Syfte: Syftet a?r att fa? fram vad bankerna tittar pa? vid en kreditbedo?mning. Skiljer sig kreditbedo?mningsprocessen a?t om det a?r ett fo?retag som har tillga?ngar mot ett som generellt inte har tillga?ngar, i det ha?r fallet kunskapsfo?retag. Vilka a?r de viktigaste faktorerna i en kreditbedo?mning?Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomfo?rts pa? fyra olika bankkontor i Ga?vle.

Sma?fo?retagen sta?r fo?r en stor del av de svenska arbetstillfa?llena pa? dagens arbetsmarknad vilket a?r en intressant kontext att underso?ka pa? grund av deras bidrag till ett ha?llbart ekonomiskt samha?lle. Det finns en problematik inom strategiforskning da?r forskningen har fokuserat pa? sto?rre fo?retag vilket medfo?r att befintliga teorier och modeller inte a?r anpassade till sma?fo?retagens situation. Studien utreder strategi i va?xande sma?fo?retag utifra?n ett praktiskt perspektiv fo?r att sedan fo?rklara sma?fo?retagens strategiarbete med o?vergripande strategiteori fo?r att skapa en djupare fo?rsta?else av sma?fo?retagens strategiarbete Forskningen har resulterat i tre identifierade omra?desgrupper som pa?verkar hur strategi utformas och bedrivs i va?xande sma?fo?retag.

Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.

SammanfattningSociala medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.

Intresset fo?r att redovisa de ansta?llda som tillga?ng o?kar i takt med att kunskapsintensiva fo?retag blir allt fler. Na?r fo?retag vill visa denna immateriella tillga?ng fo?r intressenter saknas la?mpliga va?rderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa fo?retag kompletterar da?rfo?r a?rsredovisningen med en rapport da?r information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen stÀller sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förstÄelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förstÄelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehÄllet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas Äsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anstÀllda frÄn tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebÀr en frikoppling i praktiken en samordning.

Denna uppsats beskriver skillnaderna mellan svensk och dansk beskattning betrÀffande sÄvÀl inhemska som utlÀndska idrottsmÀn. Sverige dammsugs pÄ spelare pÄ grund av att de danska reglerna Àr mycket förmÄnliga i förhÄllande till de svenska för utlÀndska artister. MÄnga svenska klubbar försöker kringgÄ full beskattning med hjÀlp av en sÄ kallad signing bonus..

Pipeline a?r na?got som det talas mycket om inom VFX produktion. Studien underso?ker arbetsmetoderna hos olika VFX fo?retag i England och Sverige. Fra?gor om hur fo?retagen arbetar i sin pipeline, vad en pipeline a?r samt vilka mjukvaror de va?ljer att arbeta med fo?r att fa? fram sina resultat sta?lls.

Dagens globala marknad, samt antalet konkurrerande företag, gör att kunder krÀver nÄgonting mer Àn ñ€barañ€ en produkt. För att attrahera kunder krÀvs att ett vÀrde, utöver det funktionella, tillförs produkten eller tjÀnsten. Vid val av hotell spelar en mÀngd faktorer in, exempelvis pris och kvalité. För att tillföra ytterligare ett vÀrde till tjÀnsten, vÀljer en del hotellföretag att arbeta med miljöfrÄgor. Vi har i detta arbete undersökt om, och i sÄ fall hur, ett företags miljöarbete pÄverkar den kvalité företagskunder och affÀrsresenÀrer upplever. .

Sambandet mellan redovisning och beskattning Àr ett komplicerat omrÄde som Àrsammankopplat pÄ flera olika sÀtt. Det rÄder olika meningar om Sverige skall ha kvar detnuvarande sambandet eller anpassa sig till de internationella reglerna dÀr det rÄder enfrikoppling. Sambandet delas in i tre omrÄden, det materiella sambandet, det formellasambandet och inget samband. Sambandet mellan redovisning och beskattning Àr ett Àmnesom har varit under diskussion redan under 1980-talet och under 1990-talet tillsattes det tvÄutredningar för att undersöka sambandets dÄvarande form. I dagslÀget hÄller en statligutredning pÄ att undersöka i vilken utstrÀckning sambandet bör finnas kvar och utifrÄn det hÀrkomma med lagförslag pÄ nya skatteregler.

Den 7 juni 2002 antogs EG-förordningen 1606/2002, vilken innebÀr en förpliktelse för noterade europeiska företag att fr o m rÀkenskapsÄret 2005 upprÀtta sin koncernredovisning enligt International Accounting Standards (IAS). Förordningen ger Àven medlemsstaterna möjligheten att tillÄta eller krÀva en tillÀmpning av IAS Àven i juridisk person, d v s i Ärsredovisningen. Syftet med uppsatsen Àr att, med utgÄngspunkt i sambandet mellan redovisning och beskattning, analysera vilka konsekvenser förordningen kan komma att medföra för företagsbeskattningen i Sverige. För det första diskuteras hur beskattningen kan komma att pÄverkas om tillÀmpningen av förordningen begrÀnsas till koncernnivÄ. För det andra diskuteras förordningens effekter i en situation dÀr den Àven görs tillÀmplig i juridisk person, och dÀrmed ocksÄ direkt pÄverkar beskattningsunderlaget.

Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.

Konkurrensen i tillverkningsfo?retag o?kar sta?ndigt och detta medfo?r att det sta?lls ha?rda krav pa? produktkvalitet och fo?rma?gan att leverera produkter i tid. Fo?r att fo?retag ska kunna na? upp till dessa ma?l kra?vs utveckling och sta?ndiga fo?rba?ttringar i takt med den va?xande marknaden. Detta uppna?s pa? olika sa?tt men ett vanligt sa?tt a?r att arbeta med fo?rba?ttringsmetodiker.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.