Denna studie undersöker hur fotosyntesen behandlas i olika läromedel från högstadiet och gymnasiet i ämnet biologi. Även den förändring som skett över tiden har studerats. Studien berör därför läroböcker från 1970-talet fram till 2000-talet. Undersökningen har genomförts med hjälp av studier av en serie högstadieböcker och en serie gymnasieböcker, genomgång av kursplaner och läroplaner, samt intervju med en lärare från gymnasiet. Syftet med att intervjua läraren var att få en inblick i hur denne upplever lärobokens presentation av fotosyntesen.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Det finns barn som placeras i familjehem i både Sverige och Norge av respektives lands myndigheter. Barnen placeras på detta sätt hos andra familjer för att de vill ge barnen en tryggare uppväxt pga. att de biologiska föräldrarna brister som vårdnadshavare. De kan t.ex. vara psykiskt sjuka, hota att döda barnen, inte ge dem mat, utnyttja dem sexuellt eller vara en fara för deras psykosociala hälsa och utveckling.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.

Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ?barnets bästa? i adoptionsärenden under perioden 1925?1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ?goda familjen?.

Den svenska hagmarken och dess biologiska mångfald är hotade, men detfinns en vilja från samhället att bevara det biologiskt och pedagogisktviktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av merekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnära natur.Betande djur i stadsnära grönområden används i flera kommuner som endel av lösningen på dessa problem, och detta examensarbete undersöker hurbetande djur påverkar ett områdes biologi, och hur betande djur fungerarsom en del av skötseln av stadsnära natur.Den metod som använts är litteraturstudier. Som ett komplement har fyraintervjuer gjorts med ansvariga personer på förvaltningar som arbetar medbetande djur.Resultatet visar att en grönyta påverkas på många sätt av bete: Floran ochfaunan förändras och blir artrikare, beroende på störningar i form av blandannat det tramp som marken utsätts för vid bete.Förvaltningarna använder betande djur framför allt för att bevara denbiologiska mångfalden och det öppna kulturlandskapet, men även som ettpedagogiskt, miljömässigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnäragrönområdena.De tillfrågade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnära natur medhjälp av betande djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till attde betade områdena har erhållit ökade biologiska och kulturella värden. Detbehövs dock ytterligare inventeringar för att säkert kunna visa hur enrestaurerad betesmarks flora och fauna förändras vid ett återinfört bete.Betande djur bedöms kunna användas i större utsträckning som enrealistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnära natur, förutsatt attdjurens säkerhet kan upprätthållas..

Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.

Vid syresättning av avloppsvatten i biologisk rening förbrukas stora mängder energi. Den biologiska reningen svarar för 80 % av den totala elanvändningen för ett reningsverk och svarar därmed för den största delen av energikostnaderna. Idag när energipriserna ökar blir energieffektiviseringen av den biologiska reningen en högaktuell fråga.Syftet med studien är att undersöka syresättning av avloppsvatten från pappersindustrin, med avsikt att energieffektivisera den biologiska reningsanläggningen. Studien begränsas till avloppsvatten från Gruvöns bruk.Experimentstudien har utförts i laboratorieskala. Syresättningen skedde m h a ytluftare av typen airTURBO från Eden Aquatech.

The aim of the study was to understand how the family home secretary reasons and thinks and how they express themselves in their actions towards the family home?s biological children. The method used is qualitative semi-structured interviews, involving six family home secretaries from four different municipalities. The results were analyzed with the help of two theories ? the theory of grassroots bureaucracy and the sociology of childhood theory.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över två vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas är: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen är självisk. Angående (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) är mer komplicerat.

Studien har syftat till att få en förståelse för familjehemsföräldrars perspektiv på anknytning och vad de menar att det finns för svårigheter och möjligheter gällande anknytning för barn som placeras i familjehem. Studien berör även hur relationen mellan barn och familjehemsförälder förändras över tid och hur samspel mellan barn och familjehemsföräldrar, barn och de biologiska föräldrarna och barnets tidigare erfarenheter kan påverka anknytningen. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex familjehemsföräldrar. Bowlbys anknytningsteori har använts för att analysera det empiriska materialet och studien har en hermeneutiskt ansats.Familjehemsföräldrarnas upplevelser tolkas som att barn kan skapa en trygg anknytning till dem och att de kan utgöra en trygg bas för placerade barn. Familjehemsföräldrarna menar att en trygg anknytning rör både yngre och äldre barn.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever och hanterar de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska syskon. Fokus ligger på kontakten med syskon som är placerade i andra familjehem men även kontakten med syskon som inte är placerade berörs i viss mån. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med familjehemsföräldrar som har skilda erfarenheter på området. Uppsatsen behandlar vilket upplevt ansvar familjehemsföräldrarna har för att upprätthålla syskonkontakterna, hur de agerar för att upprätthålla dem, vilka hinder som kan finnas i denna del av uppdraget, hur de ser på syskon som fenomen och på specifika syskonrelationer samt hur de upplever det stöd och den handledning som de får av familjehemssekreterarna.Vi har analyserat vår empiri utifrån symbolisk interaktionism, rollteori, socialkonstruktionism samt kognitiva strukturer. Vi fann att många olika faktorer påverkade hur familjehemsföräldrarna upplevde och hanterade barnets syskonkontakter.

With this research we aim to examine foster parents and social workers perceptions about the relationship between foster parents and the foster child?s biological parents and their perceptions about the support to the foster parents in the contact with the child?s biological parents. The research will provide a deeper understanding of the actors? perceptions and explain possible differences in their opinions. This study has a qualitative approach and contains eight semi-structured interviews with foster parents and social workers in a smaller town in the south of Sweden.