Bakgrund: Ekonomiska rapporter tas ofta fram av slentrian i smÄ företag och smÄföretagare har mÄnga gÄnger svÄrt att förstÄ informationen som finns i de ekonomiska rapporterna och anvÀnder den inte heller som underlag för sitt beslutsfattande. De förlitar sig hellre pÄ intuition och fingertoppskÀnsla. Vi menar att smÄföretagare borde bli mer medvetna om hur de kan dra nytta av de ekonomiska rapporterna. Syfte: Syftet Àr att ge ett bidrag till diskussionen kring rapportanvÀndning i smÄ företag. Med bidrag menar vi dels att utreda vilka ekonomiska beslut som fattas i smÄ företag dels vilka variabler som kan vara avgörande för i vilken utstrÀckning ekonomiska mÄnadsrapporter anvÀnds som beslutsunderlag.

Att fatta beslut om omvÄrdnad av patienter i palliativ vÄrd Àr ett komplext arbete, som bygger pÄ hur vÄrden Àr organiserad, teoretisk och erfarenhetsmÀssigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det Àr ocksÄ viktigt att vara observant pÄ hur situationsstress hos vÄrdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur vÄrdarna fattar beslut vid omvÄrdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vÄrdare frÄn ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Kritik har riktats av forskare mot bristerna i kommunikationen mellan företag och dess investerare, vilket leder till onödigt höga kostnader för investerare att analysera och bearbeta informationen. Detta leder i sin tur till att företagens kapitalkostnader blir högre Àn nödvÀndigt. Syftet med denna uppsats har varit att ge förslag pÄ hur svenska företag kan förbÀttra kommunikationen med sina investerare för att deras beslutsfattande förbÀttras. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod som bygger pÄ intervjuer med representanter för kreditinstitut, aktieÀgare och professionella analytiker, som arbetar med investeringar i svenska aktiemarknadsföretag. AngreppssÀttet har varit normativt/induktivt, vilket innebÀr att vi har gjort en induktiv studie, men vÄrt syfte har varit normativt.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i den rationella beslutsmodellen och syftar till att förklara hur svenska medelstora företag i maskinindustribranschen fattar strategiska beslut. Dessutom försöker uppsatsen förklara hur det strategiska beslutsfattandet pÄverkas av entreprenöriellt agerande samt försÀljnings- och lönsamhetsutveckling inom de undersökta företagen. Totalt tillfrÄgades 148 slumpvis utvalda företag ifall de ville delta i undersökningen. De som accepterade erhöll en enkÀt via e-post. EnkÀten besvarades av 57 företag, vilket innebar en svarsfrekvens pÄ 38,5%.

Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar Àr nÄgra av de psykologiska förhÄllanden som pÄverkar beslutsfattanden. SmÄföretagare upplever en hÄrd kreditmarknad med krav pÄ höga sÀkerheter och bankerna Àr medvetna om att de stramat Ät kreditgivningen pÄ grund av konjunkturlÀget. Handelsbanken och SEB Àr tvÄ storbanker som funnits lÀnge pÄ marknaden och bÄda har fÄtt utmÀrkelser för att vara framstÄende banker för smÄföretagare.Syfte: Att studera lÄnesituationen för smÄföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hÄrda vÀrden vid en kreditgivningsprocess.Metod: Genom en deduktiv ansats har semistrukturerade frÄgor stÀllts i kvalitativa intervjuer med tvÄ storbanker och tre smÄföretagare i olika branscher i Stockholm stad.Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen.Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krÀvs en kombination av hÄrda och mjuka vÀrden för att kunna fatta beslut pÄ ett rÀttfÀrdigt sÀtt. Det faststÀlls att psykologiska faktorer sÄsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lÄnehandlÀggare och smÄföretagare..

Idag stÀlls individer inför mÄnga olika val. Individer skiljer sig Ät dÄ de fattar beslut och forskning tyder pÄ att individer har en beslutsfattarstil. Denna studie Äsyftade att studera sambandet mellan beslutsfattarstil och Änger samt om maximerare har större benÀgenhet att Ängra sig. Dessutom undersöktes korrelationen mellan Änger och beslutsÄngest. 149 deltagare besvarade tre sjÀlvskattningsformulÀr bestÄende av General decision making style, Regret scale, Maximization scale samt fyra tillagda pÄstÄenden.

In 1998 Sweden accepted the Treaty of Amsterdam which contained a development of the common foreign and security policy (CFSP) towards a European security and defense policy (ESDP). This thesis aims at studying the decision making process behind the Swedish foreign policy decision to further develop its security policy within the European Union. The purpose is to explain which factors and conditions that did affect and influence the Swedish foreign policy decision. The research applies foreign policy analysis, a theoretical perspective that analyzes both domestic and international conditions using different levels of analysis. The research methods being used has been qualitative as well as quantitative, complemented by interviews, since the research is a process tracing case study.The thesis conclusion is that the Swedish decision is explained by several factors.

Organisationer stÀlls inför förÀndringar kontinuerligt, dÀr förÀndringar i de flesta fall orsakar nÄgon form av negativ instÀllning. FörÀndring stÀller samtidigt krav pÄ anpassning och lÀrande. Utan lÀrande sker ingen förÀndring. I samband med införandet av K3-regelverket Är 2014 stÀlldes organisationer inför en enkel samt en komplex administrativ förÀndring, vilka var starkt ifrÄgasatta. Syftet med studien var att undersöka om organisationer Àndrat sin instÀllning gentemot dessa tvÄ administrativa regelförÀndringar efter implementering och huruvida lÀrande kunde ses som en bakomliggande faktor till detta.

