Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Bergsbruket har under lÄng tid haft stor betydelse för Sverige bÄde ekonomiskt och politiskt. Det har ocksÄ haft en inverkan pÄ naturmiljön bland annat genom huggningar för brÀnsle och utslÀpp av tungmetaller. Ett av de omrÄden i Sverige som Àr mest kÀnt för sin metallhantering Àr Bergslagen. Idag Àr mÄnga gruvor nedlagda. En som fortfarande Àr i drift Àr gruvan i Garpenberg i Dalarna.

En stor del av varje individs klimatavtryck bestÄr av den mat vi konsumerar. Eftersom det serveras en stor mÀngd portioner varje dag runt om i landets skolor anser vi det intressant att studera hur pass klimatanpassad skolmaten Àr idag. Hur ser skolornas miljöarbete ut och finns det förbÀttrande ÄtgÀrder som kan genomföras pÄ omrÄdet? Vi har valt att fokusera vÄrt arbete pÄ den serverade mÀngden kött och fisk pÄ tre grundskolor, en kommunal och tvÄ privata, i Uppsala kommun liksom ursprunget hos dessa animalier. Intervjuer utfördes med ansvariga för upphandling och kostplanering pÄ kommunen, skolkökspersonal samt elever.

Syftet med uppsatsen har frÀmst varit att utreda hur riskerna för fÄglar och fladdermöss hanteras i tillstÄndsprövningen av vindkraft. Vindkraft brukar ofta beskrivas som den miljövÀnligaste energikÀllan som finns eftersom vinden Àr förnybar, inhemsk och gratis. Ett vindkraftverk ger inte upphov till nÄgra utslÀpp eller avfall under driften och efter ca Ätta mÄnader har lika mycket energi producerats som gÄr Ät för tillverkningen av verket. UtifrÄn ett globalt perspektiv skulle de flesta gynnas av att andelen förnybara energikÀllor ökade eftersom det skulle minska utslÀppen av klimatstörande gaser. För att underlÀtta utbyggnaden av vindkraft har svenska politiker bland annat tagit bort den tidigare dubbelprövningen och Àndrat grÀnserna mellan anmÀlan och tillstÄnd.

Det kommer fler och fler rapporter om översvĂ€mningar med katastrofala konsekvenser som följd. Klimatforskare menar att regnmĂ€ngden i SkĂ„ne förvĂ€ntas öka samtidigt som det sker en enorm exploatering dĂ€r stĂ€derna förtĂ€tas och gröna ytor med naturlig infiltrationskraft minskar drastiskt. År 2000 infördes ?Vattendirektivet?. Det Ă€r EU:s ramdirektiv för vatten som syftar till att skydda och vĂ„rda vĂ„ra vattenresurser i form av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten inom EU.

Examensarbetet bygger pÄ ett verkligt uppdrag dÀr uppdragsgivaren Àr Swedavia AB och deras flygplatsledning vid Malmö Airport. Swedavia Àger och förvaltar tio flygplatser i Sverige, dÀribland Malmö Airport, och bedriver bÄde en flygplats- och fastighetsverksamhet vid respektive flygplats. Enligt Swedavias lokala miljöplan för Malmö Airport finns mÄl om att bevara och förvalta de naturvÀrden som finns i det omgivande landskapet för att gynna biologisk mÄngfald samt öka informationen till allmÀnheten om företagets miljöarbete. Dessa lokala miljömÄl Àr inkluderade i uppdragsgivarens projektplan som beskriver hur flygplatsledningen vill utreda möjligheten att etablera en naturstig i anslutning till flygplatsen. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i anslutning till Malmö Airport och med hjÀlp av utförda analyser och inventeringar ge förslag pÄ hur naturstigen kan utformas och förvaltas. Uppdraget har krÀvt en fördjupad analys av landskapet kring flygplatsen för att lÀra kÀnna detta och med hjÀlp av litteratur, utförda analyser och inventeringar kunna lyfta fram de karaktÀrer och kvalitéer i landskapet som Àr intressanta, bÄde ur ett natur- och kulturmiljöperspektiv men Àven utifrÄn rekreativa och estetiska aspekter. Att synliggöra landskapets vÀrden kring Malmö Airport Àr en form av landskapsvÄrd som inriktar sig pÄ hur markerna kan utvecklas och förvaltas för att upprÀtthÄlla och framhÀva natur- och kulturvÀrden samt vilka insatser som kan göras för att frÀmja rekreation och ett landskaps skönhetsvÀrde. Som en koppling till landskapsvÄrden och arbetet med att synliggöra natur- och kulturvÀrden och frÀmja rekreation kan naturstigar ses som ett anvÀndbart verktyg. Naturstigar tillgÀngliggör landskapet, vilket ocksÄ frÀmjar friluftslivet, och kan ses som en del i arbetet med att öka medvetenheten och kunskapen hos mÀnniskor om landskapets kulturella, biologiska, rekreativa och estetiska vÀrden. UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i flygplatsens nÀrmiljö och utifrÄn upplevelsen frÄn naturstigen undersöka vilka landskapsvÄrdande insatser som kan tillÀmpas för att framhÀva landskapets vÀrden och bidra till en positiv utveckling av landskapet kring flygplatsen. Examensarbetet innehÄller ett gestaltningsprogram som visar stigens fysiska dragning, vilka upplevelser den har att erbjuda samt hur den kan kommuniceras. Gestaltningsprogrammet inkluderar Àven en skötselbeskrivning för hur stigen och de miljöer som berörs av dess fysiska dragning kan skötas. Avslutningsvis följer en slutdiskussion som reflekterar över det uppdrag som ligger till grund för examensarbetet och den process som lett fram till gestaltningsprogrammet..

