Sök:

Sökresultat:

30 Uppsatser om Blinda fläcken - Sida 2 av 2

Revisorns anmÀlningsskyldighet

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Internationell operation - Nationellt intresse

Kalla krigets slut innebar helt förÀndrade sÀkerhetspolitiska förutsÀttningar för de flesta stater. DÄ var vÀrlden uppdelad i tvÄ tydliga block med tvÄ styrande supermakter i stÀndig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med mÄnga olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna sÀkerhetspoltiska omdaning har ocksÄ pÄverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen. Denna uppsats Àr en fallstudie som tittar nÀrmare pÄ Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och sÀrskilt pÄ Sveriges deltagande i den samma. Syftet Àr att söka efter de motiv som lÀggs fram för insatsen i sÄvÀl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrÄn de tvÄ grundlÀggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger nÄgonstans mitt emellan dessa tvÄ motsatta perspektiv. BÄda förhÄllningsÀtten innebÀr ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda flÀckar i studien och först nÀr man stÀller dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltsÄ förklaras av bÄde strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom vÀrldssamfundet..

Samverkan med förÀldrar : för att motverka mobbning i skolan

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Avvisade bilder inom konventionell r?ntgen: R?ntgensjuksk?terskans kompetens och roll

Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.

Klinisk utvÀrdering av lokal antibiotikabehandling hos rökare i ett parodontalt stödbehandlingsprogram -en pilotstudie

Syfte: Syftet med den hÀr pilotstudien Àr att undersöka om lokal antibiotikagel, 8,8 % doxycyklin, som tillÀggsbehandling kan förbÀttra lÀkningen av inflammerade tandköttsfickor hos vuxna rökande patienter under stödbehandling. Material och metod: I den hÀr dubbel-blinda randomiserade kontrollerade pilotstudien valdes 20 vuxna rökande patienter ut frÄn ett parodontalt stödbehandlingsprogram. Patienterna indelades i tvÄ grupper, 10 i testgruppen (doxycyklingel 8,8 %) och 10 i kontrollgruppen (placebogel). Vid baseline och tre mÄnader efter behandling utfördes parodontal klinisk registrering. Patienterna fick behandling med scaling och debridering i hela bettet, testgruppen fick applicering av doxycyklingel vid testtÀnder (PPD ? 5 millimeter, BOP) och kontrollgruppen fick placebogel applicerad vid kontrolltÀnder (PPD ? 5 millimeter, BOP).

Ljus för dygnets mörkare timmar - att ljussÀtta Lommas framtida knutpunkt

Mörkret som faller under vintertid ger vackra stjÀrnhimlar men kan ocksÄ förvandla levande gaturum till blinda flÀckar. Om de offentliga rummen inte ljussÀtts innebÀr det en begrÀnsning i stadsmÀnniskans frihet att kunna röra sig och ha en möjlighet till möte med andra mÀnniskor. MÄnga orter och stÀder saknar idag ljusplaner för större omrÄden vilket ofta skapar en obalans i ljusfördelningen. IstÀllet för en övergripande ljusstrategi har man arbetat med punktinsatser vilket skapat röriga stadsbilder dÀr blÀndning och mörker flÀtas om vartannat. Ljus Àr alltsÄ lika viktigt som avsaknaden av ljus. Men hur bör stÀder egentligen ljussÀttas för att möjliggöra vistelse tider pÄ Äret dÄ det Àr mörkt ute och hur kan man gÄ till vÀga för att nÄ dit? I denna uppsats prövas tillvÀgagÄngssÀtt för att svara pÄ frÄgan: hur kan delar av Lomma centrum ljussÀttas för att möjliggöra vistelse Àven under dygnets mörkare timmar? Med en insamlad faktabakgrund om ljussÀttning samt studier av tvÄ referensobjekt försöker jag i en loggbok skissa mig fram till en ljussÀttning av Lomma.

Jag ser inte vÀgen jag springer pÄ, men jag kÀnner vinden som följer mig mot mitt mÄl : Inkludering av elever med svÄr synnedsÀttning eller blindhet inom Àmnet idrott och hÀlsa

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att belysa hur före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet upplevt inkludering inom skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa samt vilken betydelse anpassningen haft för deras delaktighet i undervisningen.Hur upplevdes inkluderingen i grundskolans idrott och hĂ€lsoundervisning hos elever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet?Hur förhĂ„ller sig före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet till anpassning inom Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, och hur anser de att Ă€mnet anpassats för deras delaktighet?Hur kan morgondagens lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa arbeta för att utvecklandegöra en anpassad idrottsundervisning utifrĂ„n ett inkluderande förhĂ„llningssĂ€tt enligt före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet? MetodFör att besvara studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar, har kvalitativa intervjuer anvĂ€nts som metod. Tio intervjuer har genomförts med före detta grundskoleelever, i Ă„ldrarna femton till tjugotvĂ„ Ă„r, dĂ€r alla har en svĂ„r synnedsĂ€ttning eller Ă€r blinda.Resultat Gemensamt för alla intervjudeltagare Ă€r att frĂ„nvaron av en inkluderad undervisning i idrott och hĂ€lsa upplevts i mer eller mindre utstrĂ€ckning. Åtta av tio deltagare har i hög utstrĂ€ckning haft undervisning skild frĂ„n klassen, dĂ€r bollspel funnits med som en given aktivitet som de inte inkluderats inom. Alla deltagare har velat vara med i allt och tyckt lektionerna inom idrott och hĂ€lsa varit roliga dĂ„ de kĂ€nt sig inkluderade.

