Utformning av det taktila ledstråket
En studie i kopplingen mellan teori och praktik.
Idag finns det enligt Statistiska Centralbyrån omkring 165 000 personer som är synnedsatta, varav cirka 23 000 är gravt synnedsatta och blinda. Dock tyder den demografiska utvecklingen på en kraftigt ökad livslängd och därmed kan dessa siffror väntas öka, då synnedsättning är en av de funktionsnedsättningar som blir vanligare och vanligare hos äldre. Genom landats syncentraler tränas orienteringsnedsatta i hur de skall kunna orientera sig i trafiken med hjälp av bland annat utformningar i gatumiljön som informationsindikatorer. Teknikkäppen är ett hjälpmedel för att kunna ta in denna taktila information och identifiera hinder. Många av de personer som har synnedsättning eller blindhet använder sig av den information som bildar såkallade ledstråk. Ett ledstråk definieras som en obruten kedja av ledande element från start till mål där viktiga start- och målpunkter binds samman med varandra i ett nät. Ett rätt utformat ledstråk har två funktioner, nämligen ledning och orientering. Stråket måste vara kontinuerligt från punkt A till punkt B för att personer med synnedsättning eller blindhet på ett enkelt sätt skall kunna orientera sig utefter det. Det är därför av stor vikt att ytorna som bildar ledstråken ritas och utformas på ett sätt som anses logiskt och utan avbrott. Det är också viktigt att ytorna som används ger en pålitlig och korrekt information till personerna som inte ser. Idag finns det en rad rapporter och forskning pågår fortlöpande i ämnet tillgänglighet för personer med grav synnedsättning/blindhet i trafiken. I arbetet första del har således syftet varit att undersöka om dessa resultat appliceras i den verkliga miljön. Genom en inventering av dagens fysiska verklighet kan dock slutsatsen dras att det alltjämt sker felaktigheter i utformningen av det taktila ledstråket. Det tycks därmed finnas problem i kopplingen mellan de teoretiska resultaten och den fysiska utformningen, vilket leder fram till syftet för arbetes andra del. I denna del undersöks varför de teoretiska resultaten inte lyckas appliceras på verkligheten, genom att studera kunskapen och verktygen för de planerare som utformar ledstråken.