Syftet med examensarbetet Àr att granska lÀromedel utifrÄn överensstÀmmelse med gÀllande nationella lÀroplaner, lÀroböckers uppbyggnad samt behandling av komplexa frÄgor. I examensarbetet har samtliga lÀroböcker för gymnasiekurserna geografi 1 och geografi 2 granskats. LÀromedelsanalysen bygger pÄ tidigare forskning samt tidigare anvÀnda metoder gÀllande lÀromedelsanalyser. Resultatet i undersökningen visar att lÀroböckerna för kurserna geografi 1 och geografi 2 överensstÀmmer till större del med kursplanerna, dock finns det nÄgra fÄ brister i lÀroböckernas innehÄll. Resultatet visar Àven att det finns likheter och skillnader i lÀroböckernas uppbyggnad samt hur lÀroböckerna behandlar komplexa geografiska frÄgor.

Syfte: Att belysa den unga kvinnans upplevelse av beslutsprocessen vid valet av abort, som underlag för helhetsförstÄelse vid omvÄrdnaden av denna. Metod: Litteraturstudie som redovisar resultat frÄn artiklar med kvalitativ- och kvantitativ ansats samt tvÄ systematiska litteraturstudier. Datainsamling skedde genom databaserna ElinDalarna, Academic Search Elite (EBSCO) och SveMed+. Sökord som anvÀnts Àr - abortion, psychological aspects, decision-making, experience och omvÄrdnad. Huvudresultat: I beslutsprocessen prÀglades kvinnorna av ambivalens.

Feedback Àr ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhÀlle, liksom en central del av en organisations ekonomistyrning. Det Àr Àven ett kraftfullt verktyg för att Ästadkomma lÀrande. Feedback, ibland Àven kallat Äterkoppling och prestationsutvÀrdering, handlar om att utvÀrdera utförda prestationer för att sedan kunna ge information kring prestationerna. Syftet med att ge feedback Àr att möjliggöra förbÀttring av mottagarens prestation genom att förÀndra dennes beteende. Vilket sÀtt feedback ges pÄ, liksom av vem den ges, pÄverkar bÄde hur feedback uppfattas och vilka effekter den fÄr.

Under tonÄrstiden förÀndras relationen mellan förÀlder och tonÄring. För att en sÄdan förÀndring ska kunna ske behöver tonÄringen ha tillgÄng till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förÀndring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras förÀldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i Äldern 15-20 Är och sju förÀldrar.

Every day we make numerous decisions. Some are better than others. Intuitive decisions usually results in less good decisions when we do not reason about our choices. Research has been interested about the process that is behind how we make good decisions. Decisions we face every day, such as when we shop, determined using various mental shortcuts that we use unconsciously.

Vi har varit en grupp pÄ fyra studenter som pÄ tio veckors tid skall ha utvecklat nÄgra applikationer, samt ett bibliotek för att kunna hantera diverse gester till ett system som kan hantera flera anvÀndare samtidigt. Vi har fÄtt i uppdrag av LuleÄ Tekniska Universitet att prova denna relativt nya teknik och se vad den kan ha för kapacitet och anvÀndningsomrÄden i framtiden. Min uppgift i arbetet var att hjÀlpa till att utveckla ett bibliotek för att hantera olika gester som en anvÀndare kan tÀnkas göra. I detta examensarbete sÄ berÀttar jag om hur man skall kunna upptÀcka komplexa gester i ett system dÀr flera anvÀndare kan pÄverka samtidigt. Jag kommer med denna rapport att ta upp de problem jag har haft, vilka lösningar jag har kommit fram till samt vad jag ser pÄ möjliga framtida tillÀgg till biblioteket.

VĂ„r uppsats omfattar en fallstudie med flera analysenheter (olika tidpunkter)under den 25-Ă„rsperiod dĂ„ Saddam innehade den totalitĂ€ra makten i Irak. Ämnet berör Saddam som beslutsfattare, hur han valt att agera vid olika krissituationer.De politiska besluten kommer att diskuteras utifrĂ„n Yacoov Vertzbergers teori om beliefsystem och Graham AllisonÂŽs Rational Actor Model.Mycket har skrivits om Saddam, det mesta i negativa ordalag, han harutmĂ„lats som allt frĂ„n demonisk, psyksjuk, irrationell galning till en krigsĂ€lskande landsfader. Vi blev nyfikna pĂ„ att ta reda pĂ„ mer om Saddam, hur kan man förklara hans handlingar? Finns det ett rationellt tankemönster och hur kan manförstĂ„ hans person? Är det för enkelt att i likhet med John G. Stoessinger avfĂ€rda honom som en irrationell galning? Vi menar pĂ„ att Saddam mĂ„nga gĂ„nger agerar rationellt utifrĂ„n sina vĂ€rderingar, mĂ„l och tillgĂ„ng pĂ„ information dĂ„ hans politikofta styrs av viljan att maximera sitt egenintresse, vi har sett en tydlig pĂ„verkan pĂ„ Saddams handlingsmotiv utifrĂ„n hans beliefsystem..