Utformning av det taktila ledstrÄket : En studie i kopplingen mellan teori och praktik.

Idag finns det enligt Statistiska CentralbyrÄn omkring 165 000 personer som Àr synnedsatta, varav cirka 23 000 Àr gravt synnedsatta och blinda. Dock tyder den demografiska utvecklingen pÄ en kraftigt ökad livslÀngd och dÀrmed kan dessa siffror vÀntas öka, dÄ synnedsÀttning Àr en av de funktionsnedsÀttningar som blir vanligare och vanligare hos Àldre. Genom landats syncentraler trÀnas orienteringsnedsatta i hur de skall kunna orientera sig i trafiken med hjÀlp av bland annat utformningar i gatumiljön som informationsindikatorer. TeknikkÀppen Àr ett hjÀlpmedel för att kunna ta in denna taktila information och identifiera hinder. MÄnga av de personer som har synnedsÀttning eller blindhet anvÀnder sig av den information som bildar sÄkallade ledstrÄk.

Utformning av det taktila ledstrÄket - En studie i kopplingen mellan teori och praktik.

Idag finns det enligt Statistiska CentralbyrÄn omkring 165 000 personer som Àr synnedsatta, varav cirka 23 000 Àr gravt synnedsatta och blinda. Dock tyder den demografiska utvecklingen pÄ en kraftigt ökad livslÀngd och dÀrmed kan dessa siffror vÀntas öka, dÄ synnedsÀttning Àr en av de funktionsnedsÀttningar som blir vanligare och vanligare hos Àldre. Genom landats syncentraler trÀnas orienteringsnedsatta i hur de skall kunna orientera sig i trafiken med hjÀlp av bland annat utformningar i gatumiljön som informationsindikatorer. TeknikkÀppen Àr ett hjÀlpmedel för att kunna ta in denna taktila information och identifiera hinder. MÄnga av de personer som har synnedsÀttning eller blindhet anvÀnder sig av den information som bildar sÄkallade ledstrÄk.

BerÀttelser i TV-reklam : En tolkande narrativ analys av svenska TV-reklamers narrativa struktur

Är TV-reklam populĂ€rkultur? De flesta av oss tar del av TV-reklam pĂ„ ett eller annat vis och dĂ€rför borde den ocksĂ„ ha blivit en produkt av vĂ„r kultur, eftersom den bidrar till att skapa TV-serier, filmer och andra medietexter. Allt i vĂ„r kultur förs samman rent intertextuellt. Det Ă€r vad denna uppsats behandlar. Jag utgĂ„r ifrĂ„n begreppet populĂ€rkultur och vill se hur narrativ TV-reklam, alltsĂ„ reklam dĂ€r en berĂ€ttelse för fram handlingen, förhĂ„ller sig till detta begrepp.

Vardagsval och vardagsval : En studie om hur studenter förhÄller sig till miljö och hÄllbar utveckling

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för mÀnniskor i rörelse i det samtida urbana samhÀllet.Jag frÄgade mig inledningsvis om musiklyssnandet har nÄgon rituell funktion, samt huruvida det Àr en företeelse som existerar i ett liminalt tillstÄnd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gÀllande i. Har miljöerna nÄgon inverkan pÄ upplevelsen av musiken, och pÄverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med Äterkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgrÀnsning och har bÄde tydlig början som slut.

Musikupplevelsens betydelse : En studie av fenomenet musiklyssnande i det rörliga liminala tillstÄndets urbana landskap

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för mÀnniskor i rörelse i det samtida urbana samhÀllet.Jag frÄgade mig inledningsvis om musiklyssnandet har nÄgon rituell funktion, samt huruvida det Àr en företeelse som existerar i ett liminalt tillstÄnd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gÀllande i. Har miljöerna nÄgon inverkan pÄ upplevelsen av musiken, och pÄverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med Äterkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgrÀnsning och har bÄde tydlig början som slut.

OCT (Optical Coherense Tomography): Teknik och tillÀmpning

Före Är 1895 kunde lÀkarna endast stÀlla en sannolik diagnos utifrÄn vad patienten kunde berÀtta och om det syntes nÄgon förÀndring pÄ utsidan av kroppen. Med röntgen blev det möjligt att se insidan av patienten utan att först skÀra upp densamma, man kan sÀga att sÀga att röntgen blev startskottet för diagnostisk avbildning.Vidareutvecklingen av röntgen gav CT (Computed Tomography) dÀr röntgenrör och detektorer roterar runt patienten samtidigt som patientbordet förflyttas. Förutom CT utvecklades Àven MRI (Magnetic Resonance Imaging), PET (Positron Emission Tomography) och Ultraljud. Gemensamt för alla dessa olika metoder Àr att det produceras 3D-bilder.1990 kom en helt ny metod för diagnostisk avbildning, OCT (Optical Coherence Tomography), genom att mÀta fasförskjutningen och intensitet av reflekterande ljus, ger det i realtid och oförstörande mÀtning (in vivo) en upplösning pÄ 1 till 15 ”m, mycket högre Àn alla andra vanliga bildÄtergivningstekniker. OCT-maskinen kan jÀmföras med ultraljud, som anvÀnder reflektion av ljudvÄgor för tolkning [1].De första OCT-maskinerna var av typ TD (Time Domain), dessa hade lÄg upplösning och lÄg skanningshastighet.

Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.

Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ en offentlig plats i Karlshamn. En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.

Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.

Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ en offentlig plats i Karlshamn. En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.

<- FöregÄende sida