I spÄren av finanskrisen har under de senaste Ären genomförts flertal större nyemissioner, bland annat för att rÀdda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid nyemissioner stÀller upp som garanter och fÄr ersÀttningar för sina garantiÄtaganden i form av garantiprovision. Garanter i nyemissioner berÀttigas ersÀttning för sina garantiÄtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsrÀntor.  Garantiprovisionerna uppgÄr normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgÄ till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid mÄnga nyemissioner gjort att garanter sÀllan tvingas införliva sina Ätagande för vilka de fÄr relativ hög ersÀttning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL Àr ersÀttningen skattepliktig i inkomstslaget kapital som beskattas med en statlig skatt om 30 procent.

I Sverige finns det ett stort antal skogsfastigheter som Ärligen ska genomgÄ generationsskifte, det vill sÀga överlÄtas inom familjen. Vid ett generationsskifte uppstÄr vanligen problem av ekonomisk karaktÀr, dÀr bÄde överlÄtare och mottagare av skogsfastigheten Àr intresserade av att minimera skattekostnaden, vid tidpunkten för överlÄtelsen. Dock Àr det viktigt att Àven ta hÀnsyn till den framtida ekonomiska situationen för bÄde överlÄtare, mottagare och eventuella syskon. Syftet med denna studie Àr utreda vilka för- och nackdelar som finns med olika överlÄtelseformer vid generationsskiften av olika typer av skogsfastigheter. MÄlet med studien Àr att finna ett bidrag till rÄdgivningsunderlag som fungerar för skogsfastigheter med olika familjesituationer och ekonomiska förutsÀttningar. För att genomföra denna studie har en litteraturgenomgÄng angÄende skatteregler som pÄverkar ett generationsskifte, samt de olika överlÄtelseformerna, genomförts.

Bakgrund och problem: De stora företagens förutsĂ€ttningar har i alltför stor omfattningpĂ„verkat det nuvarande regelverket, vilket blivit allt mer komplicerat. För att minska denadministrativa bördan detta medför har BFN pĂ„börjat arbetet med att ta fram samladeregelverk för företag av olika slag och storlek vilket benĂ€mns K-projekten. I juni 2008publicerades BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre företag (K2) vilket Ă€r frivilligt atttillĂ€mpa frĂ„n den 31 december 2008. K2 medför bĂ„de förenklingar och begrĂ€nsningar, och detfinns skĂ€l för alla mindre företag att enskilt övervĂ€ga om de ska vĂ€lja att tillĂ€mpa detallmĂ€nna rĂ„det. Med anledning av detta har vi stĂ€llt oss tvĂ„ frĂ„gor; Vilka effekter fĂ„r K2:sregelverk pĂ„ mindre företags Ă„rsredovisningar? Medför K2 nĂ„gra skillnader eller Ă€r detallmĂ€nna rĂ„det redan praxis hos mindre företag?Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att skapa förstĂ„else för hur tillĂ€mpningen av K2-reglerna kommeratt pĂ„verka mindre företags Ă„rsredovisningar.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den differentierade elenergibeskattningen i Sverige pÄverkar konsumtionen av elkraft. Uppsatsen redogör i en bakgrund för nuvarande lagstiftning angÄende beskattning av elkraft. Speciellt belyser den de regler som skiljer de olika grupper med avseende pÄ hur mycket de betalar i energiskatt för elektrisk kraft. HÀr redogörs ocksÄ för varför lagen utformades som den gjordes och hur den har utvecklats sedan lagen stiftades. Det visar ocksÄ att elenergiskatten har höjts vÀsentligt mer Àn konsumentprisindex, vilket den ursprungligen kopplades till.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Nyligen publicerades ett skatteupplÀgg, det sÄ kallade bankupplÀgget, vilket innebÀr att Àgare till kvalificerade aktier i fÄmansföretag tar ett omfattande lÄn av en bank och tillskjuter motsvarande belopp till sitt företag som ett ovillkorat aktieÀgartillskott. Det ovillkorade aktieÀgartillskottet ökar omkostnadsbeloppet pÄ de kvalificerade aktierna, vilket innebÀr att Àven grÀnsbeloppet höjs. Ett högt grÀnsbelopp Àr positivt ur fÄmansföretagsÀgarens synvinkel eftersom utdelning och kapitalvinst upp till grÀnsbeloppet beskattas i inkomstlaget kapital medens överskjutande del beskattas i inkomstlaget tjÀnst. Kapitalvinstbeskattningen Àr i regel lindigare vilket innebÀr att den skattskyldige uppnÄr en skatteförmÄn genom erhÄllandet av det högre grÀnsbeloppet. Efter att ha företagit utdelning av allt fritt eget kapital, exklusive aktieÀgartillskottet likvideras företaget och allt insatt kapital utbetalas till Àgaren.

