Syftet med den här undersökningen var att ta reda på tre nioåriga pojkars uppfattning om deras egen läsning, deras lärares uppfattning samt deras föräldrars uppfattning om pojkarnas läsning. I undersökningen har jag även försökt se om tillgången på litteratur samt om lärarens och föräldrarnas eget litteraturintresse har någon betydelse för pojkarna i deras läsande. Det är en kvalitativ undersökning där alla undersökningspersoner har intervjuats. Resultatet visar att både lärarens och föräldrarnas litteraturintresse har en positiv inverkan på pojkarna samt att tillgången på böcker har en betydelse för läsandet. Vidare kan man se att det är viktigt att läraren har en god kännedom om varje elev när det gäller valet av litteratur och då det handlar om att ge rätt handledning i läsandet.

Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlärares uppfattning omrelationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med destuderandes lärande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka omdet finns några betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olikakaraktär i form av generalist- eller specialistinriktning på utbildningen.Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuatlärare från två olika skolor, dels Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) delsFörsvarsmaktens tekniska skola (FMTS).För att kunna tolka vårt resultat har vi använt oss av två referensramar. Det ärMarton och Booth teoretiska referensram om lärandet samt Biggs teorier omkonstruktiv gruppering av de faktorer som främjar lärandet. Resultatet pekar påatt det är av betydelse för de studerandes lärande att lärarna gör medvetna val föratt examinationen skall vara ett stöd i lärandet och inte enbart enkontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger några skillnaderi uppfattning om examinationens vikt för lärandet utan skillnaden ligger iuppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planermed hänsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomfördautbildningen..

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilka situationer barn själva uttrycker att de mår bra samt undersöka när föräldrar och pedagoger upplever att barn mår bra på förskolan.  Metoden som använts är en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femårsåldern och med föräldrar och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mår bra när de leker, denna uppfattning delas också av föräldrar och pedagoger i barnens närhet. För barnen är det viktigt med vänner och social samspel för sitt välbefinnande. Undersökningen visar också att pedagogerna i sin planering och med sitt sätt att tillrättalägga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfälle till Flow.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur grundskoleelever uppfattar Indien och hinduism. Detta har undersökts genom en analys av resultatet utifrån postkoloniala teorier om orientalism. Jag har även försökt återknyta detta resultat till hur undervisningen i skolan vad gäller Indien och hinduism ser ut. Mitt urval och tillvägagångssätt består av 10 elevintervjuer och 1 lärarintervju. För att uppnå syftet har jag utgått från ett antal teoretiska utgångspunkter som hör orientalismen till, såsom: Eurocentrism, Den Andre, exotism, Västerlandet och vi-och-dem.

Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning på två gymnasieskolor och ta del av det litterära utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgångspunkterna är Molloys didaktiska frågor, den ämnesdidaktiska triangeln ochtidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkäter och fyralärarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lärares och elevers uppfattning omskönlitterär läsning och utbud. Vår övergripande slutsats blev att den skönlitterära läsningenpå de två gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen..

Syfte: Syftet var att undersöka vårdnadshavares uppfattning av hälsosamtalet med skolsköterskan för deras barn i förskoleklass, samt att undersöka om det fanns någon skillnad i uppfattning utifrån vårdnadshavares födelseland.Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign med enkät som skickades till vårdnadshavare för 236 barn. Deltagandet efter två påminnelser var 64,8 % (n=153).Resultat: Hälsosamtalet som helhet uppfattades som mycket bra av 56,2 % (n=86) och bra av 37,9 % (n=58), det fanns skillnader i uppfattning utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=011). Tiden som var avsatt för samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som otillräcklig och informationen som gavs inför samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som bristfällig och av 3,3 % (n=5) som mycket bristfällig. Uppfattningen var att informationen under samtalet gavs så att den helt kunnat förstås, 90,2 % (n=138). Det förekom skillnader i förståelse av information utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=0,006).

Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, när det gäller utveckling och lärande hos barn till utlandsfödda föräldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vårt arbete utifrån ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjälp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers inställning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda föräldrar. Vi tog också reda på intervjupersonernas uppfattning om det fanns något område hos barn som utvecklades särskilt positivt under lekarbetet.

SYFTE; Syftet är att utifrån ett språkutvecklande perspektiv undersöka förskollärares uppfattning om språkutveckling. Samt om deras intervjusvar enligt oss speglar en medvetenhet kring de språkutvecklande teorierna. BAKGRUND; Bakgrunden till arbetet ska förmedla en ökad förståelse kring begreppet språkutveckling och presentera det som formulerats om språkutveckling i läroplanen för förskolan (Lpfö98). I Läroplanen för förskolan står det bl.a. att språk och lärande hänger samman och att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling. Språkutveckling handlar om att tala, lyssna och uttrycka sig med hjälp av kroppsspråk.

Syfte med mitt arbete var att underso?ka hur fem yngre grundskolebarn sa?g pa? sin tva?- eller flerspra?kighet. Ett annat syfte var att fo?rso?ka dra na?gra slutsatser om barnens uppfattning om sin kulturella identitet och sja?lvka?nsla i fo?rha?llande till sin tva?- eller flerspra?kighet. Jag ville underso?ka vilken uppfattning de fem barnen har om sin modersma?lsundervisning och vilken betydelse den har fo?r barns tva?- flerspra?kighet.

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om synen på begreppet intelligens hos ett antal personer med anknytning till skolvärlden. För att få svar på mina funderingar har jag gjort en empirisk och kvalitativ studie där jag har intervjuat elever, lärarstudenter och lärare. Resultatet visar att synen på vad intelligens är förändras med ålder och erfarenhet. I arbetet kan man uppmärksamma en trend där uppfattningar förändras från eleverna via studenterna till lärarna. Eleverna anser t.ex.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs nio har för uppfattning om begreppet hälsa. Ambitionen är att nå en djupare förståelse för hur elever tänker och resonerar kring begreppet hälsa.Frågeställning:Vad har elever i årskurs nio för uppfattning kring begreppet hälsa?MetodDenna studie bygger på ostrukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, två killar och två tjejer i årskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfällen med samma deltagare alla gånger.ResultatFrån resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstämmiga i uppfattningen om vad begreppet hälsa innebär.

Bröstcancer är ett av de största hälsoproblemen för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa patienters uppfattning av vårdpersonalens bemötande i samband med vård av patienter med bröstcancer. Studien baseras på en litteraturstudie och utgår från en kvalitativ analys. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretiken Joyse Trabelbee som belyser en mellanmänsklig relation mellan patient och sjuksköterska. I resultatet framkom de sex kategorier: respekt, ignorerande känslor, information, tidsbrist, kontinuitet och väntetid.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.