Sök:

Sökresultat:

619 Uppsatser om Bevarande av biologisk mćngfald - Sida 37 av 42

BlĂ„-gröna synergier : att anvĂ€nda vegetation i dagvattenhanteringen för att klimatanpassa Östra GĂ€ddviken

Klimatanpassning Àr ett aktuellt Àmne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. KlimatförÀndringarnas effekter Àr ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivÄer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta fÄr konsekvenser för ekosystem och stÀder, dÀr den ökade nederbörden har direkt pÄverkan pÄ dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara pÄ dagvattnet genom att utforma mÄngfunktionella och variationsrika miljöer. I det hÀr arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan anvÀndas för att Äterskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

Linderödsgrisen : en inventering av populationsstruktur och produktionsnivÄ

In 1993, Sweden signed the Convention on Biological Diversity and thus agreed to conserve our indigenous biological diversity. As a part of the convention, Sweden is obliged to conserve a number of domestic animal breeds and among them the Linderöd pig. In 1952, the zoo, SkÄnes Djurpark, took care of a pregnant sow that was regarded to be related to the old "forest pig". The old forest pig was thought to have been extinguished by the early 20th century as a result of the ban on boars not approved by state inspectors. However, according to later accounts, several farmers still kept some of these non-approved pigs.

OPTIMERING AV KVÄVEAVSKILJNINGEN PÅ AVLOPPSRENINGSVERKET I HALLSBERGS KOMMUN : EN TEKNISK-, EKONOMISK- OCH MILJÖMÄSSIG UTVÄRDERING

Avloppsreningsverket i Hallsberg kommun Àr belÀget i direkt anslutning till Hallsberg, med RalaÄn som recipient. Tekniken pÄ reningsverket bygger pÄ principerna för en klassisk aktivslamanlÀggning med mekanisk rening, kemisk rening, biologisk rening och en slambehandling dÀr rötning av primÀr- och sekundÀrslam anvÀnds för utvinning av biogas.Hallsberg ARV har under en lÀngre tid haft problem med kvÀvereningen. Under senaste Ären har man överskridit riktvÀrdet för kvÀveutslÀpp vid ett flertal tillfÀllen och under 2009 överskreds Àven grÀnsvÀrdet. RiktvÀrdet för Hallsberg ARV Àr i dagslÀget satt till 10mg NH4-N/l som medelvÀrde per mÄnad, grÀnsvÀrdet Àr satt till 10 mg NH4-N/l som medelvÀrde per kalenderÄr. DÄ Hallsberg ARV inte drivs vid full kapacitet antas en minskning av kvÀveutslÀppen vara möjlig att genomföra genom trimning av befintligutrustning och processer pÄ verket.

I stridens hetta

Den fysiska riksplaneringen infördes pÄ 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvÀndningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande sÄvÀl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvÄrd. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och dÀrefter oförÀndrat in i miljöbalken 1998 dÀr riktlinjerna i form av ett riksintressesystem Äterfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvÀndningskonflikter pÄ 1970- och 1980-talet, med denna tids vÀrderingar, fortfarande idag tillÄts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvÀndning. Detta har inte skett helt okritiskt: Ànda sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osÀkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Konceptet ekosystemtjÀnster och dess möjliga roll i planeringen av stadens grönstruktur - intervjustudie och fallstudie

Grönstrukturen kan spela en betydande roll för mÀnniskors vÀlbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmÀrksammas alltmer för sina fördelar. EkosystemtjÀnstkonceptet erbjuder ett alternativt sÀtt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjÀnster har blivit populÀrt i samhÀllet under en relativt kort period, trots att det rÄder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osÀkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjÀnstbegreppet kan ske. Det finns ocksÄ en osÀkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns dÀrför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjÀnsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i stÀder, undersöka vad anvÀndningen av begreppet anvÀnds till, sÄ planerare kan göra adekvata beslut.Syftet med studien Àr att undersöka anvÀndbarheten med ekosystemtjÀnster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur.

Ambulanssjuksköterskors upplevelse av Rakel ur ett patientsÀkerhetsperspektiv

SAMMANFATTNINGAmbulanssjukvÄrden har pÄ nÄgra decennier gÄtt frÄn att vara en transportorganisation till en egen specialitet inom sjuksköterskeyrket. Under början av 2000-talet utvecklades ett radiokommunikationssystem, Rakel, för samhÀllsinstanser som arbetar med skydd och sÀkerhet. Huvudmotiv bakom införandet av Rakel var att öka medborgarnas trygghet. Med systemet skulle fler liv kunna rÀddas samtidigt som samhÀllsekonomin skulle komma att gynnas, och idag anvÀnds Rakel av ambulanssjukvÄrden i alla Sveriges landsting/regioner. För ambulanssjuksköterskan Àr Rakel ett centralt system, dÄ denne i sina arbetsuppgifter har hantering av kommunikationsutrustning, samverkan och ledning av sjukvÄrdsinsatser.

Energiskogens pÄverkan pÄ ett landskap

Vi lever idag pÄ ett sÀtt som stÀller stora krav pÄ vÄr miljö och omgivning. Ett sÀtt att minska mÀnniskans klimatpÄverkan Àr att anvÀnda mer förnyelsebar energi. En sÄdan förnyelsebar kÀlla Àr energiskog, vilket kan bli ett viktigt biobrÀnsle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur de karaktÀrer som finns i ett landskap kan pÄverkas, utvecklas och förÀndras av en energiskogsodling, med fokus pÄ den visuella karaktÀren och upplevelsen av landskapet. En viktig frÄgestÀllning har varit om allmÀnna intressen kan tillgodoses, som i detta fall energiförsörjning, möjlighet till upplevelse och rekreation och att bevara kulturvÀrden, samtidigt som hÀnsyn tas till enskilda ekonomiska intressen.Det landskap som undersökts Àr LÄnghundraleden, en dalgÄng en mil sydöst om Uppsala.

