Ett av de största hoten mot den biologiska mÄngfalden Àr fragmenteringen av landskapet. VÀgar och jÀrnvÀgar Àr orsak till en betydelsefull del av denna fragmentering dÀr landskapet delas i allt mindre omrÄden. Delningen pÄverkar inte bara faunan utan ocksÄ floran. Konsekvenserna för dess populationer blir demografiska och genetiska skillnader som i lÀngden kan resultera i arters utdöende. Ett sÀtt att mildra vÀgarnas och jÀrnvÀgarnas pÄverkan Àr att bygga sÄ kallade faunaövergÄngar.

Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska lÀnderna utgÄr frÄn liknande grundförhÄllande bÄde vad gÀller gleshet och avstÄnd mellan stÀder, naturförutsÀttningar samt befolkningsutveckling vÀcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn.

År 2002 började det anlĂ€ggas en skogstrĂ€dgĂ„rd i Alnarps RehabiliteringstrĂ€dgĂ„rd. IdĂ©n och kunskapen kom frĂ„n England varifrĂ„n ocksĂ„ begreppet kommer. Just att den började anlĂ€ggas nĂ€r den gjorde, gör den lite extra intressant eftersom det kan betyda att den Ă€r en av Sveriges första skogstrĂ€dgĂ„rdar om inte den första. Idag har skogstrĂ€dgĂ„rden pĂ„ Alnarp stagnerat i utvecklingen. För att kunna Ă„terföra trĂ€dgĂ„rdsdelen mot en utveckling som motsvarar den för ursprungstanken, har bakgrunden till skogstrĂ€dgĂ„rdssystemet undersökts i detta arbete.Examensarbetet omfattar en litteraturstudie pĂ„ böcker och tidningsartiklar inriktade pĂ„ skogstrĂ€dgĂ„rdar i tempererat klimat.

Föreliggande examensarbete bestÄr av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen Àr en jÀmförande studie mellan tvÄ essÀer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motstÄndets arkitektur?. Dessa stÀlls mot varandra dÄ de stÄr för tvÄ diametralt olika synsÀtt pÄ stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som Àr mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte frÀmst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhÀllsutveckling. Den praktiska delen innehÄller tvÄ projekt för delar av centrala Tullinge.

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och Àngsmark. Det finns bÄde konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion gÄr ut pÄ att anvÀnda sÄ fÄ resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta mÄste vÀxtodlingarna skyddas mot angrepp för att sÀkerstÀlla produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogrÀs och sjukdomar Àr tre komponenter som behöver förebyggas med hjÀlp av effektiva vÀxtskyddsmedel.

Vad Àr egentligen hÄllbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera stadsmiljöer som har en positiv inverkan, pÄ bÄde natur och mÀnniska, i stÀllet för en negativ? En av de grundlÀggande principerna för designteorin Cradle to Cradle Àr att vi ska agera hÄllbart i stÀllet för mindre ohÄllbart. Dock Àr teorin Ànnu relativt outforskad inom fysisk planering. Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hÄllbar stadsutveckling Àr syftet med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hÄllbar fysisk planering. Uppsatsen syftar ocksÄ till att inspirera med innovativa idéer och lösningar i den byggda miljön. Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa principer för hÄllbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to Cradle stÀlls designteorin i relation till de normer som stÀllts upp. Intentionerna med Cradle to Cradle Àr goda men designteorin Àr i dag frÀmst inriktad mot ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet och den viktiga sociala aspekten Àr inte utvecklad. För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergÄng till Cradle to Cradle, som stÄr för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförÀndring genom ett ifrÄgasÀttande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion, som vi lever efter i dag.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Hur planerar man förtÀtning av stÀder dÀr grönytor vÀljs ut för ny exploatering? Det Àr vad arbetet i huvudsak vill ha svar pÄ. StÀderna vill bÄde expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgÄng till mycket grönt. Det urbana stÄr för den tÀta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna stÄr för friytor, grönomrÄden och grönska i stÀderna.

