Elenergibeskattningen i Sverige - En analys av den differentierade beskattningen av elektrisk kraft med utgångspunkt från ekonomisk teori

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den differentierade elenergibeskattningen i Sverige påverkar konsumtionen av elkraft. Uppsatsen redogör i en bakgrund för nuvarande lagstiftning angående beskattning av elkraft. Speciellt belyser den de regler som skiljer de olika grupper med avseende på hur mycket de betalar i energiskatt för elektrisk kraft. Här redogörs också för varför lagen utformades som den gjordes och hur den har utvecklats sedan lagen stiftades. Det visar också att elenergiskatten har höjts väsentligt mer än konsumentprisindex, vilket den ursprungligen kopplades till. Vidare redogörs för den nu liggande propositionen där ytterligare förändringar i lagstiftningen föreslås. En ekonomisk modell som tar utgångspunkt i den specifika faktormodellen används för att visa vad som händer när två produktionssätt med olika typer av kapital investeras i två olika typer av verksamhet. Om en av verksamheterna gynnas på något sätt, som i det här fallet genom lägre be-skattning kommer större andel kapital investeras inom denna sektor på grund av att marginal-produkten blir högre här och därmed höjs den totala avkastningen inom sektorn. Vidare kommer arbetskraft att överföras jämfört med en jämviktssituation till denna sektor och arbetslönerna inom båda sektorerna kommer att öka. Kostnader för produktion på kort och lång sikt diskuteras för två energiintensiva produkter ? tidningspapper och grödor framställda inom yrkesmässig växthusodling. Dessa är i det närmaste befriade från elenergiskatt och frågan ställs vad som skulle hända om produkterna inom dessa sektorer betalade en skatt på elkraft motsvarande vad normalkonsumenten betalar. Här visas att sannolikt skulle denna verksamhet upphöra helt i så fall, i alla fall på sikt, eftersom nyinvesteringar skull löna sig dåligt. Här diskuteras också dessa konsekvenser. I en diskussion i sista kapitlet visas att visserligen har andelen av elkraft som tillverkningsindustrin förbrukar ökat något men denna verkan delvis är eftersträvad. Istället har detta bidragit till att minska incitamentet att bearbeta de externa effekter som uppkommer. Med utgångspunkt av detta diskuteras det föreslagna programmet för energieffektivisering och hur detta skulle kunna förändras för att ge ökad effekt att påverka de externa effekterna som uppkommer vid produktion av elektrisk kraft på marginalen.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta