SammanfattningBokföringsnÀmnden (BFN) Àr en statlig myndighet under regeringen som Àr statens expertorgan pÄ redovisningsomrÄdet. De ansvarar för att frÀmja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrÄn praxis. Redovisningen har dock gÄtt frÄn att ha styrts utifrÄn principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. PÄ senare tid har nÀmligen BFN antagit en ny strategi genom att utfÀrda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillÀmpa frÄn 2014.Problematiken Àr att BFN inte har nÄgon föreskriftsmakt utan endast fÄr ge ut allmÀnna rÄd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstÄr en konflikt bÄde gÀllande hur reglerna skall tolkas samt vad som gÀller juridiskt.VÄrt syfte Àr att förstÄ hur de kommande regelverken frÄn bokföringsnÀmnden uppfattas samt hur de kommer att pÄverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla sÀrskilda standarder som Àr lÀmpliga att anvÀndas av smÄ och medelstora företag dÄ de tar fram sina finansiella rapporter. UtgÄngspunkterna i undersökningen Àr att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och mÄlen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Syftet Àr vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Metod: För att uppnÄ syftet har en dokumentundersökning genomförts dÀr empirin i första hand bestÄr av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag.

MÄnga av de komponenter som Àr nödvÀndiga i ett nationellt beskattningssystem erkÀnns av EG-domstolen som tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset, Àven om de bakomliggande vÀrdena inte kommer till uttryck pÄ exakt samma vis i EG-rÀtten som i den nationella rÀtten. De nationella allmÀnintressen som inte erkÀnns av domstolen kan sammankopplas med godtagbara förklaringar till varför ett sÄdant erkÀnnande inte Àr lÀmpligt eller nödvÀndigt. Domstolen förefaller pÄ sÄ vis hÄlla en jÀmvikt mellan gemenskapens bÀsta och de enskilda medlemsstaternas bÀsta.EG-domstolens erkÀnnande av dessa allmÀnintressen sker dock inte helt utan förbehÄll. Medlemsstaternas yrkande pÄ rÀttfÀrdigande avslÄs mer som regel Àn undantag. Det tydligaste exemplet Àr behovet av ett konsekvent beskattningssystem.

I Sverige finns idag ett stort utbud av konferensanla?ggningar och de flesta drivs av de stora hotellkedjorna, och i och med att marknaden a?r konkurrensutsatt a?r det viktigare a?n na?gonsin att differentiera sig. Fo?r att kunna go?ra detta och skapa ett merva?rde ma?ste konferensanla?ggningarna fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar fo?r att kunna skapa ett sa? attraktivt tja?nstekoncept som mo?jligt. Detta betyder att det a?r av vikt fo?r konferensanla?ggningar att fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar pa? konferensupplevelsen fo?r att skapa ett tja?nsteerbjudande som tilltalar ba?de beslutsfattare och konferensdeltagare.

Den första svenska CFC-lagstiftningen trÀdde i kraft den 1 januari 1990 och har sedan dess genomgÄtt flera omarbetningar. Syftet med de svenska CFC-reglerna Àr att förhindra skatteplanering med bolag i lÄgbeskattade lÀnder och pÄ sÄ sÀtt försvara den svenska skattebasen. I kort innebÀr de svenska CFC-reglerna en möjlighet att beskatta Àgaren till ett i utlandet belÀget CFC-bolag löpande för dess inkomster frÄn CFC-bolaget.EG-domstolens dom Cadbury Schweppes föranledde att flera av medlemslÀnderna, dÀribland Sverige tvingades Àndra sina CFC-lagstiftningar. EG-domstolen konstaterade att CFC-lagstiftning utgör en inskrÀnkning av etableringsfriheten och skall förbjudas sÄvida CFC-bolaget inte utgör ett rent konstlat upplÀgg och dÄ etableringen sker i syfte att undvika nationell skatt. CFC-beskattning fÄr inte vidtas om det kan visas att det föreligger en verklig etablering frÄn vilken det bedrivs en faktisk ekonomisk verksamhet.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka omeffektiviteten utmanar rÀttssÀkerheten vid skattekontrollen i kontantbranschen.Jag undersöker om lagstiftaren har tagit hÀnsyn till nÀringsidkarensgaranterade rÀttigheter enligt Europakonventionen om mÀnskliga rÀttigheter (EKMR)vid införande av skattekontrollagen. UtgÄngspunkten Àr att undersöka om kontrollavgifterutgör ett straff, om kontrollbesöken Àr i sjÀlva verket taxeringsbesök,taxeringsrevision eller överraskningsrevision samt om kontrollköpen kan varabrottsprovokation eller bevisprovokation, Det Àr dÀrför aktuellt att undersöka ÄtgÀrdernaoch konsekvenserna utifrÄn artikel 4, 6 samt 8 i EKMR. Val av enbart vissabranscher samt befogenheter tillsynsmyndigheten, Skatteverket, har fÄtt gör detocksÄ aktuellt att undersöka skattekontrollagen kontralikabehandlingsprincipen, proportionalitetsprincipen samt om arbetsmetodernaoch arbetsuppgifterna tillhör Skatteverkets normala beskattningsverksamhet.Skatteverkets  vision Àr ?ett samhÀlle dÀr alla vill görarÀtt för sig?. Skatteverket utgÄr dÀrför ifrÄn att medborgarna vill göra rÀttför sig men gör Àven kontroller för att ge legitimitet Ät skattesystemet samtmotivera medborgarna till att medverka i beskattningen och finansieringen av deoffentliga utgifterna.

