BEPS Àr ett projekt pÄkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, pÄ grund av upplÀgg dÀr vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till lÀnder med lÄg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissÀttning av immateriella tillgÄngar. Syftet med uppsatsen Àr att utreda om OECD:s rapport angÄende BEPS action 8 ger förutsÀttningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna mÄlen, samt vilka problem som kan pÄverka mÄluppfyllelsen. MÄlet med BEPS action 8 Àr att se till att internprissÀttning av immateriella tillgÄngar, inte anvÀnds för att separera beskattningsbara inkomster frÄn vÀrdeskapande aktiviteter.DÀrmed fokuserar BEPS action 8 pÄ att se till att utförande av funktioner, anvÀndande av tillgÄngar och risktagande kompenseras pÄ ett korrekt sÀtt, dÄ detta anses bidra till vÀrdeskapande.

Vid införandet av 3:12-reglerna var lagstiftarens syfte att förhindra inkomstomvandling för delĂ€gare i fĂ„mansföretag. PĂ„ senare tid har synsĂ€ttet förĂ€ndrats och man fokuserar sedan reformen 2006 mer pĂ„ att stimulera företagande och förenkla regelverket. År 2006 infördes förenklingsregeln för att underlĂ€tta tillĂ€mpningen av grĂ€nsbeloppsberĂ€kningen. Förenk­lingsregeln innebĂ€r en förenklad berĂ€kning av grĂ€nsbeloppet som inte tar hĂ€nsyn till företagets verksamhet. Det har i studier visats att förenklingsregelns tillĂ€mpning utnyttjas i skatteplaneringssyfte av delĂ€gare i fĂ„mansföretag utan direkt aktivitet.Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda förenklingsregeln och huruvida nĂ„gon begrĂ€nsning bör införas i dess tillĂ€mpning för att undvika inkomstomvandling.

Inledning:Flertalet organisationer har idag kommit att identifiera sina medarbetare som den viktigaste resursen, detta har lett till att allt ho?gre krav sta?lls pa? HR-funktioner/personalavdelningar. Att de ska tillfredssta?lla ba?de medarbetarna och organisationernas behov fo?r att pa? sa? vis bidra till att organisationen na?r framga?ng. Under de senare a?ren har ma?nga personalavdelningar fo?ra?ndrats till HR-funktioner med mer strategiska inriktningar, o?verga?ngen har medfo?rt oklarheter kring HR-funktionens roller, vilket i ma?nga fall har lett till att HR-funktionens fulla potential inte nyttjas samt att deras arbete begra?nsas.Syfte:Att o?ka kunskapen kring HR-funktionen och dess tillskrivna roller, skapa en medvetenhet och fo?rsta?else fo?r de oklarheter som existerar kring dessa.

Bakgrund ? Att anva?nda sig av celebriteter i marknadsfo?rningssyfte har pa? den senaste tiden blivit en allt vanligare fo?reteelse bland fo?retagen i dagens samha?lle. Dettafenomen har fa?tt namnet celebrity endorsements och fo?rekommer frekvent o?ver hela va?rlden. Ma?nga fo?retag anva?nder sig av denna marknadsfo?ringsstrategi da? den har visats bryta igenom dagens mediebrus och fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka delar av upplevelsen som konsumenten fÄr i en fysisk single brandbutik som bör efterliknas och lyftas in i samma företags digitala butik. Det har Àven varit att se hur vÀl företag förmedlar sina kÀrnvÀrden till sina konsumenter i den fysiska butiken. Slutligen har det undersökts vad som Àr viktigt nÀr det kommer till egenskaper, funktioner och upplevelsen generellt för konsumenter nÀr de handlar online.ProblemformuleringVad som gör denna studie speciellt intressant Àr att de single brandföretag jag har undersökt bedriver egen fysisk samt digital butik dÀr de sÀljer sina produkter, men de har Àven ÄterförsÀljare som sÀljer samma produkter och blir pÄ sÄ sÀtt deras konkurrenter. Eftersom dessa single brandföretag har ett varumÀrke och kÀrnvÀrden som de mÄste leva upp till kan de inte sÀnka priserna pÄ sina produkter pÄ samma sÀtt som deras ÄterförsÀljare kan. Skulle dÄ lösningen kunna vara att försöka lyfta in upplevelsen konsumenterna fÄr i den fysiska butiken in i den digitala butiken för att förmedla en bra varumÀrkesupplevelse?SlutsatsDenna studie grundade sig pÄ en modell som beskriver hur en bra anvÀndarupplevelse kan skapas.

