Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden 2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna uppsta?r och hur de ser ut idag.

Enligt 5 kap 1 § skadestÄndslagen har den som lider personskada rÀtt till ersÀttning för inkomstförlust. I detta avseende Àr en av de grundlÀggande principerna att den skadade ska försÀttas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig intrÀffat. NÀr den skadelidande Àr företagare kan skadefallet Àven fÄ effekter för företaget; stora förluster kan uppstÄ och i vÀrsta fall mÄste verksamheten avvecklas. 5 kap 1 § 3 st skadestÄndslagen möjliggör att skador som drabbar företaget kan ersÀttas som intrÄng i nÀringsverksamhet. SÄdan ersÀttning kan emellertid endast utgÄ dÄ verksamheten bedrivs i enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag.

FrÄn och med den 1 januari 2009 tillÀmpas nya regler om rÀnteavdragsbegrÀnsning inom intressegemenskaper för att motverka skatteplanering genom rÀnteupplÀgg. Denna form av skatteplanering sker eftersom det finns luckor i lagstiftningen vilket bolagen kan utnyttja. Vid konstlade rÀnteupplÀgg anvÀnder sig koncernen av verktyg som Àr godkÀnda inom ramen för gÀllande rÀtt. Exempel pÄ sÄdana verktyg Àr den obegrÀnsade avdragsrÀtten för rÀnteutgifter, koncernbidragsreglerna samt att utdelning och kapitalvinst vid avyttring av nÀringsbetingade andelar Àr undantaget frÄn beskattning. Genom koncerninterna transaktioner anvÀnds ovan nÀmnda materiella regler i syfte att uppnÄ skattefördelar pÄ koncernnivÄ.

Det enkla bolaget Àr en egendomlig företeelse i svensk rÀtt. Bolagsformen har sitt ursprung i den romerska rÀtten, den har sedan spridit sig till Frankrike, Tyskland och andra delar av Europa. I svensk rÀtt Àr reglerna om enkla bolag influerade av sÄvÀl fransk som tysk rÀtt. Enkla bolag reglerades i svensk lag först i och med 1895 Ärs bolagslag. Enkla bolag kan uppstÄ mycket enkelt, till och med konkludent, trots att lagstiftare och domstolar Àr medvetna om att lekmÀn inte har kunskap om de relevanta juridiska reglerna.Problematiken grundar sig i att ett enkelt bolag inte Àr en juridisk person och dÀrför saknar rÀttspersonlighet, vilket innebÀr att bolaget i sig inte kan ingÄ avtal.

Den 3/1-2006 inleddes försöket med trÀngselskatter i Stockhomlsstad. MÄlet Àr att reducera innerstadens morgon- och eftermiddagstrafik med 10?15% och samtidigt öka nyttjandet av kollektivtrafiken, sÄ att framkomligheten ökar för bussar, varutransporter och bilar. Försöket bekostas av staten och investeringskostnaderna berÀknas uppgÄ till 3.8 miljarder kronor, budgeten ska tÀcka kostnaden för tekniskt system, utökad kollektivtrafik, förbÀttrat vÀg och gatunÀt samt information. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att dels beskriva trÀngselskattens effekt pÄ kommuninvÄnarnas resvanor till och frÄn innerstaden, samt ta reda pÄ om det Àr rÀttmÀtigt att staten begrÀnsar fordonstrafiken enligt John Rawls och Robert Nozicks syn pÄ statligt ingripande.

Det enkla bolaget Àr en egendomlig företeelse i svensk rÀtt. Bolagsformen har sitt ursprung i den romerska rÀtten, den har sedan spridit sig till Frankrike, Tyskland och andra delar av Europa. I svensk rÀtt Àr reglerna om enkla bolag influerade av sÄvÀl fransk som tysk rÀtt. Enkla bolag reglerades i svensk lag först i och med 1895 Ärs bolagslag. Enkla bolag kan uppstÄ mycket enkelt, till och med konkludent, trots att lagstiftare och domstolar Àr medvetna om att lekmÀn inte har kunskap om de relevanta juridiska reglerna.Problematiken grundar sig i att ett enkelt bolag inte Àr en juridisk person och dÀrför saknar rÀttspersonlighet, vilket innebÀr att bolaget i sig inte kan ingÄ avtal.

UtifrÄn en problembaserad rÀttsdogmatisk metod tar uppsatsen sin utgÄngspunkt i Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar, i en situation dÀr utlÀndska juridiska personer tillskjuter kapital till svenska onoterade aktiebolag. Inledningsvis identifieras en tydlig skillnad i beskattningen av tvÄ tillsynes jÀmförbara handlingsalternativ, en riskkapitalinvestering jÀmfört med en direktinvestering, samtidigt som den allmÀnt vedertagna neutralitetsprincipen anger att det skattemÀssiga utfallet av tvÄ ekonomiskt jÀmförbara handlingsalternativ inte fÄr avvika frÄn varandra. Uppsatsen syftar dÀrför till att konstatera huruvida Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar strider mot neutralitetsprincipen samt om det för det skatterÀttsliga omrÄdet fÄr anses komplicerat att utforma rÀttvisa och neutrala rÀttsregler. Proposition 2009/10:36 utgör Àven föremÄl för uppsatsens behandling dÄ en lagÀndring i enlighet med propositionen skulle medföra fundamentala förÀndringar avseende beskattningen av riskkapitalinvesteringar i Sverige.Med riskkapitalinvestering avses i uppsatsen att en utlÀndsk juridisk person efter att ha varit i kontakt med ett svenskt riskkapitalbolag, tillskjuter en viss mÀngd av sitt disponibla kapital till en i Sverige etablerad riskkapitalfond, som i sin tur investerar i svenska onoterade aktiebolag. En svensk riskkapitalfond genererar skattepliktiga kapitalvinster under förutsÀttning att aktieinnehavet i de svenska onoterade aktiebolagen avyttras till ett pris som överstiger dess anskaffningsvÀrde.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.