Denna uppsats behandlar hur sourcingprocessen av komplexa system pÄ Försvarets Materielverks (FMV) kan struktureras genom att undersöka parametrar som Àr viktiga att beakta vid outsourcing. En del av FMV:s strategi grundar sig i att minska den interna verksamheten och att lÀgga större Ätaganden pÄ leverantörer av systemlösningar, för att pÄ sÄ sÀtt kunna minska behovet av interna resurser. DÀrför blir det viktigt att besvara huruvida systemansvar bör tas av FMV eller av en leverantör.Rapporten behandlar processen om att fatta ett beslut om make-or-buy och nÀr och varför det Àr motiverat att överlÄta systemansvar till leverantörer. McIvors modell om outsourcing anvÀnds för att besvara frÄgan hur FMV bör fatta ett beslut rörande make-or-buy genom att modellen tillÀmpas pÄ tre pÄgÄende projekt. DÀrefter anvÀnds "the strategic supply wheel" för att bedöma vilka parametrar som Àr viktiga att uppfylla bÄde internt och externt vid outsourcing av aktiviteter beroende pÄ om tid, kostnad eller kvalitet Àr prioriterat i respektive projekt.

Syfte: Syftet med denna studie a?r att beskriva samt analysera styrningen av strategisk implementering pa? Varbergs Stadshotell & Asia Spa. Syftet a?r dessutom att fo?rklara och fo?rsta? styrning utifra?n begreppen: strategi, strategiskt ledarskap, beslutsfattande och strategisk implementering.Teoretisk referensram: Studiens huvudomra?de a?r styrning av strategisk implementering. Fo?r att beskriva styrning har vi brutit ner styrning till begreppen: strategi, strategiskt ledarskap, beslutsfattande och strategisk implementering.

Syfte med denna uppsats Àr att kritiskt granska och analysera Irving Janis begrepp groupthink samt bedöma om det Àr en hÄllbar teori.De frÄgestÀllningar jag valt att behandla Àr:? Vilken kritik har och kan riktas mot Irving L Janis groupthink teori?? PÄ vilket sÀtt har groupthink teorin utvecklats sedan uppkomsten?För att besvara frÄgorna och uppfylla mitt syfte sÄ genomförde jag en litteraturstudie dÀr jag utgick frÄn en kvalitativ ansats.Resultatet visade att sedan Janis myntade begreppet 1972 har kritiken frÀmst riktats mot det bristfÀlliga stöd teorin fÄtt, dess negativa utformning samt Janis snÀva inriktning pÄ nÀr groupthink leder till fiaskon. UtifrÄn denna kritik och min egna analytiska förmÄga kommer jag fram till groupthink teorin inte Àr att ses som en hÄllbar teori. Det sÀtt groupthink teorin utvecklats pÄ Àr att den gett upphov till flera andra förklaringsmodeller nÀr det gÀller beslutsfattande i grupp samt att den verkat som en katalysator för detta omrÄde inom smÄgruppsforskningen..

Parkeringsplatser och parkeringsgarage i stÀder har mycket intressant funktion för stadsplaneringen pÄ grund av hur de pÄverkar tillgÀnglighet, miljö och konkurrens om markyta. Planeringen av dessa anlÀggningar mÄste ses som bÄde komplexa och ibland problematiska av en mÀngd skÀl kopplat till hur de pÄverkar ovan nÀmnda faktorer. Parkering Àr dessutom tÀtt förknippat med boende pÄ grund av att det mÄste anlÀggas parkeringsplatser i anslutning till bostÀder vilket ocksÄ Àr i enlighet med plan- och bygg lagen 4:13. Syftet med denna studie Àr att genomföra en kostnadsnyttoanalys för anlÀggandet av RÄdhusgaraget. Detta innebÀr att denna uppsats kommer att undersöka om den aggregerade nyttan överstiger kostnaderna för projektet. Syftet Àr att visa komplexiteten i beslutsfattande och i investeringsanalyser, i synnerhet nÀr det gÀller projekt som pÄverkar miljön. Resultaten visar att projektet Àr framgÄngsrikt i den meningen att nyttan överstiger kostnaderna men den visar ocksÄ att denna typ av analys Àr vÀldigt kÀnslig nÀr det gÀller antaganden kring reell prissÀttning.

Beslutsfattande Àr den viktigaste av alla ledningsaktiviteter. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur befÀlhavare upplever beslutprocesserna ombord och i den omgivande organisationen. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med tre befÀlhavare. Intervjuer valdes för att kunna lyssna till intervjupersonernas upplevda vÀrld och de har varit semistrukturerade, som stöd har en intervjuguide anvÀnts. Det gÄr i den hÀr formen att följa trÄdar eller infall men ocksÄ att gÄ tillbaka och förtydliga.

Inledning: Offentliga organisationers upphandlingar Àr ett Àmne som Àr intressant bÄde ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv och ur ett medborgerligt perspektiv. Dels pÄ grund av att den offentliga sektorn utgör en viktig del av den svenska ekonomin och dels för att dessa upphandlingar regleras i den omskrivna och omdebatterade lagstiftning Lagen om offentlig upphandling (LOU). Till detta kan lÀggas de problem och svÄrigheter som existerar vid inköp av komplexa tjÀnster. Syfte: Att analysera hur offentliga organisationer hanterar sina leverantörsrelationer i upphandlingsprocessen för att sÀkerstÀlla en god tjÀnstekvalitet, vid inköp av komplexa tjÀnster, med perspektiv pÄ fri konkurrens och nÀra relationer. Disposition: Vi har valt att disponera vÄr uppsats som en vandring offentliga organisationer vandrar för att nÄ sitt mÄl som vi definierar som god tjÀnstekvalitet.

