet Kultur, medier och estetiska uttrycksformer(KME) vid lÀrarutbildningen i Malmö. Syftet med denna studie Àr att synliggöra olika möjligheter och hinder för studenternas konstruktion av sig sjÀlva som blivande KME ? lÀrare, dels i förhÄllande till verksamheterna i förskola, skola och fritidshem och deras rÄdande yrkes- och Àmnestraditioner och dels i förhÄllande till lÀrarutbildningens visioner med det nya huvudÀmnet KME.  Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka traditioner och synsÀtt pÄ lÀraryrket och skolan som kulturinstitution bÀr de studerande med sin in i huvudÀmnet KME? Vilken process vad gÀller lÀraridentiteten genomgÄr de studerande under utbildningstiden? I vad mÄn och pÄ vilket sÀtt förÀndras de studerandes syn pÄ att vara KME - lÀrare? Vilka faktorer har betydelse för hur de studerande konstruerar sig sjÀlva som lÀrare? Blir lÀrarutbildningens visioner med huvudÀmnet KME synliga i KME -studenternas konstruktion av sina lÀraridentiteter? Vilka hinder och möjligheter framtrÀder för de blivande pedagogerna i ett brett kulturpedagogiskt Àmne som inte har en sjÀlvklar Àmnestillhörighet i dagens skola?FrÄgestÀllningarna behandlas i tvÄ undersökningar: Intervjuer med nio KME ? studenter dÀr intervjusvaren har sorterats tematiskt, analyserats och tolkats samt analyser av tvÄ studentfoldrar - ett gruppvis framförhandlat diskussionsmaterial: Vad Àr KME? Undersökningarna har jÀmförts och tolkats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar.Resultatet visar att Àmnestraditionerna dominerar men att Àven yrkestraditionerna har betydelse för hur studenterna konstruerar sig som KME ? lÀrare. Betydande Àr ocksÄ skolans vilja att bevara sina traditioner och dÀrmed syn pÄ lÀrandet. Det Àr utifrÄn dessa förestÀllningar och referensramar som studenterna försöker förstÄ och tolka det nya huvudÀmnet.Den avslutande diskussionen tar upp hur resultatet i undersökningen kan vara en del i det stÀndigt pÄgÄende konstruktionsarbetet av huvudÀmnet KME och vad KME kan komma att betyda för skolan som kulturinstitution..

Syftet med studien Àr att försöka skapa förstÄelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lÀrare kÀnns det vÀsentligt att ta reda pÄ de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden pÄ arbetet Àr en kvalitativ studie som genomförts pÄ Ätta stycken elever i Ärskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men Àven dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nÀmns, samt hur motivation skapas.

Detta examensarbete avslutar tvÄ Ärs studier pÄ yrkeslÀrarutbildningen. Som blivande yrkeslÀrare har jag valt att blicka in i kommande förÀndringar inom gymnasieskolan. Höstterminen 2011 trÀder reformen Gy2011 ikraft med ett flertal förÀndringar. Efter avslutad utbildning pÄ yrkesprogrammen kommer eleverna att fÄ en yrkesexamen och ett uttryckt önskemÄl i arbetet inför reformen Àr att gymnasieskolans yrkesutbildning ska leda till högre grad av anstÀllningsbarhet.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur vÀl styrdokumenten i Gy2011 stÀmmer överens med arbetsgivarnas krav pÄ blivande administratörer för att bli anstÀllningsbara efter avslutad gymnasieutbildning. Hur vÀl stÀmmer skolans krav pÄ kunskaper överens med arbetslivets krav pÄ kunskaper?Min undersökning avgrÀnsar sig till yrkesutgÄngarna ekonomi- och personalassistent inom inriktningen Administrativ service pÄ Handels- och administrationsprogrammet samt avgrÀnsar sig till tre lÀn i södra Sverige.Med en jÀmförande dokumentanalysmetod studerar jag lÀroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, examensmÄlen för Handels- och administrationsprogrammet, Àmnes- och kursbeskrivningar samt platsannonser utifrÄn gjorda avgrÀnsningar och urval.Resultatet av min undersökning visar att styrdokumenten stÀller mer krav pÄ generella kunskaper medan platsannonser anger mer specifika krav pÄ kunskaper.

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.