Fallstudie: Ändrings- och tillbyggnadsprojekt : fastigheten Kristen Munck 6 i Halmstad

Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmÄl Är 2012 att materialÄtervinning ska öka med 40 % frÄn 2009 Ärs nivÄ. I materialÄtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig ÄtgÀrd för att uppfylla detta mÄl Àr att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli sÄ framgÄngsrikt som möjligt Àr det viktigt att studera kommuninvÄnarnas instÀllning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning Àr en lÀmplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.

Floran i BlĂŒchers park; Genarp

Lunds kommun har under nĂ„gra somrar tillbaka inventerat olika faunagrupper i olika naturomrĂ„den i Genarp, en mindre ort som ligger cirka 2,5 mil sydöst om Lund. Under dessa somrar (2007-2010) hittades och registrerades nio olika rödlistade insektsarter i BlĂŒchers park, ett naturomrĂ„de med en mosaik av olika naturtyper pĂ„ sandunderlag. BlĂŒchers park Ă€r cirka 2,7 hektar stort och ligger i Genarps östra del. Detta arbete kompletterar de ovan nĂ€mnda insektsinventeringarna med en florainventering av BlĂŒchers park. Syftet med arbetet Ă€r dels att söka förstĂ„else till varför funna kĂ€rlvĂ€xter i BlĂŒchers park vĂ€xer dĂ€r de vĂ€xer, dels att ta reda pĂ„ vilka skötselĂ„tgĂ€rder som skulle kunna vara lĂ€mpliga i omrĂ„det, det vill sĂ€ga hur förekomsten av funna rödlistade insektsarter kan komma att gynnas genom olika floraskötselĂ„tgĂ€rder.Under juni-augusti 2011 Ă„terfanns 175 kĂ€rlvĂ€xtarter i BlĂŒchers park.

Virvlars rörelse i tvÄ dimensioner

TillÀmpad ?ödesmekanik. För att hÀrleda Eulers ekvationer gÄs tre fysikaliskaprinciper igenom, som behöver uppfyllas. I ?ödesmekaniken dykerbehovet av att kunna derivera med avseende pÄ bÄde position och tid,dÀrav blir materialderivatan ett naturligt redskap.NÀr vi talar om ?öden stöter vi ofta pÄ benÀmningen vorticitet.

Ängen och kyrkogĂ„rden : vĂ€rderingar kring Ă€ngsmark utifrĂ„n ett förvaltningsperspektiv

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

Hydrolys av primÀrslam för förbÀttrande av biologisk fosforreduktion vid behandling av hushÄllsavloppsvatten [Hydrolysis of primary sludge for enhancement of biological phosphorus removal in household wastewater]

Hammarby Sjöstad is a new district of southern Stockholm built with focus on reduced environmental impact by recirculation of materials and sustainability. The environmental goals aim to cut the water consumption by half and a separate storm water treatment. Thus, the wastewater will be more concentrated and will originate from the households only. The Sjöstad project includes the idea of a local treatment plant for the household wastewater. To evaluate this possibility, Sjöstadsverket, an experimental treatment plant was constructed.

Habituering till motorbÄt hos knubbsÀl (Phoca vitulina) : ur ett bevarandeperspektiv

Studien utfördes i Kosterhavets Nationalpark utanför Strömstad pÄ svenska vÀstkusten. Nationalparken, invigd 2009, som omger öarna Nord- och Sydkoster omfattar nÀstan 400 kvadratkilometer varav 98 % Àr marina miljöer. I nationalparken finns en stor del av VÀstsveriges knubbsÀlspopulationer, dock har knubbsÀlpopulationen i nationalparken haft dÄlig tillvÀxt sedan sÀlpesten senast slog till Är 2002. NaturvÄrdsverket har en skötselplan och föreskrifter som gÀller i Kosterhavets Nationalpark. Bland annat har de ett sÀlskydd för vissa omrÄden i parken dÀr det sÀsongsvis Àr förbjudet att komma nÀrmare Àn 100 meter till vissa skÀr och öar.

TillgÀnglighetsanpassning av vÀrldsarvsmÀrkta hÀlsingegÄrdar : Dilemmat mellan bevarandekrav och krav pÄ tillgÀnglighet

SammanfattningDenna studie undersöker möjligheter till tillgÀnglighetsanpassning av hÀlsingegÄrdar. Problematiken ligger i att hÀlsingegÄrdarna Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla och dÀrför har strikta bevarandekrav.En hÀlsingegÄrd Àr egentligen ett samlingsnamn för en stor mÀngd byggnader. De Àr gÄrdar som HÀlsinglands bönder byggde pÄ ett för trakten traditionellt vis som skiljer sig frÄn övriga historiska bostÀder för bönder i Sverige. Detta pÄ grund av att de Àr mer pÄkostade bÄde med dekorationer och till storlek. Bönderna i HÀlsingland hade möjlighet att bygga pÄ det viset eftersom de ofta var mer vÀlstÀllda Àn andra bönder i landet.

Matavfallsinsamling - vad tycker Danderydsborna?

Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmÄl Är 2012 att materialÄtervinning ska öka med 40 % frÄn 2009 Ärs nivÄ. I materialÄtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig ÄtgÀrd för att uppfylla detta mÄl Àr att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli sÄ framgÄngsrikt som möjligt Àr det viktigt att studera kommuninvÄnarnas instÀllning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning Àr en lÀmplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->