Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

AbstractElin Heidenberg: Vem blir artist? En studie av hur svenska skivbolag vÀljer ut blivande artister inom populÀrmusikgenren. - Uppsala: Musikvetenskao 2000. 60 p.Uppsatsens syfte Àr att studera skivbolagens artisturvalsprocess inom populÀrmusikgenren, att undersöka vilka kriterier/faktorer som pÄverkar deras val, vilka av dessa som Àr av störst betydelse samt om urvalsprocessen skiljer sig mellan skivbolag av olika storlek.Uppsatsen bygger frÀmst pÄ intervjuer med fyra A&R-anstÀllda pÄ fyra olika skivbolag. Branschlitteratur och tidningsartiklar med liknande intervjuer, samt artiklar ur tidskrifter har anvÀnts för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar skivbolagens val.

Syftet med examensarbetet Àr att genom en litteraturstudie sammanfatta vad som Àr viktigt att tÀnka igenom innan hundköpet och vad den blivande hundÀgaren ska tÀnka pÄ vid val av hund. Idag anvÀnds hunden frÀmst till sÀllskap och ses oftast som en familjemedlem eller som ett barn. SÀllskapshundar inkluderar idag de flesta raser vilket kan stÀlla till med problem i mÄnga hem. Detta pÄ grund av att mÄnga raser inte lÀmpar sig för det stillsamma liv som mÄnga sÀllskapshundar tvingas leva. Det finns mer Àn 300 rasvarianter samt olika blandraser att vÀlja mellan nÀr man ska köpa hund.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Pekska?rmar anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som interaktionsteknik fo?r hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte anva?nts i kra?vande miljo?er, exempelvis i miljo?er da?r skakningar och g-laster fo?rekommer. Introduktionen av pekska?rmsteknologi i cockpitmiljo? fa?r konsekvenser fo?r utformningen av fo?rarmiljo?n vilka bo?r utredas.Denna studie syftade till att empiriskt utva?rdera anva?ndarnas prestation med avseende pa? precision vid olika interaktionsmano?vrar pa? en pekska?rm.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Denna uppsats underso?ker pa? vilka sa?tt fyra professionella blockflo?jtister la?rde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger pa? deras utbildningsva?g fo?re ho?gskolestudier. Det underso?ks vilka olika metoder deras la?rare anva?nder sig av och pa? vilka sa?tt ka?llstudier fra?n 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen fo?r deras undervisning..

FörÀndring i kompetens och samband mellan olika skattningsinstrument bedömdes hos blivande telefonrÄdgivare under en lÀngre utbildning i Motiverande Samtal (MI). Fjorton personer med blandad bakgrund och erfarenhet inom hÀlso- och sjukvÄrd utbildades för att arbeta pÄ Alkohollinjen. De blivande rÄdgivarna erhöll sammanlagt Ätta dagars MI-utbildning fördelade över nio mÄnader. Olika skattningar gjordes för att följa rÄdgivarnas MI-kompetens. Fem samtal med fiktiva klienter (skÄdespelare) spelades in under utbildningens gÄng och kodades av oberoende kodare med Motivational Interviewing Treatment Integrity code (MITI).

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

The histiocytic diseases are generally rare in dogs and not much is known about the disease. The disease complex that includes both a reactive form and a tumour form, is however common in certain breeds, among them the Bernese Mountain Dog. As the literature is very limited on the subject of histiocytic diseases, my aim with this thesis has been to gather current knowledge of these diseases. I have also attempted to estimate the frequency of the diseases among the Swedish Bernese Mountain Dogs and investigate if they appear to be more common among certain families..

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Bakgrund Tidig fosterdiagnostik Àr en undersökning med syfte att upptÀcka eventuella kromosomavvikelser i fostret. FörÀldrar kan komma att stÀllas inför flera svÄra val under graviditeten. För att göra ett informerat val avseende tidig fosterdiagnostik krÀvs god information till de blivande förÀldrarna frÄn vÄrdgivaren. Syfte I denna studie undersöks om paret Àr överens eller inte avseende informerat val och huruvida det pÄverkar kvinnans graviditetsrelaterade oro, beslutskonflikt, nöjdhet med informationssamtalet samt om det pÄverkar hennes beslut att göra tidig fosterdiagnostik.Metod Femtiotre kvinnor, tidigt in i sin graviditet, deltog i studien. Kvinnorna delades upp i tvÄ grupper, dÀr den ena var överens med sin partner avseende informerat val och den andra inte.

Att alla oavsett Älder, mer eller mindre har funderingar över vÀrldens struktur och beskaffenhet tror jag mig vÄga pÄstÄ. Hur dessa ser ut i de lÀgre Äldrarna Àr en intressant frÄga som jag tittat nÀrmare pÄ.Genom enskilda elevintervjuer och litteraturstudier har jag sökt svar pÄ frÄgor som; Vilka uppfattningar/kunskaper har 8-Äringar om begreppet luft? Hur ser elevernas vardagsförklaringar ut jÀmfört med de vetenskapliga? Hur kan jag som blivande lÀrare anvÀnda mig av elevernas vardagstÀnkande?Svaren pÄ mina tre frÄgor kan kort sammanfattas som följer: Att tankar om begreppet luft fanns. Luft Àr nÄgot sjÀlvklart, nödvÀndigt och alltid nÀrvarande. Tankestrukturen hos eleverna Àr ett vardagstÀnkande som förklaras pÄ ett vardagligt sprÄk.

Den svenska skolan innefattar i dagens globaliserade samha?lle elever fra?n alla va?rldens ho?rn och i den svenska grundskolan talas det idag cirka 200 olika spra?k. Mitt intresse fo?r skolan ligger framfo?rallt i hur skolan ska kunna anpassa sig efter en alltmer globaliserad va?rld da?r olika spra?k, kulturer och kunskaper ma?ste samsas och hitta en gemensam grund att sta? pa?. Men fra?gan a?r om synen pa? spra?k och kunskap ha?nger med i globaliseringstanken eller om kunskapen fortfarande i stor utstra?ckning a?r kopplat till vad vi i Sverige anser vara den ?ra?tta? kunskapen.