Redovisning enligt IFRS
Bakgrund och problem: År 2002 antogs EU-parlamentets och rådets förordning omtillämpning av internationella redovisningsstandarder, den så kallade IAS-förordningen. Förde svenska bolagen innebar detta att IFRS skulle tillämpas i noterade bolagskoncernredovisningar från och med 1 januari år 2005. Redovisning enligt IFRS innebär i stortatt tillgångar i större utsträckning skall värderas till verkligt värde istället föranskaffningsvärde, samt ökade krav på tilläggsupplysningar. Bolag som ingår i en koncern ärsjälvständiga juridiska enheter. Om dessa skulle tillämpa IFRS fullt ut skulle detta orsakaproblem då det finns en koppling mellan redovisning och beskattning i Sverige. Därförtillämpas IFRS fullt ut endast i koncernredovisning vilket medför att olika regelverk skalltillämpas för de juridiska personer som ingår i koncernen och för koncernredovisningen. Detpraktiska arbetet med att framställa en koncernredovisning enligt IFRS innebär därför attvissa justeringar måste göras av moder respektive dotterbolagens redovisningar. Detta lederfram till följande frågeställningar:? Vilka redovisningsregler tillämpas av dotterbolagen som ingår i en IFRS koncernsamt varför väljs detta regelverk?? Vilka justeringar görs för att anpassa moderbolagets respektive dotterbolagensredovisningar till en redovisning enligt IFRS på koncernnivå?? Vilket tillvägagångssätt används för den interna rapporteringen inom koncernen föratt anpassa redovisningen enligt IFRS på koncernnivå?Syfte: Studien syftar till att utifrån bolagets perspektiv belysa hur bolag som ingår i ennoterad koncern påverkats av internationella redovisningsregler. Studien avser vidare att geläsaren en inblick i det praktiska arbetet i att framställa en koncernredovisning enligt IFRSsamt en ökad förståelse för skillnader i redovisningen i den juridiska personen och påkoncernnivå.Metod: Studien har genomförts genom en intervjustudie med fem noterade koncerner.Respondenterna för intervjuerna utgjordes av personer som har det yttersta ansvaret förkoncernen och framställandet av koncernredovisningen. Efter att intervjuerna genomförtsanalyserades informationen från dessa och jämfördes gentemot studiens referensram.Slutsatser: Studien visar att samtliga svenska dotterbolag som ingått i studien har tillämpatBFNAR 2000:2. Valet av regelverk har gjorts av olika praktiska skäl och för attdotterbolagens årsredovisningar sällan är av intresse för externa intressenter. En slutsats avstudien är därför att respondenterna väljer att fokusera på att framställakoncernredovisningen. Studien har även visat att några specifika IAS-standarder ger upphovtill justeringar av moder- och dotterbolagets redovisningar. Bland dessa återfinns IAS 19,IAS 38, IAS 39 samt IAS 40. En ytterligare slutsats av studien är att IAS 19 och IAS 39 är destandarder som majoriteten av respondenterna anser svårast att anpassa tillkoncernredovisning. Studien visar vidare att majoriteten av de tillfrågade respondenternaväljer att tillämpa rapporteringsstrategin Top Down. Slutligen konkluderas att kompetensenkring IFRS och rapportering enligt IFRS i stor utsträckning saknas i dotterbolagen.