Problem: I dagens Sverige har det blivit ta?mligen enkelt att starta upp ett eget aktiebolag och till fo?ljd av detta har antalet konkurser o?kat. Konkursprediktion med hja?lp av finansiella nyckeltal a?r ett beforskat omra?de och stra?cker sig tillbaka till bo?rjan av 1960-talet. Altmans Z- scoremodeller a?r de mest tilla?mpade modellerna att fo?rutspa? en konkurs.

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

Det har sedan lÄng tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgÄngar utomlands i lÄgbeskattade lÀnder, dÀr sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra eller Ätminstone försvÄra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-lÀndska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstÄr i utlÀndska juridiska personer, oavsett om delÀgaren erhÄller nÄgon utdelning eller inte.De senaste Ären har skatteavtal angÄende utbyte av information mellan Sverige och lÄgbe-skattade lÀnder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod sÀkerstÀlla den svenska skattebasen.

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

Riskkapitalbranschen har varit etablerad i Sverige sedan 1980-talet, trots det finns det idag inget regelverk som specifikt reglerar denna verksamhet. Sedan Är 2007 har Skatteverket bedrivit djupgÄende utredningar av bolag verksamma inom riskkapitalbranschen. I utredningarna har fokus legat pÄ en sÀrskild vinstandel som utgÄr till vissa aktiva aktörer inom denna bransch. Den sÀrskilda vinstandelen benÀmns carried interest och har skapat stor debatt pÄ riskkapitalomrÄdet. Debatten grundar sig i hur carried interest ska klassificeras och beskattas.

Under de senaste Ären har manipulering av kassaregister ökat och blivit mer datoriserat. Kontantbranschen Àr den bransch som frÀmst berörs av ekonomisk brottslighet. Detta brott sker pÄ mÄnga olika sÀtt, vilket dels kan bero pÄ att det idag inte existerar nÄgon regel som innebÀr att samtliga ska ha ett godkÀnt kassaregister. Genom det sÄ kallade ?Restaurangprojektet? som bedrivs i Stockholms lÀn har det framkommit att grundlÀggande principer för bokföring av kontanta affÀrshÀndelser underlÄtits i ett stort antal aktiebolag, detta utan att revisorn i bolaget har reagerat.

Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att mĂ„nga frĂ„gor inom redovisningen Ă€r obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och dĂ€rför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebĂ€r att det finns sĂ€rskilda skatterĂ€ttsliga regler dĂ€r redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar bĂ„de balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen dĂ€r skatteeffekterna elimineras sĂ„som de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel pĂ„ sambandets effekter Ă€r vĂ€rdering av pĂ„gĂ„ende arbeten dĂ€r juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att vĂ€lja mellan dessa tvĂ„ metoder för redovisning av en transaktion vĂ€ljer företagenofta den metod som Ă€r mer förmĂ„nlig frĂ„n ett skatteperspektiv, vilket sedan fĂ„r genomslag iredovisningen. FrĂ„n en samordningssynpunkt Ă€r detta problematiskt dĂ„ innehĂ„llet i dejuridiska personerna mĂ„ste justeras till de regler som finns vid upprĂ€ttande avkoncernredovisningen.Syfte: HĂ€r vill vi fĂ„ en förstĂ„else av den företeelsen som uppstĂ„r inom det formella sambandetoch dess betydelse pĂ„ redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebĂ€ra.Metod: Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vĂ„r teoretiska start har vi anvĂ€nt oss gĂ€llande regler och normer angĂ„endesambandet mellan beskattning och redovisning för upprĂ€ttandet av Ă„rs- ochkoncernredovisningen.

Ämnet uppsatsen behandlar Ă€r redovisningsrĂ€tt. BĂ„de juridik och redovisning Ă€r tvĂ„ delar som gĂ„r in i varandra. Syftet har varit att undersöka hur domstolarna dömer i fall dĂ€r god redovisningssed behandlas, med fokus pĂ„ nĂ€r RegeringsrĂ€tten, RegR, och BokföringsnĂ€mnden, BFN, inte Ă€r överens. BFN Ă€r en statlig myndighet som Ă€r upprĂ€ttad för att utveckla god redovisningssed. De avlĂ€mnar pĂ„ begĂ€ran yttranden till domstolar i fall om god redovisningssed.De presenterade fem rĂ€ttsfallen Ă€r alla prejudikat, dvs.

I Sverige finns det ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt BokföringsnÀmnden skall företagen utföra löpande bokföring samt upprÀtta ett bokslut. NÀr företagen redovisar skall detta göras i enlighet med god redovisningssed och rÀttvisande bild. Det Àr BokföringsnÀmnden som har ansvaret för att utveckla god redovisningssed samt upprÀtta allmÀnna rÄd. BokföringsnÀmnden startade K-projektet, vilket Àr allmÀnna rÄd.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.