Vilken värderingsmodell för verkligt värde redovisar växande skog till en rättvisande bild?
En jämförande studie av DCF, DREM och IHM under en lågkonjunktur.
Bakgrund: Skog beaktas av IASB som biologisk tillgång och skall redovisas till verkligt värde i börsnoterade företag inom EU sedan 2005. En tillgång kan redovisas till verkligt värde på tre olika sätt beroende på tillgänglig marknadsinformation. Om marknadsinformation saknas kan företag beräkna verkligt värde genom en egen värderingsmodell som baseras på antaganden. Denna tredje värderingsnivå är den som är utsatt för mest subjektivitetsproblem men är likväl den nivå där flest tillgångar värderas. Holmen AB värderar sina skogstillgångar med hjälp av en modell som kallas DCF. Alternativa modeller för värdering av skog har diskuterats och utvecklats, i tidigare genomförda studier, för att söka finna en lösning på subjektivitetsproblemen samt värdera skog i en högre nivå än vad som idag är fallet.Syfte: Syftet med studien är att testa de tre modellerna DCF, IHM och DREM under konjunkturnedgång för att se vilken som ger den mest rättvisande bilden av verkligt värde för skog.Metod: Studien bygger på en jämförelse och utvärdering av tre värderingsmodeller av skog under en konjunkturnedgång. För att utvärdera dessa har ett fallföretag valts, Holmen AB, för att möjliggöra en praktisk tillämpning av modellerna. För att studera skillnaden mellan en låg- och högkonjunktur har åren 2007 och 2009 valts. Beräkningar görs med hjälp av statistik rörande variabler som rör respektive modell och bakgrund om Holmen AB. Modellerna utvärderas även utefter IASB fastställda kriterium gällande rättvisande bild.Resultat: Vid framräknande av verkligt värde enligt de tre modellerna erhålls ett sjunkande verkligt värde enligt DREM mellan åren 2007 och 2009, detsamma gäller för IHM medan DCF modellen ger ett ökat verkligt värde. För företag skulle DREM eller DCF modellen antas vara att föredra då DREM ger det högsta framräknade värdet, vilket skulle kunna bidra till goda nyckeltal i den finansiella rapporteringen. Modellens hypotetiska antaganden kan dock skapa subjektivitetsproblem. DCF ger ett ökande verkligt värde, vilket talar till dess fördel för företag. Även för intressenter kan DCF hävdas vara den mest intressanta då den beaktar flest variabler, vilket är viktigt under en konjunkturnedgång. Flertalet skogsbolag använder sig av en DCF modell, vilket borgar för god pålitlighet. Det faktum att företag under konjunkturnedgång kan behöva en buffert och därför bör undvika överdrivna verkliga värden talar för dess användande och pålitlighet. Detta sammantaget gör att DCF modellen anses vara den modell för beräkning av verkligt värde för skog som ger den mest rättvisande bilden.