För miljökvalitetsmÄlet Levande skogars första delmÄl, LÄngsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvÀrdera arbetet som bedrivs för att uppnÄ mÄlet. Av dessa fyra indikatorer ligger tvÄ: biotopskydd och naturvÄrdsavtal, under SkogsvÄrdsstyrelsernas ansvar. Enligt MiljömÄlsrÄdet kommer inte detta delmÄl att uppnÄs inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvÀrdera mÄluppfyllelse för de 15 miljömÄlen och underliggande delmÄl baseras pÄ statistiska metoder. MiljökvalitetsmÄlen Àr, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet.

SAMMANFATTNINGUrinprovtagning Àr en ÄtgÀrd som anvÀnds i samband med utredning och behandling av patienter inom beroendevÄrden(Socialstyrelsen, 2007). Sjuksköterskor inom den specialiserade beroendevÄrden utför narkotikatestning genom urinprovtagning. Vid omvÄrdnaden av patienter ska sjuksköterskan i enlighet med HÀlso- och sjukvÄrdslagen (1982:763) 2 a §, beakta patientens integritet och delaktighet i vÄrden. Forskare har lyft fram problemet med att i hÀlso- och sjukvÄrdslagen och dess författningar Àr integritet ett vagt begrepp och att det finns litet stöd för hur vÄrdpersonal ska uppfatta och tillÀmpa det i det praktiska arbetet. Det krÀvs stor kunskap, erfarenhet och krav pÄ moralisk mognad hos personalen för att kunna omsÀtta begreppet i konkreta omvÄrdnadssituationer.

Arbetet grundar sig i ett nationellt problem kring eftersatt underhÄll pÄ vÄra kyrkogÄrdar. Modernt uttryckt har en underhÄllsskuld skapats. UnderhÄllsskulden innefattar enligt Jönsson (2010) den kostnad som miljön krÀver för restaurering till en accepterad nivÄ. Bakomliggande orsaker till underhÄllsskulden anses vara okunskap, ointresse och felprioriteringar av de ekonomiska resurserna. Med ett bristande underhÄll har funktioner försÀmrats och ett reinvesteringsbehov uppstÄtt. Uppsatsens syfte har varit att med utgÄngspunkt i Lomma kyrkogÄrdsförvaltning undersöka hur underhÄllsplaneringen kan ske pÄ ett strategiskt och lÄngsiktigt sÀtt.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Bakgrund: Skog beaktas av IASB som biologisk tillgÄng och skall redovisas till verkligt vÀrde i börsnoterade företag inom EU sedan 2005. En tillgÄng kan redovisas till verkligt vÀrde pÄ tre olika sÀtt beroende pÄ tillgÀnglig marknadsinformation. Om marknadsinformation saknas kan företag berÀkna verkligt vÀrde genom en egen vÀrderingsmodell som baseras pÄ antaganden. Denna tredje vÀrderingsnivÄ Àr den som Àr utsatt för mest subjektivitetsproblem men Àr likvÀl den nivÄ dÀr flest tillgÄngar vÀrderas. Holmen AB vÀrderar sina skogstillgÄngar med hjÀlp av en modell som kallas DCF.

Den fysiska riksplaneringen infördes pÄ 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvÀndningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande sÄvÀl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvÄrd. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och dÀrefter oförÀndrat in i miljöbalken 1998 dÀr riktlinjerna i form av ett riksintressesystem Äterfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvÀndningskonflikter pÄ 1970- och 1980-talet, med denna tids vÀrderingar, fortfarande idag tillÄts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvÀndning. Detta har inte skett helt okritiskt: Ànda sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osÀkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.

Hur planerar man förtÀtning av stÀder dÀr grönytor vÀljs ut för ny exploatering? Det Àr vad arbetet i huvudsak vill ha svar pÄ. StÀderna vill bÄde expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgÄng till mycket grönt. Det urbana stÄr för den tÀta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna stÄr för friytor, grönomrÄden och grönska i stÀderna. Ronneby Àr en kommun likt mÄnga kommuner som har den hÀr problematiken mellan urbanitet och natur.

Klimatanpassning Àr ett aktuellt Àmne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. KlimatförÀndringarnas effekter Àr ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivÄer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta fÄr konsekvenser för ekosystem och stÀder, dÀr den ökade nederbörden har direkt pÄverkan pÄ dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara pÄ dagvattnet genom att utforma mÄngfunktionella och variationsrika miljöer. I det hÀr arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan anvÀndas för att Äterskapa vattenbalansen i den urbana miljön.