SyfteMötet mellan kroppen som nÄgot socialt format och som nÄgot biologiskt mÀtbart som sker i idrott kan vara problematiskt vilket visat sig genom tidigare forskning inom omrÄdet. Olika sÀtt att se pÄ kön kan göra att biologisk jÀmlikhet mellan mÀn och kvinnor förutsÀtts dÀr det finns skillnader eller att skillnader förutsÀtts dÀr det inte finns nÄgra. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturgranskning belysa det tillÀmpade idrottsvetenskapliga forskningsfÀltets urval av försökspersoner och rapportering av dessa. Samt utifrÄn teorier kring kön och genus tolka resultatet av detta. Vidare var syftet att undersöka effekten av förstaförfattarens könskategori pÄ val av urvalsgrupper och rapportering av dessa.

För att uppfylla förbuden mot deponering av brÀnnbart avfall fr.o.m. 2002 och organiskt avfall fr.o.m. 2005 ska hushÄllsavfall i Sundsvalls kommun behandlas genom förbrÀnning. Behandlingen ska kompletteras med hemkompostering och kompostering av rent och blött organiskt avfall frÄn storkök och livsmedelsbutiker. Ett ytterligare komplement till biologisk behandling av matavfall Àr införande av köksavfallskvarnar i hushÄll och storkök.

KvÀvgas kan inte tas upp direkt av vÀxter men genom biologisk kvÀvefixering kan vissa symbiosbildande bakterier omvandla kvÀvgas till ammonium. Med bakteriens hjÀlp kan en vÀxt tillgodogöra sig ammonium och pÄ sÄ sÀtt bilda protein. Ett exempel pÄ denna typ av symbios Àr den som kan uppstÄ mellan en sÀrskild grupp av bakterier, Rhizobium ssp och baljvÀxter, sÄ kallad rotknölssymbios. Detta Àr ett exempel pÄ en ekosystemtjÀnst, en fördelaktig interaktion mellan vÀxt och mikroorganism, som gynnar alla parter, inklusive mÀnniskan som odlar baljvÀxten. Hur allmÀn förekomsten av Rhizobium genotyper Àr i svenska odlingsjordar Àr ej klart dokumenterad och dÀrför Àr frÄgan om behovet av inokulering av utsÀden fortsatt aktuell.

Den hÀr rapporten om Ellinge slott Àr en produkt inom kursen ?Bevarande, vÄrd och restaurering av historiska trÀdgÄrdsanlÀggningar?. Arbetet har skett i en grupp bestÄende av Karin Henriksson, Karin Ingemansson och Eva-Marie Samuelson.Syftet med rapporten Àr att teckna Ellinge slotts landskapliga omgivningar, trÀdgÄrdar och parks historia. Syftet har Àven varit att inventera dagslÀget, samt föra en diskussion med utgÄngspunkt i detta om hur anlÀggningen lÄngsiktigt kan vÄrdas, skötas och bevaras.Sökandet kring Ellinge slotts historia har skett frÀmst genom arkivstudier, kontakter med en rad olika personer samt genom besök pÄ platsen. Vi har Àven gjort en kortare kartlÀggning av Ellinges mer allmÀnna historia.

Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.

Det rÄder en urbaniseringstrend i hela vÀrlden. NÀr allt fler vill fÄ rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga stÀder som bÄde Àr lÄngsiktigt hÄllbara och utgör en god livsmiljö. Numera föresprÄkas ofta den tÀta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilÄkande, stÀrker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lÀttare för mÀnniskor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnÄ det tÀta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas Àven pÄ parker och andra grönomrÄden som möjlig mark för bebyggelse. DÄ grönytor har signifikanta positiva effekter pÄ mÀnniskans vÀlmÄende och pÄ miljön, som förbÀttrad folkhÀlsa, renare luft och större biologisk mÄngfald, Àr det problematiskt att ersÀtta alltför mycket av grönskan med byggnader.