I takt med teknikutveckling, vÄrdens ökade krav pÄ tillgÀnglighet och effektivitet sÄ ökar Àven vÄrden som sker pÄ distans. TelefonrÄdgivning Àr en del av den. Sjuksköterskor och patienter behöver numera inte befinna sig pÄ samma plats vilket stÀller andra krav pÄ sjuksköterskornas kompetens. Arbetet som telefonsjuksköterska Àr en komplex arbetssituation som krÀver specialistkunskaper och ger sjuksköterskorna utmaningar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med telefonrÄdgivning.

Ambitionen med vÄr undersökning har varit att belysa hur beslutsstöd pÄverkar beslutsprocesser och beslut som fattas i en organisation. VÄr studie berör bland annat vilka förutsÀttningar som krÀvs för att ett beslutsstöd ska fungera tillfredstÀllande. Vi har Àven undersökt hur beslut i organisationer med beslutsstöd skiljer sig frÄn rationella modeller för beslutsfattande.Uppsatsen belyser omrÄden som Business Intelligence och Business Performance Management. Den teoretiska referensramen bygger pÄ centrala reflektioner kring beslutsstödsomrÄdet. Författares resonemang kring beslut, beslutprocesser och andra relevanta ÀmnesomrÄden tas upp för att öka förstÄelsen kring beslutsstöd och hur de pÄverkar organisationer.

MÀnniskan stÀlls dagligen inför en mÀngd beslut. Att fatta beslut i dynamiska eller naturliga miljöer stÀller höga krav pÄ mÀnniskan. Det Àr ofta mycket som stÄr pÄ spel, problemen Àr dÄligt strukturerade, miljön Àr förÀnderlig och besluten mÄste fattas under tidspress. NÀr flera personer ska beslut tillsammans kan beslutsfattandet organiseras pÄ olika sÀtt t.ex. genom en demokratisk eller en hierarkisk organisationsstruktur.

Examensarbetets syfte Àr att studera hur nyexaminerade grundskole- och gymnasielÀrareupplever sig ha beredskap för sitt kommande yrkesliv.Studien har genomförts med fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet haranalyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats dÀr vi har försökt finna likheter och avvikelseride intervjuades uppfattning angÄende sin beredskap. Vi har Àven undersökt likheter ochskillnader mellan de intervjuades uppfattningar och de komplexa problem somlitteraturstudien belyser.Samtliga intervjuade lÀrare uttrycker att de inte kÀnde sig förberedda för yrkesrollen. Definner en trygghet i sina Àmneskunskaper de fÄtt frÄn utbildningen men saknar beredskap förexempelvis konflikthantering och dokumentation. Det finns likheter i de intervjuadesuppfattningar kring vilka saker som var mest komplexa.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka patientens delaktighet i sin omvÄrdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var Àven att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar anvÀndes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som pÄverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvÄrdnad. Faktorer sÄ som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande pÄverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvÄrdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvÄrdnad.

För att en god och sÀker vÄrd ska kunna ges Àr det viktigt att sjuksköterskor handlar pÄ ett etiskt och moraliskt riktigt sÀtt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vÄrdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan pÄ sjuksköterskans sÀtt att agera.

I dagens kursplaner betonas att elever ska utveckla komplexa förmÄgor och inte enbart fakta och fÀrdigheter. Vid bedömning av sÄdana komplexa förmÄgor stÀlls krav pÄ de bedömningsverktyg som anvÀnds att de ska kunna bedöma dessa pÄ ett tillförlitligt sÀtt. Ett verktyg för ÀndamÄlet som ofta lyfts fram Àr bedömningsmatriser. I denna studie analyseras filmad interaktion mellan lÀrare för att synliggöra hur lÀrare skapar mening kring sin uppgift att bedöma mer omfattande elevarbeten med stöd av bedömningsmatriser, vilka övervÀganden de gör och vilka dilemman som uppstÄr. Resultaten visar att lÀrare vid bedömningen förutom de instruktioner som tillhandahÄlls Àven lyfter in andra faktorer som blir avgörande vid bedömningen. UtifrÄn resultatet förs Àven en diskussion kring utveckling av bedömarkompetens hos lÀrare..

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka patientens delaktighet i sin omvÄrdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var Àven att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar anvÀndes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som pÄverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvÄrdnad. Faktorer sÄ som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande pÄverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvÄrdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvÄrdnad.

Mental ljudförestÀllning (eng. auditory imagery) innebÀr att uppleva ett ljud för sitt inre i frÄnvaro av yttre sinnesintryck. Tidigare studier har visat att ljud­förestÀllning kan inverka sÄvÀl faciliterande (t.ex. Farah & Smith, 1983) som interfererande (t.ex. Okada & Matsuoka, 1992) pÄ perceptuell ljuddetektion.