Inom skatterÀtten sökes stÀndigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmÄner. Ett sÄdant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen Àr paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpÄ andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet Àr att de avyttrade andelarna ska klassificeras som nÀringsbetingade vilket innebÀr att kapitalvinsten dÀrmed Àr skattefri. En förutsÀttning för att uppnÄ dessa skattekonsekvenser Àr dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgÄngar.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Flera svenska lantbruksföretag befinner sig i en period dÄ ett generationsskifte Àr aktuellt. Det finns flera olika överlÄtelsestrategier, men i denna studie analyseras endast de som sker via benefika fÄng (gÄva). Priserna pÄ jordbruksmark har stigit kraftigt under den senaste 20-Ärsperioden, vilket har ökat förmögenheten för de svenska jordbrukarna. Samtidigt stÀller de högre markpriserna högre krav pÄ kompensation till syskon. DÀrtill krÀver ocksÄ ofta överlÄtargenerationen vissa kompensationskrav för att inte behöva sÀnka sin ekonomiska levnadsstandard i allt för hög utstrÀckning. SÀrskild post Àr lagstiftning som syftar till att underlÀtta vid generationsskiften som sker via ett benefika fÄng.

SammanfattningTitel: Hur pa?verkar Gerillamarknadsfo?ring Generation Y? A?mne/Kurs:  Fo?retagsekonomi - KandidatuppsatsHandledare:  Lars HaglundNyckelord: Marknadsfo?ring, Gerillamarknadsfo?ring, Generation Y, Annonsering, Word-of-mouth, Buzz- marknadsfo?ring, varuma?rkesattityd, varuma?rkesengagemang, engagemang online, kommunikation.Bakgrund: Marknadsfo?ring handlar om att skapa och utveckla lo?nsamma kundrelationer. I dagens samha?lle sa? sker marknadsfo?ring runtom omkring oss hela tiden. Pa? grund av detta har Generation Y utvecklat strategier som automatiskt sorterar bort o?verflo?dig och ono?dig information.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Med pengar som drivkraft skapas det innovativa tÀnkande som genom ett kringgÄende av gÀllande lagstiftning och redovisningsregler möjliggör en lukrativ illegal handel med skalbolag. Avyttringen av nÀmnda bolag ger sÄvÀl sÀljare som köpare förutsÀttningar för att otillbörligt eliminera beskattning av upparbetade vinster. NÀr ett bolag har överlÄtit sitt inkrÄm, det vill sÀga sina rörelsetillgÄngar, kvarstÄr ett skal innehÄllande till övervÀgande del likvida medel. I detta skede betraktas bolaget som en sÀck med pengar, vilken förmÄnligt kan köpas av sÄvÀl en seriös som oseriös intressent. Vad som skiljer dessa Ät Àr deras intentioner gÀllande förvÀrvet och deras avsikter rörande vinstmedlen samt de skattekonsekvenser som dessa medför.

Bakgrund och problem: År 2002 antogs EU-parlamentets och rĂ„dets förordning omtillĂ€mpning av internationella redovisningsstandarder, den sĂ„ kallade IAS-förordningen. Förde svenska bolagen innebar detta att IFRS skulle tillĂ€mpas i noterade bolagskoncernredovisningar frĂ„n och med 1 januari Ă„r 2005. Redovisning enligt IFRS innebĂ€r i stortatt tillgĂ„ngar i större utstrĂ€ckning skall vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde istĂ€llet föranskaffningsvĂ€rde, samt ökade krav pĂ„ tillĂ€ggsupplysningar. Bolag som ingĂ„r i en koncern Ă€rsjĂ€lvstĂ€ndiga juridiska enheter. Om dessa skulle tillĂ€mpa IFRS fullt ut skulle detta orsakaproblem dĂ„ det finns en koppling mellan redovisning och beskattning i Sverige.