LÄneförbudets vara eller ickevara, Àr en frÄga som diskuterats sedan reglerna om förbjudna lÄn trÀdde i kraft pÄ 70-talet. FrÄn början föreslog aktiebolagsutredningen ett lÄneförbud motiverat av borgenÀrernas skyddsintresse, aktieÀgaren skulle inte kunna urholka bolagets bundna egna kapital. Senare i lagstiftningsprocessen uppmÀrksammades dock att aktieÀgare och bolagets ledning ofta lÄnade pengar frÄn bolaget för att undkomma dubbelbeskattningens andra led. Risken för skatteflykt kom att bli den bakomliggande faktor som gjorde förbudet strikt med fÄ möjligheter till undantag och dispens. Ett förbjudet lÄn till nÄgon nÀrstÄende Àr sÄledes alltid olagligt oavsett lÄntagarens solvens eller bolagets ekonomiska muskler.

Företagskulturen har förÀndrats i Sverige och det blir vanligare att startupföretag etablerar sig pÄ marknaden. Dessa startupföretag lider av strukturella begrÀnsningar gÀllande resurser och tillgÄngar. Samtidigt konkurrerar de pÄ en marknad bland större, mer etablerade företag. Ett pÄtagligt problem uppstÄr nÀr en vÀxande företagsform, som gynnar marknaden och den övergripande samhÀllsnyttan, tvingas möta dessa utmaningar pÄ grund av den sÀrskilda företagsformens utgÄngspunkter. Av denna anledning Àr det viktigt att finna kostnads- och resurseffektiva lösningar för dessa företag att anvÀnda sig av för att företagsformen fortsatt skall vara attraktiv för företagare.Samtidigt har den externa innehÄllsmarknadsföringen genomgÄtt revolutionerade utvecklingar gÀllande teknologiska framsteg och kostnadseffektiva lösningar.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

I denna examensuppsats har jag granskat bestÀmmelsen om mÀnniskohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken (1962:700) (BrB) samt undersökt vilket eller vilka rekvisit i lag­stift­ning­en som medför sÀrskilda pro­blem för dess tolkning och tillÀmpning. Syftet med upp­satsen har varit att presentera förslag pÄ hur problemen kan lösas genom att ta fram ett lag­förslag med de Àndringar som jag anser Àr nöd­vÀn­di­ga för att fÄ en mer lÀttil­lÀmpad lag­­stiftning. Syftet har Àven varit att undersöka hur dessa Àn­dring­ar bör göras för att sÀker­stÀlla att bestÀmmelsen överensstÀmmer med de Ànda­mÄl som Sverige Äta­git genom ett antal inter­natio­n­ella instrument. Lagförslaget presenteras i en bilaga nedan (Bilaga A).UtifrÄn det ovan beskrivna syftet Àr uppsatsen upplÀgg enligt följande.

Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda och analysera vilka villkor som skall vara uppfyllda för att uttagsbeskattning skall underlĂ„tas vid en blandad överlĂ„telse av lagerfastighet i enskild nĂ€ringsverksamhet och vilka skatteeffekter en underlĂ„ten uttagsbeskattning leder till för en enskild nĂ€ringsidkare.I uppsatsen utreds och analyseras den praxis som utvecklats för underlĂ„ten uttagsbeskattning vid blandade överlĂ„telser av lagerfastigheter fram tills det att underprislagen trĂ€dde i kraft. Genom upplĂ€gg har det varit möjligt för enskilda nĂ€ringsidkare att minska skattebelastningen vid överlĂ„telser av lagerfastigheter frĂ„n över 60 procent till runt 13 procent. Centrala förhandsbesked i utredningen Ă€r bland annat RÅ 1981 not. 709, RÅ 1981 not. 710 och RÅ 1989 ref.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Vid beskattning finns det tvÄ sidor med olika intressen. Dels den enskilde individen som bevakar sitt intresse av att minimera sin skattebelastning och dels staten med ett intresse för skyddet av skattebasen. Vid en flytt frÄn Sverige kan obegrÀnsad skattskyldighet aktualiseras pÄ grund av att den skattskyldige har vÀsentlig anknytning till Sverige.I svensk skatterÀtt har legalitetsprincipen, ingen skatt utan lag, en stark stÀllning. Detta stÀller krav pÄ lagstiftningen att den skall uppfylla ett visst mÄtt av förutsÀgbarhet. Den skattskyldige skall kunna förutse konsekvenserna av sitt handlande.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.