?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

MÄnga svenska medborgare Àr bosatta i Spanien och erhÄller pensioner som utbetalas frÄn Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehÄller bestÀmmelser om hur fördelningen av beskattningsrÀtten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har bÄda lÀnderna rÀtt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstÄr. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvÀnd avrÀkning. Den omvÀnda avrÀkningen innebÀr att den skattskyldige initialt erlÀgger skatt i bÄde Sverige och Spanien.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.

Bakgrund: Rottne industri a?r ett fo?retag som tillverkar skogsmaskiner, na?rmare besta?mt sko?rdare och skotare. En viktig del av fo?retagets strategi i dagsla?get grundar pa? att bedriva en genero?s reservdelsverksamhet ut mot kunder. Reservdelsverksamheten har vuxit och blivit en konkurrensfo?rdel fo?r Rottne industri.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

Bakgrund: Efter diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten för smÄ bolag ifrÄgasÀtts revisorernas betydande roll för de företag som berörs. För en lÄngivare kan den slopade revisionsplikten för smÄ bolag pÄverka deras bedömning vid en kreditgivning. Detta eftersom det Àr genom revision och Ärsredovisningar som banker gör noggranna undersökningar (Halling, 2007). Tidigare forskning har försökt beskriva revisorns roll ur det lilla företagets perspektiv dÀr den traditionella rollen av en revisor enligt Gooderham et el., (2004) Àr en person som hjÀlper till med registrering och genomgÄng av rapporter samt att lagar och regler vad gÀller beskattning efterlevs. Revisorns roll Àr oftast sett ur företagets perspektiv vilket vi stÀller oss frÄgandes till eftersom tidigare forskning Àven tyder pÄ att relationen mellan revisorn, banken och företaget Àr av stor betydelse och att dessa parter har nytta av varandras kunskaper vid en kreditbedömning. Syfte: Vi vill beskriva ur revisorns, bankens, företagets och perspektiv vilken roll en revisor har vid en kreditbedömning i ett litet företag, samt försöka förstÄ relationen mellan de tre olika perspektiven och deras syn pÄ revisorns roll.

InskrivningsvÀsendet utgör en grundlÀggande del av fastighetsrÀtten. Registrering av fastigheter började ske redan under medeltiden. Registreringen var bÄde ett allmÀnt och enskilt intresse eftersom det var av vikt att veta vem som var rÀtt Àgare till en fastighet, frÀmst för att den fasta egendomen utgjorde den viktigaste kÀllan till beskattning. Fastighetsregistret Àr idag ett officiellt register i Sverige över hur marken i landet Àr indelad, samt över ÀgandeförhÄllandena. Ett inskrivningsregister innefattar sÄledes nödvÀndig information om fastighetens ÀgandeförhÄllanden, hur mÄnga inteckningar som beviljats och vilka pantbrev som finns samt vilka rÀttigheter som Àr inskrivna.Vid köp av fastighet ska en ansökan om lagfart göras för att registrera rÀtt Àgare, detta Àr en lagstadgad skyldighet för köparen.

SammanfattningUppsatsen behandlar EU-stadgans tillÀmplighet pÄ det svenska dubbelförfarandet, pÄförande av skattetillÀgg och utdömande av straffrÀttsliga pÄföljder vid oriktig uppgift. FramstÀllningen baseras pÄ gÀllande lagtext vid 1 december 2011, men hÀnsyn har Àven tagits till lagförslaget avseende den nya skatteförfarandelagen, SFL, som avses trÀda i kraft den 1 januari 2012.  Besvarandet av syftet sker ur ett svenskt perspektiv med beaktande av rÀttssÀkerheten för den enskilde. Det klargörs att EU-stadgans stÀllning innebÀr att den skall ha företrÀde framför motstridig nationell rÀtt. Vidare kan kravet pÄ klart stöd som HD har uppstÀllt för att underkÀnna det svenska dubbelförfarandet med stöd av Europakonventionen, inte upprÀtthÄllas vid EU-stadgans tillÀmpning. Ett sÄdant krav skulle strida mot rÀttssÀkerhetskravet pÄ en bestÀmd rÀttskÀllehierarki, och dÀrmed inte tillförsÀkra den enskildes rÀttssÀkerhet.

Periodiseringsfonder innebÀr att företag har en möjlighet att senarelÀgga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagÀndring under 2004 innebar att periodiseringsfonder rÀntebelades. De nya reglerna trÀdde i kraft och började tillÀmpas för de beskattningsÄr som pÄbörjades efter utgÄngen av 2004. Företagen stÀlldes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina periodiseringsfonder pÄ grund av den nyinförda rÀntan, eller att behÄlla befintliga periodiseringsfonder och fortsÀtta göra avsÀttningar och dÀrmed fÄ betala rÀnta.Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur rÀntebelÀggningen av periodiseringsfonder har pÄverkat Uppsala lÀns femtio största aktiebolag mÀtt i omsÀttning. Uppsatsförfattarna vill undersökavilka faktorer som har pÄverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsÀttningar till periodiseringsfonder.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i smĂ„ aktiebolag. EU skiljer pĂ„ revision i smĂ„ och stora aktiebolag. Det Ă€r upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra nĂ„gra lĂ€ttnader Ă€n men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlĂ€tta för smĂ„företagarna.

En undersökning gjord av KPMG visar att det nya regelverket K2 som BokföringsnÀmnden har gett ut inte tillÀmpas av nÄgra mindre aktiebolag i studien. Arnell menar att revisorers instÀllning till K2 har en pÄverkan pÄ varför de inte tillÀmpas. (Kristoffersson 2009). Det hÀr har lett oss in i syftet att genom en empirisk studie identifiera och analysera vad revisorer anser om K2. Eftersom den nuvarande utredningen om sambandet redovisning och beskattning kan komma att pÄverka K2 har vi Àven valt att stÀlla oss frÄgan hur revisorer ser pÄ K2 i relation till SamRoB-utredningen.

Sedan Är 1965 har Sverige haft koncernbidragsregler som har till syfte att Ästadkomma resultatutjÀmning inom en koncern. Anledningen till att reglerna finns Àr att beskattningen inte ska styra valet av organisationsform. Beskattningen ska inte variera beroende pÄ om verksamheten bedrivs som en koncern eller som ett enda bolag. De svenska reglerna i 35 kap. IL förutsÀtter dock att mottagaren av koncernbidraget beskattas i Sverige, vilket gör att reglerna enligt uppsatsen slutsats anses strida mot EU-rÀtten.Koncernavdragsreglerna i 35 a kap.