Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

Samarbetsformen joint venture Àr inte rÀttsligt definierat i svensk rÀtt. Joint venture betraktas dock i allmÀnhet som enkla bolag.FrÄgan uppkommer hur resultatfördelning skall ske enligt gÀllande rÀtt mellan bolagsmÀnnen inom joint venture som bedrivs i form av enkelt bolag.Enligt 4 kap. 1 § BL kan bolagsmÀnnen genom dispositiv reglering fritt avtala om hur resultatfördelningen mellan dem skall se ut. Avtal kan ingÄs muntligt, skriftligt eller genom konkludent handlande. Om resultatfördelning inte avtalats gÀller att resultatet skall fördelas lika mellan bolagsmÀnnen, detta enligt 4 kap.

I en global marknad blir det allt mer viktigt fo?r svenska industrier att effektivisera sina produktionsprocesser genom sta?ndiga fo?rba?ttringar och en offensiv kvalitetsutveckling. Shiloh Industries i Olofstro?m vill o?ka sin konkurrenskraft genom att fullt ut implementera filosofin Lean Production i sin verksamhet och i enlighet med detta ska en helt ny produktionslayout tas fram. Studien syftar till att finna aspekter fo?r beaktning vid utformning av en produktionslayout som finner sto?d i Lean Production.

Direkt skatt faller utanför EU:s kompetensomrÄde men trots det har EU ett indirekt stort inflytande pÄ medlemslÀndernas skatteregler. Medlemsstaterna fÄr sluta skatteavtal mellan sig utan inverkan av EU, men bestÀmmelserna i skatteavtalen fÄr inte strida mot EU-rÀtten, dÀribland bestÀmmelserna om fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital. Sverige och de flesta övriga EU-lÀnder Àr Àven medlemmar i OECD. De skatteavtal som Àr slutna mellan EU:s medlemslÀnder Àr dÀrför i stor utstrÀckning utformade enligt OECD:s modellavtal. Enligt OECD:s modellavtal beskattas inkomster frÄn rörelse och tjÀnst, enligt huvudregeln i artikel 7 och 15, i hemviststaten.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur ledningen i tjÀnsteföretag praktiskt arbetar med att internt kommunicera företagets kÀrnvÀrden, vision och företagskultur med hela organisationen.Metod: Empirisk data har samlats in genom intervjuer och studien omfattas dÀrför av kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter pÄ fyra olika fastighetsmÀklarföretag. Datainsamlingen har sedan analyserats genom en abduktiv analysmetod med inspiration frÄn A well grounded theory.Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar att det frÀmst handlar om att fÄ alla i organisationen att leva företagets identitet i vardagen. För att lyckas med det anvÀnder sig företagen av olika kommunikationskanaler, utbildningar och inspiration, sÄ som förelÀsningar och tÀvlingar. Viktigt Àr ocksÄ att ledningen upptrÀder föredömligt och att budskapen i varumÀrket genomsyras i alla företagets aktiviteter.Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslÄr att framtida studier kan riktas mot tjÀnsteföretags uppföljning av dess interna varumÀrkesarbete.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera gÀllande god redovisngssed avseende finansiella instrument. Uppsatsen syftar Àven till att övergripande beskriva och analysera gÀllande skatteregler/-praxis avseende finansiella instrument. Avslutningsvis kommer Àven uppsatsen att kortfatttat beskriva och analysera kommande regler i IAS 39.Metod: FramstÀllningen utgÄr frÄn en bred litteraturstudie av Àmnesrelevanta kÀllor. Analysen baseras frÀmst pÄ denna litteratur.Slutsatser: GÀllande svenska redovisnings- och skatteregler för finansiella instrument Àr komplicerade dÄ det saknas klara och enhetliga linjer i lagar, rekommendationer och doktrin. Svenska normgivare verkar för att utvecklingen inom redovisningen i Sverige skall ske i harmoni med IASB:s rekommendationer.

Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.

I denna framstÀllning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlÀtta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utlÀndska finansiella tillgÄngar. FATCA förmÄr utlÀndska finansiella institut vÀrlden över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och Àgare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i vÀrlden eftersom FATCA Àr en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utreda hur FATCA pÄverkar svenska finansiella institut.

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way tocreate flexibility for the employer. Recently we?ve been reading in the newspapersthat this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice thatabuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recentlysubmitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporarycontract after another. BorlÀnge kommun makes themselves more flexible with theintermittent employments.

IT-system kan delas upp i tvÄ huvudgrupper: Enterprise Resource Planning (ERP)-system och Best of Breed (BoB)-system. Ett ERP-system definieras som ett system vars funktioner anvÀnder en gemensam databas och kan dÀrigenom binda ihop olika IT-system. AnvÀndaren kan dÄ enkelt komma Ät data inom den egna organisationen frÄn sin egen arbetsstation utan att söka igenom flera olika system, jÀmfört med system som arbetar parallellt och inte samlar data i en gemensam databas. BoB-system a?r inriktade pa? en specifik tja?nst, men a?r utvecklade fo?r att klara av att utföra den sa? bra som mo?jligt.

Big data och datautnyttjande blir allt mer popula?rt bland videotja?nster pa? internet. SVT Play a?r en av de Play-tja?nster som har mo?jlighet att utnyttja mer data a?n de go?r fo?r tillfa?llet. I detta arbete var ma?let att underso?ka hur SVT kan fo?rba?ttra sitt datautnyttjande och genom det utveckla SVT Play.

Bakgrund och problem: K2-regelverket Àr framarbetat utav BokföringsnÀmnden ochskatteverket. Detta regelverk gÀller Àn sÄ lÀnge bara för mindre aktiebolag. Syftet medregelverket Àr att det skall förenkla redovisningen och dÀrigenom minska denadministrativa bördan för de berörda företagen. Förenklingar som föreslÄs Àr delsgenom fÀrre periodiseringar men ocksÄ att företag kan anvÀnda sig avschablonmÀssiga vÀrderingar. Mindre aktiebolags frÀmsta intressenter, skatteverketoch lÄngivare anvÀnder sig av företagens externa redovisning som beslutsunderlag iolika situationer.

Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.